Ökad efterfrågan på fertilitetsbehandlingar vid HUS

Vid HUS har antalet remisser till infertilitetsundersökningar ökat med 36 procent från 2018 till 2023. Samtidigt har antalet patienter ökat med 22 procent. I år har man vid HUS Reproduktionsmedicinska enhet gjort 14 procent fler insamlingar av äggceller, 12 procent fler embryoöverföringar och 29 procent fler behandlingar med donerade spermier än under motsvarande period 2023. 

Senarelagda planer att skaffa barn ses i efterfrågan på assisterade befruktningar. Ålder är den faktor som har den största negativa effekten på fertiliteten både hos kvinnor och hos män. Även det att övervikt blir allt vanligare bidrar till försämrad fertilitet och ökar behovet av behandlingar samt ökar antalet graviditets- och förlossningskomplikationer.

Introduktionen av behandlingar med donerade könsceller i det offentliga tjänsteutbudet 2019 påverkar fortfarande efterfrågan på behandlingar.

”Inom den offentliga hälso- och sjukvården kan man numera stöda olika familjeformer bättre än tidigare. Inom HUS görs mer än hälften av behandlingarna med donerade spermier på ensamma kvinnor som önskar få barn och en fjärdedel av behandlingarna på kvinnliga par. Antalet behandlingar med donerade spermier har nästan fördubblats under de två senaste åren”, säger avdelningsöverläkare Hanna Savolainen-Peltonen vid HUS Reproduktionsmedicinska enhet.

Brist på donatorer av könsceller fördröjer behandlingar med donerade könsceller

Trots en ökad efterfrågan tillgodoses tillgången till assisterad befruktning inom den utsatta tiden på sex månader enligt hälso- och sjukvårdslagen bra inom HUS.

”Man behöver inte köa för insemination med egna könsceller och största delen av provrörsbefruktningarna görs inom tre månader från vårdbeslutet. Cirka en av fem skjuter upp inledandet av behandlingen längre än det av personliga skäl”, säger Savolainen-Peltonen.

Donerade könsceller omfattas precis som andra cell- eller organtransplantationer inte av vårdgarantin. Det är kö till donerade könsceller eftersom det finns färre donatorer än personer som önskar få vård. I synnerhet är det brist på äggdonatorer. I år har väntetiden för behandling med donerade spermier förkortats till under ett år, då den i fjol var 12–15 månader.  Väntetiden för behandling med donerade äggceller varierar ännu från ett till två år.

Utöver antalet donatorer påverkas tillgången till donerade könsceller väsentligt även av kvaliteten på de tillgängliga könscellerna.

”Verksamheten kräver en betydande arbetsinsats, eftersom endast en bråkdel av alla kontakter i anknytning till donation av könsceller slutligen leder till tillvaratagande av könsceller. Endast 60 procent av de lämpliga donatorerna har sperma av tillräcklig kvalitet som tål infrysning” säger Savolainen-Peltonen.

HUS Könscellbank söker donatorer av spermier och äggceller bland vuxna som i grunden är friska. I Finland får personer som på grund av sjukdom eller annan medicinsk orsak inte kan använda egna könsceller hjälp genom donerade könsceller. Även kvinnliga par och ensamma kvinnor som önskar få barn behöver donerad sperma för att bli gravida. Vid HUS används donerade könsceller inom den offentliga hälso- och sjukvården och de säljs inte till utlandet.