Positiv förändring i arbeten och arbetshälsan inom kommunsektorn efter år av förändring

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.12.2024
 
Den positiva förändringen inom kommunsektorn kan delvis förklaras av social- och hälsovårdsreformen. I och med reformen övergick personalen inom social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunernas tjänst till välfärdsområdena, med undantag av Helsingfors. 

– Förändringen i kommunernas personalstruktur förklarar emellertid inte förbättringen helt, eftersom en positiv utveckling kan ses även i de yrkesgrupper som har fortsatt i kommunernas tjänst, påpekar Risto Nikunlaakso, forskare i Kommun10-forskningsgruppen vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetsstressen minskade inom undervisningssektorn och småbarnspedagogiken

Arbetsstressen bland kommunernas största yrkesgrupper, lärare och personal inom småbarnspedagogik, har minskat med 7–9 procentenheter jämfört med två år tillbaka. År 2024 upplevde 37 procent av lärarna i gymnasiet och klasserna 7–9 i grundskolan, 53 procent av lärarna i klasserna 1–6 i grundskolan och småbarnspedagogiken, 42 procent av speciallärarna och 32 procent av barnskötarna inom småbarnspedagogiken och skolgångsbiträdena mycket arbetsstress.

Samtidigt har även lärarnas återhämtning förbättrats och andelen som återhämtar sig bra har ökat med cirka fem procentenheter. År 2024 återhämtade sig 33–39 procent av lärarna bra från arbetsdagens belastning.
 
Positiv utveckling jämfört med två år tillbaka syns också i rättvist ledarskap och viljan att rekommendera arbetsgivaren.  Av alla respondenter skulle 79 procent rekommendera sin egen arbetsgivare till sina vänner. Ökningen från två år tillbaka är 10 procentenheter. Avsikterna att byta arbetsgivare har också minskat.

Kundvåldet har blivit allt vanligare

Oroväckande i resultaten av uppföljningsundersökningen Kommun10 är att kundvåldet ökar. Allt fler arbetstagare, särskilt inom undervisningssektorn och pedagogiken, rapporterar kundvåld eller hot om det. En ökning har observerats sedan coronarestriktionerna år 2020. 

År 2024 rapporterade 82 procent av speciallärarna minst en vålds- eller hotsituation i sitt arbete under det senaste året. Motsvarande rapporterade 68 procent av lärarna och skolgångsassistenterna i klasserna 1–6 i grundskolan samt lärarna och barnskötarna inom småbarnspedagogiken. Jämfört med två år tillbaka är ökningen tre procentenheter och jämfört med coronaåret 2020 är ökningen upp till tio procentenheter. 

Utvecklingen av den upplevda arbetsförmågan varierar mellan olika åldersgrupper

Undersökningen har följt upp arbetstagare inom kommunsektorn sedan början av 2000-talet. Trenderna för utvecklingen av den upplevda arbetsförmågan varierar mellan olika åldersgrupper. Arbetsförmågan hos personer över 50 år har utvecklats positivt, men andelen personer under 40 år som upplever sin arbetsförmåga som försämrad ökade kraftigt från ungefär år 2016 till år 2022. Nu verkar den negativa utvecklingen av arbetsförmågan hos personer under 40 år ha stannat på 2022 års nivå. Detta syns också i de stora yrkesgrupper som har fortsatt i kommunernas tjänst.
 
Vad gäller psykisk hälsa är förekomsten av depressions- och ångestsymtom särskilt bland unga kommunalt anställda oroväckande: av respondenterna under 30 år upplevde 25 procent antingen depressions- eller ångestsymtom eller båda. Situationen i fråga om depressions- och ångestsymtom har inte förbättrats jämfört med två år tillbaka.
 
– Utvecklingen av arbetsförmågan som observerats i Kommun10-undersökningen motsvarar i hög grad den utveckling som observerats i FPA:s sjukdagpenningsstatistik. I den syns en kraftig ökning av sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa särskilt bland unga kvinnor från och med ungefär år 2016. Det är logiskt att trenden inom den kvinnodominerade kommunsektorn följer den nationella trenden för kvinnor i arbetsför ålder, konstaterar Jenni Ervasti, direktör för Kommun10-undersökningen vid Arbetshälsoinstitutet.

Kommun10-undersökningen

• Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois. 
• År 2024 var antalet respondenter 52 071 (svarsprocent 68 procent) 

Kommun10 undersökningsresultat

• Mediainformationens presentationsmaterial på finska (pdf)

Se också

• Resultaten av uppföljningsenkäterna i Kommun10-undersökningen kan ses i tjänsten Arbetslivskunskap

Ytterligare information

• Ledande forskare Jenni Ervasti, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 5475, jenni.ervasti@ttl.fi
• Specialsakkunnig Risto Nikunlaakso, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 742 7944, risto.nikunlaakso@ttl.fi