Älgfångsten vände uppåt

Enligt Naturresursinstitutets uppskattning i mars i fjol vände älgstammen efter flera års minskning till en tillväxt på cirka sex procent. Till följd av detta var även älgbytet under jaktsäsongen som avslutades i mitten av januari större än säsongen innan.

För den senaste säsongen beviljades drygt 34 000 jaktlicenser, dvs. cirka tio procent fler än föregående säsong, och med licensantalet eftersträvades jakt enligt de uppställda målen. Med en jaktlicens får man fälla en fullvuxen älg eller två kalvar. På riksnivå var utnyttjandegraden för beviljade jaktlicenser cirka 84 procent, vilket är cirka sex procentenheter högre än föregående säsong.

-Älgbytet ökade i nästan hela landet och relativt sett mest i Lappland, Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen jämfört med året innan. Endast i Egentliga Finland och Södra Tavastland var bytesmängderna en aning mindre än året innan, säger jaktchef Jani Körhämö vid Finlands viltcentral.

Älgbytet var tjurdominerat och av de fällda fullvuxna älgarna var 58 procent hanar och 42 procent honor. Andelen kalvar av bytet var 47 procent.

Jakten under den avslutade säsongen omfattades av de regionala stammålen som var fastställda för den treårsperiod som startade i fjol våras. Målet är en vinterstam med 70 000–90 000 individer i hela landet. I mars är det möjligt att bedöma hur målen har uppnåtts, när Naturresursinstitutet publicerar sin uppskattning av den stam som återstår efter jakten.

Älgen är fortfarande den viktigaste viltarten i landet som helhet och den senaste jaktsäsongen deltog återigen cirka 100 000 jägare i älgjakten. Under den avslutade säsongen blev bytet cirka fem miljoner kilogram älgkött med ben. Dessutom har jakten ett betydande rekreationsvärde. Under den avslutade jaktsäsongen tillbringades cirka 665 000 dagsverken i älgjakten.