Varg dödade jakthund i Kronoby – jägarna kräver förändringar i rovdjurspolitiken

Lördagen 9 november var det älgjakt i Kronoby. Hundarna var insläppta på jaktområdet, och passkyttarna placerade runtomkring. Christoffer Skogvall följde med sin gråhund på distans via hundpejlen. Unge Tyson var 1 år och 9 månader gammal. Det här var första säsongen han på allvar fick delta i älgjakten. Förväntningarna var höga.

– Jag släppte honom lös cirka kl. 8.45, och han sökte i normal ordning. Vid 9.25 fann han en älg och började skälla. En halvtimme efter första skallet flyttade sig älgen och hunden ungefär 500 meter. Kort därpå ändrades skallet från normalt ståndskall till ett skrikande blandat med yl och gläfs, så jag förstod ju direkt att allt inte står rätt till, berättar Skogvall.

Närmaste passkarl tog sig till Tysons senaste position så snabbt som möjligt. Också Skogvall, som var några hundra meter från hunden, började springa och ropa för att skrämma bort rovdjuret.

– Vi var på plats på under tio minuter, och då låg hunden skadad och blodig i riset. Jag lyfte in honom i bilen och åkte direkt till veterinärkliniken, berättar Skogvall.

Hos veterinären blev det bevisat att det var frågan om ett vargangrepp. De flesta synliga bitsåren satt vid halsen.
– Då fanns det ännu hopp om att hunden skulle överleva. Han fick komma hem efter att ha blivit behandlad, och jourhavande veterinär kom på hembesök under natten.

Men Tyson blev sämre, och avled söndag morgon. Obduktionen visade att dödsorsaken var en skallfraktur. När olycksplatsen undersöktes hittade man vargspår i snön.
– Vi tror att det handlar om en ensam varg, men det var så snöfattigt, att det är svårt att säga med säkerhet på basen av spåren, säger Skogvall.

Det är inte ovanligt med vargobservationer i Kronoby-området. Skogvall har hittills varit mest orolig för varg när han tränat Tyson ensam.

– Jag har inbillat mig att när vi är ute med jaktlaget, och det är flera människor och hundar i närheten, håller vargen sig undan. Men så är det inte. Nu tog vargen hunden mitt inne i passet, så den var inte skygg.

Skogvall är mycket kritisk till den rovdjurspolitik som bedrivs i Finland i dag. Det är inte enbart jakten som lider av vargangreppen.

– Vi jägare ska hålla efter älgstammen för att hindra trafikolyckor, och hunden är vår närmaste hjälpreda i det arbetet. Att vi kan bedriva en fungerande älgjakt är också i högsta grad i skogsägarnas intressen. Jag kan i nuläget inte tänka mig att ta en ny hund, då det finns varg överallt. Det är en ohållbar situation.

Tysons död avslutade hela jaktlagets älgjakt för i år.  
– 6 älgar blev ofällda, men ingen har längre något intresse av att släppa lös sin hund, konstaterar Skogvall. 

Skogvall lyfter upp en annan viktig aspekt, nämligen storviltassistansen. Via SRVA-verksamheten förmedlar jaktvårdsföreningarna tjänstehjälp till polisen vid storviltskonflikter. År 2023 hjälpte frivilliga jägare till vid ungefär 14500 registrerade SRVA-uppdrag. Främst handlar det om att spåra, avliva och ta hand om storvilt som skadats i trafiken. Skogvall har själv deltagit i SRVA-verksamheten med sina jakthundar. 

– När man spårar upp till exempel en kollisionsskadad älg, är en vältränad hund ett lika viktigt verktyg som geväret. Om vi jägare inte kan träna våra hundar och använda dem till jakt, har vi inte heller fungerande hundar för SRVA-verksamheten.

Under jaktsäsongen 2023–2024 dödades eller skadades 66 jakthundar av varg enligt jägarnas inofficiella anmälningssystem. Under den intensivaste jaktperioden på hösten skedde vargangrepp på jakthund till och med varannan dag. Jakthundar används i mindre skala varje år, eftersom jägarna naturligtvis vill skydda sina hundar mot varg. Ändå sker det många olyckor. 

Jägarförbundet kräver förändringar

Finlands Jägarförbund har i flera år föreslagit att Finlands lagstiftning och förvaltning av stora rovdjur utvecklas. Jägarförbundet anser att en stamvårdande jakt på stora rovdjur i enlighet med EU:s habitatdirektiv behövs för att reglera rovdjursstammarnas storlek och upprätthålla rovdjurens rädsla för människor och husdjur, vilket förebygger skador. Stamvårdande jakt på stora rovdjur möjliggör också fortsatt jakt med hund utan att till exempel vargar utgör ett oskäligt hot mot jakthundarnas säkerhet.

Målet bör vara att skapa tydliga, lagstadgade riktlinjer för antalet stora rovdjur och deras beståndsförvaltning i vårt land. Dessutom bör processen gällande beviljade dispenser för att fälla stora rovdjur i stamvårdande syfte utvecklas så, att dispenserna inte stoppas i rättsliga prövningar. Jägarförbundet anser att den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta expertarbetsgruppen för stora rovdjur nu har ett stort ansvar i frågan. Arbetsgruppens mandatperiod har förlängts till den 30 november 2024.

Läs mera om Jägarförbundets syn på den växande vargstammen och stamvårdande jakt här: 
Antalet vargflockar ökar – stamvårdande jakt måste möjliggöras

Om Jägarförbundets påverkansarbete kring stora rovdjur hittas mera information här (på finska):
Suurpetovaikuttaminen on vienyt jo vuosia

Lyhyesti suomeksi:

Pohjanmaalla Kruunupyyssä susi hyökkäsi Christoffer Skogvallin koiran kimppuun kesken hirvenmetsästyksen 9. marraskuuta. Koira kuoli vammoihinsa seuraavana päivänä. Tekijäksi varmistui lumijälkien perusteella ainakin yksi susi. Tapaus keskeytti metsästysseuran hirvijahdin loppukaudeksi, koska metsästäjät eivät lisääntyneessä susipaineessa ole halukkaita riskeeraamaan koiriensa turvallisuutta. Skogvall kritisoi Suomen nykyistä suurpetopolitiikkaa. Hän muistuttaa, että metsästyskoirat ovat tärkeitä paitsi metsästyksessä myös esimerkiksi suurriista-avun tehtävissä. Metsästäjäliitto vaatii suurpetokantojen kestävää kannanhoidollista metsästystä, jotta suurpetojen aiheuttamat vahingot vähenisivät.