De nya näringsrekommendationerna påverkar även skolmåltiderna och undervisningen

Finländarnas matvanor har förbättrats under de senaste årtiondena, men våra måltider innehåller fortfarande för mycket salt och mättat fett samt för lite fibrer. En mer växtbetonad kost, det vill säga en ökning av andelen fullkornsspannmål, grönsaker, bär, frukter och baljväxter, skulle främja människors och miljöns välmående. 

Statens näringsdelegation har publicerat nya nationella näringsrekommendationer för att ytterligare förbättra situationen. Syftet med näringsrekommendationerna är att öka medvetenheten om hälsosamma matvanor och deras betydelse. Utbildningen och småbarnspedagogiken har därför en avgörande roll för att i synnerhet barn och unga ska tillägna sig sunda matvanor.

I de nationella rekommendationerna behandlas även matfostran samt handledning och kommunikation om hälsosam kost. Beredningen av denna del av näringsrekommendationerna leddes av undervisningsrådet Marjaana Manninen vid Utbildningsstyrelsen.

– Inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna utförs ett viktigt arbete för att de nya rekommendationerna ska bli en del av barnens och de ungas vardag. Skolmaten äts varje dag av cirka 930 000 barn, unga och vuxenstuderande, vilket innebär att dess inverkan på matvanorna är betydande. I de nya rekommendationerna betonas även miljökonsekvenserna av matproduktionen och -konsumtionen, vilket innebär att de val som görs i samband med måltiderna har en avgörande inverkan på finländarnas koldioxidavtryck. Måltiderna i skolorna och läroanstalterna utgör ett utmärkt tillfälle att lära ut hållbara och etiska matvanor, säger Manninen.

Matfostran syns i måltiderna, läroplanerna och mediefostran

Sunda vanor hos barn och unga, hanteringen av vardagen och en hållbar livsstil stöds genomgående med början från småbarnspedagogiken till måltiderna i skolorna och läroanstalterna, i synnerhet i undervisningen i huslig ekonomi, omgivningslära och hälsokunskap. 

Måltiderna är en viktig del av matfostran. Vid måltiderna beaktas vardagsrutinerna och man understöder en ändamålsenlig måltidsrytm och ett balanserat förhållande till mat.
Matfostran är en del av planerna för småbarnspedagogik och skolornas läroplaner och sker även i hemmen och inom hobbyverksamhet. Att ge handledning och rådgivning om hälsosam kost ingår i arbetsuppgifterna för alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

– Matfostran och näringskompetens bör i högre grad ingå i utbildningen av lärare och personal inom småbarnspedagogik samt yrkespersoner inom social- och hälsovård och måltidstjänster. Det är viktigt att se till att det finns kunnig arbetskraft inom måltidstjänsterna även i framtiden, säger Manninen.

Kommunikation om hälsosam kost ökar förståelsen för sunda och hållbara matvanor. Barn och unga utsätts för hälsopåståenden som sprids i offentligheten. Dessa bygger inte alltid på forskningsbaserad kunskap och kan till och med vara skadliga för hälsan. En viktig uppgift för småbarnspedagogiken och utbildningen är att utveckla förmågan att skilja påståenden baserade på vetenskapliga belägg från åsikter och reklam: mat- och mediefostran ger färdigheter att bedöma påståenden som syns i olika mediemiljöer.

Måltiderna utvecklas utgående från de nya rekommendationerna

Skolmåltiderna är en väsentlig och etablerad del av den finländska matkulturen som nästan alla finländare har erfarenhet av. Idag kostar skolmaten i genomsnitt 3,25 euro per elev och dag. Eftersom det är fråga om en offentlig måltidstjänst måste maten följa de nationella näringsrekommendationerna.

Rekommendationerna påverkar anordnandet av skolmåltiderna, planeringen av matlistorna, tillredningen av maten samt handledningen och matfostran i anslutning till måltidssituationen. Eleverna erbjuds information om hälsosamma och hållbara matvanor i samband med måltiderna: eleverna lär sig att identifiera hälsosamma portioner och göra medvetna val.

Till följd av rekommendationerna måste växtbaserade livsmedel och hälsosamma fettkällor, såsom mjölkprodukter med låg fetthalt, läggas till på matlistorna. Vid tillredningen av maten kan hälsosammare metoder användas: man kan minska användningen av salt och socker och välja ångade eller ugnsbakade rätter i stället för stekta. 

Man kan påverka de smaker som barn och unga är vana vid genom matfostran – till exempel genom att involvera eleverna i planeringen av matlistorna, erbjuda provsmakningar samt genom att betona hälso- och miljöeffekterna av vegetariska rätter.

Skolmåltiderna ger näring, samhörighet och en paus under skoldagen

Skolmåltiderna är mer än näring: de är en uppfriskande paus under skoldagen som främjar samhörigheten och barnen och de ungas fysiska och psykiska välbefinnande. Att äta tillsammans stärker sociala färdigheter och ökar uppskattningen för maten och måltiderna.

De nya rekommendationerna betonar därför att man bör lägga större vikt vid måltidsarrangemangen för att stöda sunda matvanor. Detta innebär till exempel att man reserverar en lugn miljö för måltiderna samt tillräckligt med tid. Måltiderna ska även infalla vid en lämplig tidpunkt.

– I vissa skolor reserveras endast 15 minuter för skolmåltiden, vilket inte är tillräckligt för att barnen och de unga ska kunna äta i lugn och ro och tillägna sig hälsosamma matvanor. Tidpunkten för måltiderna varierar: lunchen kan serveras redan klockan 10, vilket är alldeles för tidigt med tanke på skoldagens längd. Dessa problem har varit kända sedan länge. Det är viktigt för elevernas välbefinnande att de åtgärdas, betonar Manninen.

*****

De nya näringsrekommendationerna inom den grundläggande utbildningen

Undervisningsinnehåll

• Matfostran inkluderas i läroplanerna.
• Undervisning i sunda och hållbara matvanor.
• Matvanornas inverkan på hälsan och miljön.

Läromedel

• Läroböcker och material uppdateras med de nya rekommendationerna.
• Digitala inlärningsplattformar och applikationer till stöd för matfostran.
• Praktiska övningar och inlärningsuppgifter med anknytning till sunda matvanor.
• Uppgifter som hjälper eleverna och de studerande identifiera sunda och hållbara matvanor. 
• Projekt där eleverna planerar hälsosamma måltider.

Undervisning i huslig ekonomi

• Övningar med fokus på matlagning i praktiken.
• Ökad användning av hälsosamma och hållbara livsmedel. 
• Undervisning i hälsosamma fettkällor och minskad användning av salt.
• Praktiska tips och recept på hälsosamma måltider.

Skolmåltider

• Matlistorna planeras utgående från de nya rekommendationerna.
• Större andel växtbaserade livsmedel och hälsosamma fettkällor.
• Lugnare miljöer och tillräckligt med tid för måltiderna.

Miljöeffekter

• Mer hållbara matvanor minskar koldioxidavtrycket.
• Undervisning i hållbara och etiska matvanor.
• Samhörighet och välbefinnande
• Att äta tillsammans stärker samhörigheten och främjar välbefinnandet.
• Måltiderna utgör en paus och ger skoldagen struktur.

Vi uppdaterar våra anvisningar, rekommendationer och material i anslutning till matfostran så att de överensstämmer med de nya rekommendationerna i början av 2025. Materialet som riktar sig till lärare och utbildningsanordnare publiceras på vår webbplats.