Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp långt ifrån en hållbar nivå

Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp per invånare varierade mellan 7,7 och 12,5 tCO₂e. Av detta utgör hushållens konsumtion cirka 82 procent och varierar enligt kommun mellan 6,1 och 10,4 ton. Kommunernas upphandlingar utgör cirka 12 procent och investeringar resterande 6 procent.

"För att uppnå målet på 1,5 grader enligt Parisavtalet borde den beräknade utsläppsnivån per person vara cirka 2,5 tCO₂e före 2030 och sjunka ytterligare till 0,7 ton före 2050. Vi är fortfarande långt ifrån detta”, säger specialforskare Santtu Karhinen vid Finlands miljöcentral.

Utsläppssektorernas andelar varierar enligt situationen i kommunen. Till exempel är investeringarnas andel större i växande kommuner, medan hälso- och sjukvårdstjänsternas andel är större i kommuner med äldre åldersstrukturer.

Jämfört med 2015 har utvecklingen varit positiv men långsam. Sammantaget sjönk kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp med 4,4 procent. Utsläppen från hushållens konsumtion minskade med 4,3 procent, kommunernas upphandlingar med 4,2 procent och investeringarna med 6,6 procent. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna, eftersom förändringarna från 2015 som mest varierar från en utsläppsminskning på cirka 29 procent till en utsläppsökning på 18 procent.

Redan nu kan forskarna förutse att utsläppen kommer att minska betydligt i följande beräkningar. Detta beror på att produktionen blivit renare, särskilt inom energisektorn. Produktionen blir renare både i Finland och utomlands.

"Med tanke på minskningen av utsläppen från konsumtionen är det väsentligt att beslutsfattarna och kommunerna fortsätter arbetet med att stävja klimatförändringen. Det skulle vara idealiskt om man skapade en miljö för invånarna där det skulle vara lätt och självklart att göra klimatvänliga val. Människor har mycket annat väsentligt i vardagen att tänka på än att ständigt fundera på hållbarheten i sin konsumtion. Konsumtionsstyrningen borde vara inbyggd till exempel i priserna på nyttigheter", säger Karhinen. 

Olika utsläppsprofiler för personer som bor på landsbygden och i städerna 

Utsläppen från hushållens boende är i genomsnitt mindre i tätortskommuner och landsbygdskommuner. Skillnaderna i utsläppen från boendet påverkas till exempel av värmekällorna inom fjärrvärmeproduktionen.

I landsbygdskommuner är utsläppen från transporterna i genomsnitt större än i tätortskommuner och urbana kommuner, vilket beror på begränsade möjligheter att använda kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik.

Mängden livsmedel som konsumeras beror inte på områdestypen, men områdestypen påverkar utsläppen från valet av livsmedel till exempel så att utsläppen från köttkonsumtionen är större i tätortskommuner och landsbygdskommuner än i urbana kommuner.

När det gäller den totala konsumtionen av varor är det inga betydande skillnader mellan områdestyperna. Mest utsläpp från tjänster uppstår tydligt i urbana kommuner, där det finns fler tjänster än i landsbygdskommuner.

Stora skillnader mellan landskapen

Av landskapen är utsläppen per invånare störst i Kajanaland, Lappland och på Åland.

Utsläppen per invånare minskade mest i Österbotten och Egentliga Finland jämfört med 2015, medan utsläppsökningen var störst i Kajanaland och Södra Österbotten.

Resultaten påverkas av regionernas geografiska och strukturella egenskaper, väderförhållandena samt valet av energi inom fjärrvärmeproduktionen.

De största utsläppsminskningarna i hushållens konsumtion hänför sig till konsumtionen av livsmedel och varor. Däremot ökade utsläppen från boendet ytterligare en aning.

Även utsläppen från köp av tjänster minskade, medan utsläppen från transporter förblev nästan oförändrade.

I kommunernas upphandlingar ökade utsläppen i anslutning till köp av kundservice i takt med att antalet upphandlingar ökade. Samtidigt ledde dock de minskade utsläppen i andra upphandlingskategorier till att utsläppen från upphandlingarna som helhet minskade.

I investeringarna var utsläppen från byggprojekt nästan oförändrade, medan utsläppen i andra kategorier, såsom anskaffning av maskiner och anordningar, minskade tydligt.

Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp omfattar utsläpp i Finland och utomlands från produktionen av hushållens konsumtionsvaror, kommunernas anskaffningar och investeringsvaror.

Hur utsläppsberäkningarna skiljer sig från varandra

• Erilaiset päästöseurannat täydentävät toisiaan (Hiilineutraali-blogi)

Mer information

Santtu Karhinen, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 889, santtu.karhinen@syke.fi

Hannu Savolainen, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1839, hannu.savolainen@syke.fi