Finlands Röda Kors ensamhetsbarometer: Ensamheten bland unga och unga vuxna har ökat

I Finland känner 59 procent av befolkningen ensamhet åtminstone ibland. Det framgår av den ensamhetsbarometer som Finlands Röda Kors låtit genomföra. För var fjärde har ensamheten varat i mer än fem år.

Mest ensamhet, isolering och utanförskap upplever unga och unga vuxna, vars situation har blivit ännu sämre än tidigare. 66 procent av 16–24-åringarna i Finland känner sig ensamma några gånger i månaden eller oftare. I förra årets ensamhetsbarometer var denna andel 47 procent.

– Var femte person i åldern 16–24 år säger sig ha upplevt ensamhet i minst fem år. Det är en lång tid i en ung persons liv. Vi vet att långvarig ensamhet hos en ung person kan visa sig som inlärningssvårigheter och även öka risken för radikalisering och våld. Vi behöver snabbt hitta gemensamma lösningar för att minska ensamheten bland unga, säger Finlands Röda Kors koordinator för social välfärd Maaret Alaranta.

Minskad ensamhet stärker också kriståligheten i samhället.

– Vi har inte råd att förlora flera unga generationer till ensamheten eller åsidosätta dem i samhället. Med tanke på den övergripande säkerheten är det viktigt att vi inte tappar bort någon, säger Alaranta.

Ensamhet har ett samband med psykisk ohälsa, särskilt bland unga och låginkomsttagare

Ekonomiska bekymmer syns i den färska barometern och klassas som den fjärde vanligaste orsaken till ensamhet. Ju yngre respondenten är och ju mindre inkomster hen har, desto oftare upplever hen ensamhet och desto oftare har ensamheten orsakat psykisk ohälsa, visar ensamhetsbarometern.

Ensamheten har orsakat psykisk ohälsa i synnerhet bland 16–24-åringarna, varav en tredjedel uppger att det är så.

– Psykisk ohälsa är ofta en faktor som leder till ensamhet, förutom att ensamheten i sig orsakar psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som förklaring till den egna ensamheten framhävs i svaren från unga, unga vuxna och även personer som talar andra än de inhemska språken, säger Kirsti Kuusterä, chef för Finlands Röda Kors enhet för välbefinnande och hälsa.

Enligt de 16–24-åringar som upplevde ensamhet var de viktigaste skälen, förutom psykisk ohälsa, dåliga erfarenheter av mänskliga relationer samt känslor av utanförskap och att vara annorlunda.

– Vi kan inte längre underskatta de ungas nöd, och det är de vuxnas ansvar att hjälp verkligen finns att få när den unga söker den. Barometerns resultat visar att de unga känner igen sitt eget illamående och söker hjälp, men de har flest dåliga erfarenheter av att söka hjälp av alla respondenter. De skäms inte över sin ensamhet, men de är besvikna på den hjälp de fått, säger Kuusterä.

Pentti Savolainen, chef för Finlands Röda Kors skyddshusverksamhet för unga, är oroad över de ungas situation.

– Grunden för den psykiska hälsan och välbefinnandet byggs upp i ungdomen genom sociala relationer. Jag är oroad över de unga som blir utanför och deras framtid, säger Savolainen.

Enligt barometern ser unga och unga vuxna oftare än andra åldersgrupper ensamhet som ett allvarligt samhälleligt problem.

– Terapigarantin för barn och unga är välkommen, men nu måste vi se till att den också förverkligas i praktiken. Det räcker inte heller med bara den. Det behövs också platser med låg tröskel där unga kan få stöd och hitta sällskap. Det pågående spartalkot bör åtminstone inte stänga ungdomsgårdar eller andra avgiftsfria lokaler där de unga kan träffas, säger Kuusterä.

– De unga behöver stöd från alla vuxna de har omkring sig för att mötas och bilda grupper. Vi kan inte bara lämpa över ansvaret för att skapa relationer på ungdomarna själva, säger Kuusterä.

Brist på framtidsutsikter och missnöje med livet är vanligare bland ensamma

Enligt barometern är de som upplever ensamhet mindre nöjda med sin ekonomiska situation, sin fritid, sina mänskliga relationer, sin fysiska och psykiska hälsa och livet i allmänhet än de som inte upplever ensamhet. De som känner sig ensamma upplever också mer utsiktslöshet inför sin egen framtid.

– Barometerns resultat visar att de som känner sig ensamma mera sällan känner sig hoppfulla inför framtiden jämfört med dem som inte gör det. Det här visar tydligt hur omfattande och långvariga effekter ensamhet har på människans liv och tro på framtiden, betonar Alaranta.

För att minska ensamheten i Finland behövs lösningar och åtgärder på alla nivåer i samhället.

– Alla kommuner bör senast nu skriva in ensamhet och metoder för att minska den i sina välfärdsplaner. Det är också viktigt att man blir bättre på att känna igen ensamhet till exempel på hälsocentralerna och inom socialväsendet. Välfärdsområdena skulle spara mycket pengar om fler av de ensamma genast kunde hänvisas till rätt hjälp, till exempel organisationers verksamhet. Det skulle minska pressen på de offentliga tjänsterna. Vi vet att ensamhet orsakar olika folksjukdomar, och alla vinner på att ensamhet äntligen ses som ett hälsomässigt hot som berör alla, säger Alaranta.

Finlands Röda Kors gjorde för fjärde gången en omfattande undersökning av ensamhet, dess effekter och orsakerna till ensamhet med hjälp av barometern. Informationsinsamlingen för ensamhetsbarometern gjordes av Verian i december 2024 och januari 2025. 1 094 personer besvarade undersökningen. Undersökningen genomfördes via internet. De tidigare undersökningarna har genomförts av Taloustutkimus, och då har materialet samlats in genom telefonintervjuer. Finlands Röda Kors följer regelbundet upp ensamheten i Finland med hjälp av barometern.

Mer information:

Maaret Alaranta, Finlands Röda Kors expert inom ensamhetsarbete, tfn 040 352 0772

Kirsti Kuusterä, chef för Finlands Röda Kors enhet för välbefinnande och hälsa, tfn 040 769 3556

Ada Bergroth, Finlands Röda Kors kommunikationssakkunnig, tfn 040 610 9447