Kela/FPA

År 2023 fortsatte andelen unga med sjukpension att minska något i åldersgruppen 16–24 år medan den ökade en aning bland personer i åldern 25–34 år

Dela

FPA följer kontinuerligt hur antalet unga med sjukpension och deras andel av befolkningen utvecklas. Andelen unga som har sjukpension har länge ökat, men år 2021 började den minska och samma utveckling fortsatte år 2022. År 2023 fortsatte andelen unga med sjukpension att minska i åldersgruppen 16–24 år medan den ökade bland personer i åldern 25–34 år. På årsnivå är förändringarna i befolkningsandelarna vanligtvis små, men då man följer förändringarna över en längre tid går det ändå att se åt vilket håll utvecklingen går.

År 2023 fortsatte andelen unga med sjukpension att minska något i åldersgruppen 16–24 år medan den ökade en aning bland personer i åldern 25–34 år

I slutet av år 2023 fick sammanlagt 7 634 unga i åldern 16–24 år sjukpension eller tidsbundet rehabiliteringsstöd. Antalet utgör 1,36 procent av hela åldersgruppen. År 2022 var motsvarande antal 7 566 och andelen av befolkningen 1,37 procent. I slutet av år 2023 fick sammanlagt 17 862 unga i åldern 25–34 år sjukpension, dvs. 2,47 procent av hela åldersgruppen. År 2022 var motsvarande antal 17 574 och andelen av befolkningen 2,45 procent. Det totala antalet sjukpensionstagare under 35 år var 25 496 i slutet av 2023 (befolkningsandel 1,99 procent) och i slutet av 2022 var antalet 25 140 (befolkningsandel 1,98 procent).

–  I de allra yngsta åldersgrupperna fortsatte befolkningsandelen att minska något, men i övrigt ökade antalet sjukpensioner bland unga en aning jämfört med året innan. År 2022 minskade också antalet unga i åldern 25–34 år som får sjukpension på grund av förstämningssyndrom, schizofreni, neuroser och psykosomatiska sjukdomar, men år 2023 började antalet mottagare inom de här sjukdomsgrupperna åter öka något, berättar statistikexpert Reeta Pösö från FPA.

I och med en lagändring som gjorde det lättare att hänvisa unga till yrkesinriktad rehabilitering och ökade incitamenten att delta i rehabilitering, har allt fler unga genom FPA:s yrkesinriktade rehabilitering fått hjälp med att utbilda sig och utveckla sina arbetslivsfärdigheter. År 2023 minskade antalet personer som fick tjänster inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga första gången efter att lagändringen trädde i kraft 2019. Minskningen hänger samman med att man i regeringsprogrammet för Orpos regering tog in en skrivning om att upphäva lagändringen och med att målgruppen för Nuotti-coachning preciserades hösten 2023.

För närvarande föreslås sådana ändringar i målgruppen och rätten till rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering för unga som kan påverka möjligheten att hänvisa unga till rehabiliteringstjänster och minska incitamenten att delta i rehabilitering. I början av 2024 sänktes minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och av den rehabiliteringspenning som betalas för tid med yrkesinriktad rehabilitering och beräkningsformeln för förmånerna ändrades.

– Ändringarna i de förmåner och rehabiliteringstjänster som används av unga kan synas också i utvecklingen av antalet unga personer med sjukpension och deras andel av befolkningen. Det är viktigt att på ett övergripande sätt följa och utvärdera vilka effekter ändringarna har – särskilt då de gäller sådana unga som riskerar att hamna utanför studier och arbetsliv, vars funktionsförmåga är nedsatt och vars livssituation ofta är svår i många avseenden, konstaterar Karoliina Koskenvuo, forskningsprofessor vid FPA.

Intellektuell funktionsnedsättning den vanligaste orsaken till sjukpension bland unga

Unga personer får oftast sjukpension på grund av psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00–F99). Övriga allmänt förekommande sjukdomar är medfödda missbildningar och kromosomavvikelser samt sjukdomar i nervsystemet. Särskilt bland de allra yngsta, dvs. 16–24-åringarna, är den vanligaste orsaken till sjukpension en intellektuell funktionsnedsättning (psykisk utvecklingsstörning), som hör till sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. I fjol fick sammanlagt 3 606 unga under 25 år sjukpension på grund av en intellektuell funktionsnedsättning.

I åldern 30–40 år blir depression en vanligare orsak till sjukpension. År 2023 fick sammanlagt 3 095 personer i åldern 25–34 år sjukpension på grund av förstämningssyndrom. Av dem fick 2 332 personer sjukpension på grund av depression (F32–F33).

Läs mer

Antalet unga med sjukpension fortsatte att minska år 2022

Työkyvyttömyyseläkettä saaneiden nuorten määrä kääntyi vuonna 2021 laskuun ensimmäistä kertaa kahteenkymmeneen vuoteen (på finska)

Informationspaket om yrkesinriktad rehabilitering för unga

Informationspaket om rehabiliteringspenning för unga

Mielenterveyden häiriöt vievät yhä useamman nuoren pois työelämästä (på finska)

Kontakter

FPA:s kommunikationsenhetVi tar emot samtal från medierna på numret vardagar kl. 9–15. På det här numret förmedlar vi intervjuförfrågningar till våra sakkunniga. Du kan också kontakta oss per e-post.

Tel:020 634 7745viestinta@kela.fi

Bilder

Andra språk

Följ Kela/FPA

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Kela/FPA

FPA betalade ut över 1,7 miljarder euro i förmåner på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar18.11.2024 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Kostnaderna för förmåner som betalas ut på grundval av psykiska sjukdomar, beteendestörningar och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar har stigit med över 700 miljoner euro från 2010. År 2023 uppgick antalet förmånsmottagare till nästan en miljon. Det var vanligast att få läkemedelsersättningar, medan kostnaderna var högst i fråga om sjukpensioner. Mest ökade kostnaderna inom rehabiliteringen.

Kela maksoi yli 1,7 miljardia euroa etuuksia mielenterveyden ja käyttäytymisen häiriöiden sekä neurokehityksellisten oireyhtymien perusteella18.11.2024 00:01:00 EET | Tiedote

Läs meddelandet på svenska (fpa.fi). Mielenterveyden ja käyttäytymisen häiriöiden sekä neurokehityksellisten oireyhtymien perusteella maksettujen etuuksien kustannukset ovat kasvaneet yli 700 miljoonaa euroa vuodesta 2010. Saajia oli lähes miljoona vuonna 2023. Yleisintä oli lääkekorvausten saaminen, kustannukset taas suurimpia työkyvyttömyyseläkkeistä. Kustannusten kasvu oli suurinta kuntoutuksessa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye