Finlands långsiktiga tillväxt tyngs av ogynnsam demografi och svag produktivitet
Enligt Finlands Banks långsiktsprognos försvagar befolkningens åldrande och svag produktivitetstillväxt den ekonomiska tillväxten och hållbarheten i de offentliga finanserna. I basscenariot är BNP-tillväxten som högst på 2030-talet, då den årliga tillväxttakten uppgår till 1,8 % i genomsnitt. Utsikterna för den finländska ekonomin är svaga överlag om inte ytterligare insatser görs i utbildning, invandring av välutbildad arbetskraft och fasta investeringar i ny teknik. Nativiteten är låg, vilket minskar antalet barn inom utbildning och leder till att humankapital gradvis går förlorat.
Finlands Banks långsiktsprognos presenterar tre scenarier över framtida tillväxtutsikter
Finlands Banks långsiktsprognos för 2024–2075 består av tre scenarier som speglar utvecklingen av humankapital, realkapital och BNP. I scenariot som bygger på antagandet om oförändrad politik stannar ökningen av humankapitalet och realkapitalet upp och vänder sedan ned. Följaktligen ökar BNP inte längre på 2040-talet och börjar krympa från och med 2050-talet. Detta scenario speglar en situation där inga ytterligare insatser görs för att stödja de ekonomiska tillväxtfaktorerna. Nettomigrationen väntas på lång sikt uppgå till 18 000 personer per år.
I basscenariot är BNP-tillväxten som högst på 2030-talet, då den årliga tillväxttakten är i genomsnitt 1,8 %. Därefter mattas tillväxten sakta av och lägger sig på drygt 0,5 % från och med 2050-talet. Scenariot bygger på antagandet att andelen personer med högskoleexamen av befolkningen i åldern 25–34 år stiger till 50 % fram till 2035. Antagandet om nettomigrationen på lång sikt är 27 000 personer per år. Humankapitalet växer fram till 2040-talet, varefter ökningen stannar upp. Därefter vilar BNP-tillväxten enbart på ökningen av realkapitalet.
I det optimistiska scenariot är den genomsnittliga BNP-tillväxten på 2030-talet 2 % per år. Därefter saktar tillväxten in till 1½ % på 2040-talet och ligger kvar kring drygt 1 % under 2050–2075. Scenariot bygger på antagandet att 70 % av befolkningen i åldern 25–34 år har avlagt högskoleexamen från och med 2040. Den årliga nettomigrationen antas uppgå till 40 000 personer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos. Humankapitalet växer med ca 1 % i genomsnitt på 2040-talet. Ökningen mattas av så att den genomsnittliga tillväxten vid början av 2070-talet är endast svagt positiv.
Euro & talous -artikel (på finska): Työikäisen väestön supistuminen ja heikko tuottavuus painavat Suomen pitkän ajan kasvunäkymää
Nyckelord
Kontakter
Arto KokkinenSenior ekonom
Tel:+358 9 432 5847arto.kokkinen@bof.fiPirkka JalasjokiEkonom
Tel:+358 9 183 2541pirkka.jalasjoki@bof.fiLänkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Eurosystemets penningpolitiska beslut30.1.2025 15:19:23 EET | Beslut
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter.
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä30.1.2025 15:19:23 EET | Päätös
EKP:n neuvosto päättää euroalueen rahapolitiikasta. EKP:n neuvosto päätti tänään laskea EKP:n kaikkia kolmea ohjauskorkoa 0,25 prosenttiyksikköä.
Räntan på nya konsumtionskrediter sjönk30.1.2025 10:00:00 EET | Pressmeddelande
I december 2024 var genomsnittsräntan på nya utbetalda konsumtionskrediter[1] till finländska hushåll 6,04 %, vilket är 1,46 procentenheter mindre än i december 2023. Genomsnittsräntan på nya konsumtionskrediter (exkl. fordonslån) låg som högst, på över 10 %, i juli 2023. Fram till utgången av december 2024 sjönk genomsnittsräntan till 7,44 %. Euriborräntorna sjönk 2024, vilket förklarar en del av nedgången i räntorna på konsumtionskrediter. Av konsumtionskrediterna är 57 % bundna till Euribor.
Uusien kulutusluottojen korot laskivat30.1.2025 10:00:00 EET | Tiedote
Joulukuussa 2024 suomalaisten kotitalouksien nostamien uusien kulutusluottojen[1] keskikorko oli 6,04 %, mikä on 1,46 prosenttiyksikköä vähemmän kuin vuoden 2023 joulukuussa. Uusien kulutusluottojen (pl. ajoneuvolainat) keskikorko kävi huipussaan, yli 10 prosentissa, heinäkuussa 2023. Joulukuun 2024 loppuun mennessä keskikorko laski 7,44 prosenttiin. Euribor-korot laskivat vuonna 2024, mikä selittää osan kulutusluottojen korkojen laskua. Kulutusluotoista 57 % on sidottu euribor-korkoihin.
Interest rates on new consumer credit lower30.1.2025 10:00:00 EET | Press release
In December 2024, the average interest rate on new consumer credit[1] taken out by Finnish households was 6.04%, down 1.46 percentage points from December 2023. The average interest rate on new consumer credit (excl. vehicle loans) peaked at over 10% in July 2023. By the end of December 2024, the average interest had fallen to 7.44%. The lower interest rates on consumer credit were partly explained by declining Euribor rates in 2024. A total of 57% of all consumer credit is linked to Euribor rates.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum