Nu vädjar kommunerna och städerna kring huvudstadsregionen: Den mekaniska regleringen av in house-bolagen hotar välfungerande tjänster och blir dyr

Enligt regeringens planer ska kommunen äga minst tio procent av ett bolags aktier för att kunna utnyttja dess tjänster.

– I praktiken är alla kranskommuner i huvudstadsregionen delägare i de bolag som måste upplösas och vars tjänster sedan måste omorganiseras på olika sätt. Med hjälp av dessa bolag ordnas tjänster som är livsviktiga för kommuninvånarna och ett fungerande samhälle till exempel inom avfallshanteringen och ICT-tjänsterna, säger Hyvinges stadsdirektör Johanna Luukkonen.

 – Det finns goda skäl att använda gemensamma bolag i kommunerna, till exempel för att säkerställa kompetent personal eller fördela investeringskostnaderna på ett förnuftigt sätt, tillägger Luukkonen.

Nurmijärvis kommundirektör Outi Mäkelä betonar att kommunernas bolag även i nuläget använder marknaden och skaffar tjänster i synnerhet av små lokala företag. Redan nu köper kommunernas in house-bolag upp till 50–75 procent av sin omsättning på den privata marknaden. Bolagen konkurrensutsätter också i stor utsträckning sin upphandling.

– Det förutsätts att upphandlingarna blir allt mer kostnadseffektiva och effektfulla. Lagändringen stärker dock säljarens ställning på marknaden vilket kan leda till dyrare upphandlingar, en koncentrerad marknad och försämrad lokal ekonomi, säger Outi Mäkelä.

– För kommunerna är det mycket viktigt att lokala företagare lyckas. Risken finns att man i samband med reformen går ur askan i elden, att kommunerna till exempel återgår till egen produktion eller att marknaden övertas av internationella storbolag i stället för av inhemska och lokala företag.

Till exempel skulle Kiertokapula Oy och Rosk’n Roll Oy som sköter om avfallshanteringen i Mellersta Nyland och Västra och Östra Nyland inte längre kunna producera avfallshanteringstjänster för alla sina ägare. För att ordna avfallshanteringen måste man då omorganisera bolagens ägande och inrätta  nya organisationer i deras ställe samt göra nya investeringar.

Under lagberedningen har kommunerna och Kommunförbundet lyft fram aspekter som skulle underlätta kommunernas situation. Konkurrens- och konsumentverket som övervakar marknadens funktion har också uttryckt sin oro över konsekvenserna till följd av reformen.

Enligt stads- och kommundirektörerna i Kuuma-regionen bör man vid revideringen av upphandlingslagen undvika reglering som begränsar kommunernas handlingsfrihet. 

– Det behövs en mycket grundligare konsekvensbedömning av lagändringen. Det är svårt att förstå varför det i detta ekonomiska läge bereds en reform för den offentliga sektorn som närmast verkar medföra enorma kostnader och relativt sett endast små fördelar, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Närmare upplysningar: 

Johanna Luukkonen, stadsdirektör i Hyvinge, tfn 040 673 2001 

Iiris Laukkanen, stadsdirektör i Träskända, tfn 040 315 3155 

Kirsi Rontu, stadsdirektör i Kervo, tfn 040 318 2888 

Virpi Sailas, kommundirektör i Kyrkslätt, tfn 040 528 9558 

Hannu Laurila, kommundirektör i Mäntsälä, tfn 040 314 5200 

Outi Mäkelä, kommundirektör i Nurmijärvi, tfn 040 317 2100 

Antti Kuusela, kommundirektör i Borgnäs, tfn 040 185 5314 

Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo, tfn 040 752 9803 

Kalle Ikkelä, borgmästare i Tusby, tfn 040 314 3001  

Erkki Eerola, kommundirektör i Vichtis, tfn 044 467 5231 

Vid Kommunförbundet ges närmare upplysningar av verkställande direktör Minna Karhunen, tfn 050 380 5907