Suomalaiset hallitsevat lajittelun

Tutkimuksen tavoitteina oli selvittää tuottajayhteisöjen ja kunnan vastuulla olevien metallipakkausten ja pienmetallin jakauma erilliskerätyssä metallijätteessä sekä muovipakkausten osuus erilliskerätystä muovipakkausjätteestä. Metallijätteen koostumusta on tutkittu aiemminkin, mutta nyt selvitettiin ensimmäistä kertaa kattavasti myös kuluttajilta kerätyn muovipakkausjätteen koostumusta.

Väärin lajitellun metallin osuus pienentynyt

Kiinteistöllä tai ekopisteellä olevaan metallijäteastiaan voi lajitella sekä pakkausmetallia että pienmetallia. Tutkimustulokset paljastavat, että kiinteistöjen keräysastioissa pakkausmetallin osuus on ekopisteitä suurempi. Molemmissa keräysjärjestelmissä on noin 10 prosenttia väärin lajiteltua jätettä, kuten sähkölaitteita ja vaarallisia jätteitä. Niiden osuudet ovat kuitenkin laskeneet 2–3 prosenttiyksikköä verrattuna edelliseen, vuonna 2019 tehtyyn tutkimukseen.

Muovipakkausjätteen koostumustutkimustulokset ovat myös lupaavia. Kiinteistöillä muovipakkausten keräysastioissa on 85 prosenttia oikein lajiteltuja muovipakkauksia, 6 prosenttia muuta muovia kuin pakkauksia ja 9 prosenttia epäpuhtauksia, kuten sekalaista remonttijätettä ja muita materiaaleja kuin muovia. Rinki-ekopisteissä muovipakkausten osuus on jopa 87 prosenttia, muun muovin 6 prosenttia ja epäpuhtauksien 6 prosenttia.

Suomen Pakkaustuottajat Oy:n kiertotalous- ja laatupäällikkö Satu Estakari korostaa, että jäte väärässä paikassa vaikeuttaa aina kierrätystä.

”Vaaralliset jätteet kuten akut ja paristot väärin lajiteltuina aiheuttavat vaaratilanteita. Olenkin erityisen ilahtunut siitä, että tutkimuksen perusteella sekä metallijäte että muovipakkausjäte sisältävät suurimmaksi osaksi lajitteluohjeiden mukaista jätettä. Kun me ihmiset lajittelemme oikein, saadaan myös jätteet kierrätettyä oikein”, Estakari vahvistaa.

Tutkimustiedolla kehitetään pakkausjäteyhteistyötä

Koostumustutkimusten näytteet kerättiin huhti-kesäkuussa 2024 Helsingin, Turun, Tampereen, Kuopion ja Oulun alueilta. Tutkimuksen toteutti Finnish Consulting Group Oy.

Tutkimustulokset antavat arvokasta tietoa, joka tukee valtakunnallisen pakkausjäteyhteistyön kehittämistä. Tietoa hyödynnetään paitsi jäteraportoinnissa ja tilastoinnissa myös viestinnän parantamisessa. Erityisesti muovipakkausten lajitteluintoa on nostettava, jotta kunnianhimoiset kierrätystavoitteet saavutettaisiin. Vaikka tavoitteeseen on matkaa, suunta on oikea; pakkausjätteiden keräyksen laajeneminen yhä useammille kiinteistöille on nostanut uusiomateriaaliksi päätyvän jätteen määrää. Samaan aikaan, kun keräystä on lisätty asuinkiinteistöille, ovat myös Rinki-ekopisteillä vastaanotettu materiaalisaanto kasvanut.

Tutkimusraportin yhteenveto on luettavissa täältä.

***

Färska resultat från en undersökning om sammansättningen av metall- och plastförpackningsavfall som lämnats in av konsumenter

Finländarna behärskar konsten att sortera

Finländarna är bra på att sortera. Det framgår av en undersökning av avfallets sammansättning som beställts av den nationella samarbetsgruppen för förpackningsavfall. Både vid fastigheter och vid Rinki-ekopunkterna innehåller det insamlade plastförpacknings- och metallavfallet 85–90 procent sådant avfall som följer sorteringsanvisningarna. 

Syftet med undersökningen var att fastställa fördelningen av metallförpackningar och småmetall i separat insamlat metallavfall som producentsammanslutningarna och kommunerna ansvarar för samt andelen plastförpackningar i separat insamlat plastförpackningsavfall. Metallavfallets sammansättning har undersökts tidigare, men det här var första gången som man också kartlade sammansättningen av det plastförpackningsavfall som konsumenterna lämnat till insamling.

Både metallförpackningar och småmetall kan sorteras i fastighetens metallavfallskärl eller vid en ekopunkt. Resultaten visar att andelen metallförpackningar i insamlingskärlen vid fastigheterna är större än vid ekopunkterna. Båda insamlingssystemen innehåller cirka 10 procent felsorterat avfall, till exempel elektriska apparater och farligt avfall. Andelen sådant avfall har dock minskat med 2–3 procentenheter jämfört med den föregående undersökningen 2019.

Resultaten av undersökningen av plastförpackningsavfallets sammansättning är också lovande. I fastigheternas insamlingskärl för plastförpackningar fanns 85 procent korrekt sorterade plastförpackningar, 6 procent annan plast än förpackningar och 9 procent förorenat avfall, såsom blandat byggavfall och andra material än plast. Vid Rinki-ekopunkterna är andelen plastförpackningar så stor som 87 procent, övrig plast 6 procent och förorenat avfall 6 procent.

Satu Estakari, chef för cirkulär ekonomi och kvalitet vid Finlands Förpackningsproducenter Ab, betonar att avfall som sätts på fel plats alltid försvårar materialåtervinningen.

”Farligt avfall som batterier och ackumulatorer som sorterats på fel sätt orsakar risksituationer. Jag är därför särskilt glad över att undersökningen visar att både metallavfallet och plastförpackningsavfallet till största delen innehåller sådant avfall som sorterats enligt anvisningarna. När vi sorterar rätt kan avfallet också återvinnas på rätt sätt”, understryker Estakari.

Proverna från undersökningarna av avfallets sammansättning samlades in i april−juni 2024 i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg. Undersökningen gjordes av FCG Finnish Consulting Group Ab.

Resultaten ger värdefull information som stöder utvecklingen av det riksomfattande samarbetet kring förpackningsavfall. Informationen utnyttjas inte bara i avfallsrapporteringen och statistikföringen utan också för att förbättra kommunikationen. I synnerhet i fråga om plastförpackningar krävs det att vi blir ännu ivrigare att sortera för att vi ska uppnå de ambitiösa återvinningsmålen. Även om det är långt kvar till målet är vi på rätt väg. I takt med att insamlingen av förpackningsavfall utvidgats till att omfatta allt fler fastigheter har mängden avfall som går till materialåtervinning ökat. Samtidigt som bostadsfastigheternas insamling utökats, har även mängden material som tas emot vid Rinki-ekopunkterna ökat.