För de flesta ålderspensionärer är det lätt att klara sig ekonomiskt – var tionde upplever utdragna svårigheter
Största delen av ålderspensionärerna ansåg att det var lätt att klara sig ekonomiskt, framgår det av Pensionsskyddscentralens enkätundersökning, som har följt samma svarare åren 2017, 2020 och 2023. Ändå upplevde ungefär var tionde ekonomiska svårigheter under alla år då enkäten gjorts, vilket tyder på att svårigheterna är långvariga.

Mätt med olika frågor var ca sju eller fler av tio ålderspensionärer åtminstone på något sätt nöjda med sin ekonomi åren 2017, 2020 och 2023. Största delen av pensionärerna kunde enkelt täcka sina vanliga utgifter och betala nödvändighetsutgifter utan att ta av sina besparingar. Dessutom återstod pengar efter nödvändiga utgifter. De flesta skulle också ha klarat av att betala en större oväntad utgift.
Jämfört enligt enkätår förändrades bedömningarna av hur man klarade sig ekonomiskt inte nämnvärt från år 2020 till år 2023.
– Den snabba höjningen av konsumentpriserna verkar inte i någon större utsträckning ha försämrat ålderspensionärernas ekonomiska situation. Konsumtionsbehoven har eventuellt också anpassats, bedömer specialforskaren Liisa-Maria Palomäki på Pensionsskyddscentralen.
Svårigheterna att betala nödvändiga utgifter har ökat något under de senaste åren
Även om den allmänna bilden av ålderspensionärernas ekonomi är positiv, ökade svårigheterna att täcka boende-, hälsovårds- och läkemedelsutgifter något från 2020 till 2023. Svårigheter eller stora svårigheter att klara av dessa kostnader upplevdes av fem till sju procent av svararna i fjol. Tre procent av svararna hade svårt att betala matutgifterna, vilket var en större andel än under tidigare år.
Ungefär var tionde upplevde ekonomiska svårigheter under alla enkätår
Drygt en tiondel av dem som svarade på enkäten bedömde att det inte fanns några pengar kvar efter de nödvändiga utgifterna under ett enda år. Ungefär var tionde hade åtminstone små problem med att betala hälsovårdsutgifter och läkemedel under alla år. Fler än så upplevde ekonomiska svårigheter under ett eller två av enkätåren.
Långvariga ekonomiska svårigheter var vanligare än i genomsnitt bland personer som får små pensioner, ensamboende och personer med någon sjukdom eller skada som begränsar de dagliga aktiviteterna.
– Det här är pensionärsgrupper som har en sämre ekonomisk ställning än andra ålderspensionärer. Var femte av dem som hör till den lägsta pensionsinkomstkvintilen hade till exempel problem med att täcka hälsovårdsutgifterna under alla år, säger chefen för forskningsavdelningen Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen.
Äldre ålderspensionärer över 80 år hade oftare än yngre ålderspensionärer långvariga svårigheter att betala hälsovårds-, läkemedels- och matutgifter. Bakom dessa svårigheter ligger typiskt en lägre pensionsnivå, ensamboende och sämre hälsa.
Enkätundersökningarna om pensionärernas ekonomi 2017, 2020 och 2023
I undersökningen har man följt personer som var ålderspensionerade år 2017 och som svarat på enkäten under alla tre år. De var omkring tusen.
Forskningspublikationen: Vanhuuseläkeläisten toimeentulokokemukset: vuosien 2017, 2020 ja 2023 seurantatutkimus
Närmare: specialforskare Liisa-Maria Palomäki, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2150, liisa-maria.palomaki@etk.fi.
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, Pensionsskyddscentralen tfn 050 512 0062, susan.kuivalainen@etk.fi
Bilder


Andra språk
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Upp till 40 procent av årskullen tar ut partiell ålderspension före pensionsåldern3.4.2025 07:30:00 EEST | Pressmeddelande
Partiell förtida ålderspension har ökat avsevärt i popularitet de senaste åren. Cirka 20 procent av dem som är födda 1956 tog ut pension före pensionsåldern, medan motsvarande andel av dem som är födda 1959 redan var 40 procent, visar Pensionsskyddscentralens nya undersökning.
Osittaisen vanhuuseläkkeen ottaa ennen eläkeikää jopa 40 prosenttia siihen oikeutetuista3.4.2025 07:30:00 EEST | Tiedote
Osittaisen varhennetun vanhuuseläkkeen suosio on kasvanut merkittävästi viime vuosina. Vuonna 1956 syntyneistä osittaiseen vanhuuseläkkeeseen oikeutetuista noin 20 prosenttia otti sen ennen vanhuuseläkeikää, kun vuonna 1959 syntyneillä vastaava osuus oli jo 40 prosenttia, selviää Eläketurvakeskuksen (ETK) uudesta tutkimuksesta.
Medelpensionen steg till 2 100 euro27.3.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Finländarnas genomsnittliga månadspension fortsatte att öka i fjol. År 2024 betalades sammanlagt 39,1 miljarder euro i arbetspensioner och FPA-pensioner.
Keskieläke nousi 2 100 euroon27.3.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskimääräinen kuukausieläke jatkoi viime vuonna kasvuaan. Työeläkkeitä ja Kelan eläkkeitä maksettiin vuonna 2024 yhteensä 39,1 miljardia euroa.
Pensioneringsåldern fortsätter att stiga snabbt10.2.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Finländarna förlänger tiden i arbetslivet snabbare än beräknat. I fjol inleddes arbetspensionen i genomsnitt vid 63,1 års ålder. Målet för 2025 har redan uppnåtts och passerats med mer än ett halvår.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum