Päijänne-Tavastland är ett viktigt förmedlande landskap för godstransporter

Päijänne-Tavastlands logistikutredning ger en aktuell helhetsbild av logistikens nuläge och utvecklingsutsikter i området. Syftet med utredningen är att förbättra logistikens effektivitet, minska miljökonsekvenserna och öka säkerheten. Utredningen fungerar också som ett verktyg för att utarbeta landskapsplanen och trafiksystemplanen samt för att genomföra MBT-avtalet (dvs. avtalet om markanvändning, boende och trafik som genomförs mellan kommunerna och staten) och stödja näringslivets behov.

"Vi har inte tidigare haft någon heltäckande lägesbild av områdets logistik, men nu har vi fått en klar uppfattning om nuläget och framtida behov", konstaterar Anna Puolamäki, trafiksystemansvarig vid NTM-centralen i Nyland. Enligt henne erbjuder åtgärdsprogrammet som utarbetats som en del av logistikutredningen konkreta lösningar för att utveckla näringslivet och logistiken.

Projektchef Markus Pajarre från Destia som utarbetat utredningen beskriver processen som intressant men utmanande. ”I Päijänne-Tavastland finns det enligt statistiken drygt 200 000 invånare och cirka 20 000 verksamhetsställen för olika företag, därför finns det också mångsidiga varuflöden. I arbetet skapades en heltäckande helhetsbild över dessa", säger Pajarre.

I rapporten presenteras konkreta åtgärder, såsom utveckling av riksvägarna 4 och 12, planering av nya logistikområden och genomförande av distributionsinfrastruktur för alternativa drivkrafter. I utredningen betonas Päijänne-Tavastlands betydelse som förmedlande landskap för godstransporter, där de viktigaste transportströmmarna går längs riksväg 4 och 12.

"Vi fick upp ögonen för betydelsen av riksväg 4. Det är en enorm transportkorridor för godsflöden och en central trafikled för hela Finland", berättar Niina Ahlfors, regionplaneringsdirektör vid Päijänne-Tavastlands förbund.

Samtidigt har förbättringen av riksväg 12 fått en högre prioritet. ”Sträckningen mellan Lahtis och Kouvola är viktig, men där finns fortfarande säkerhetsbrister som kräver lösningar”, fortsätter Ahlfors. Puolamäki påpekar också att Riihimäki–Kouvola-banan också är en betydande godstrafikled.

Enligt Pajarre var det stora antalet interna godstransporter i kommunerna en överraskande faktor i utredningen. ”I utredningen låg tyngdpunkten på granskning av vägar och banor som förvaltas av staten, men gatunätet har en central roll med tanke på de lokala transportflödena. En annan omständighet var att industrin i Päijänne-Tavastland redan nu ligger mycket nära riks- och stamvägsnätet, varvid den logistiska tillgängligheten är god", säger Pajarre.

Intermodala transporter - där gods transporteras på flera olika transportsätt - är en väsentlig del av regionens logistikstrategi. "Lahtis är en stadsknutpunkt för EU:s TEN-T-stomnät och målet är att bygga en fraktterminal där transportformerna kan förenas", förklarar Puolamäki.

EU:s TEN-T-nät ställer krav på områdets trafiksystem. "Till exempel ska stadsknutpunkterna utarbeta en plan för hållbar stadstrafik före utgången av år 2027 och behoven av att förbättra riksvägarna ska uppfyllas före utgången av år 2030", berättar Puolamäki.

Enligt Pajarre är det viktigt att beakta landskapets roll som förmedlande landskap: ”Fungerande huvudvägar och bannät i Päijänne-Tavastland återspeglas också i hur transportkedjorna i norra och östra Finland fungerar”, säger han.

I fråga om miljökonsekvenserna har Päijänne-Tavastland förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp med 80 % före 2030. Logistikens utsläpp var uppskattningsvis 163 tusen ton CO₂ år 2023. Att minska miljökonsekvenserna är en central utmaning i utvecklingen av logistiken. "Utsläppen från den tunga trafiken är ett betydande problem, men drivkraftsomställningen erbjuder en möjlighet att minska koldioxidutsläppen även om trafikprestationerna ökar", konstaterar Jenni Nousiainen, trafik- och transportplanerare vid Päijänne-Tavastlands förbund.

I rapporten presenteras tre scenarier för 2040: ett som följer de nuvarande trenderna, ett djärvt scenario och ett måttfullt scenario. Utifrån dessa scenarier har man utarbetat åtgärder för att främja logistikutvecklingen och svara på framtida utmaningar. Logistikutredningen visar att utvecklingen av huvudlederna, genomförandet av distributionsinfrastrukturen för alternativa drivkrafter, multimodala terminaler samt byggandet av rastplatser för den tunga trafiken spelar en nyckelroll. "Det viktigaste är att planerna alltid är uppdaterade så att det är möjligt att ansöka om finansiering och genomföra projekten i rätt tid", betonar Ahlfors.

Scenarierna i utredningen för 2040 varierar från att nuläget bibehålls till en djärv utvecklingsbild, där den gröna omvälvningen medför nytt arbete och investeringar.

”I det djärva scenariot strävar Päijänne-Tavastland aktivt efter bland annat ekonomisk tillväxt och kolneutralitet. Syftet med de åtgärder som presenteras i utredningen är att göra det möjligt att uppnå sådana mål. Den mest centrala utmaningen är finansieringen: i det djärva scenariot borde både åtgärderna i basscenariot och tilläggsåtgärderna genomföras", berättar Pajarre, men tillägger att scenariot enligt de nuvarande trenderna verkar mest sannolikt.

 ”Det djärva scenariot kräver betydande satsningar på ekonomisk tillväxt och grön omställning”, summerar Puolamäki.

Materialet i utredningen stöder utvecklingen av trafiksystemet i Päijänne-Tavastland och utarbetandet av landskapsplanen. "Det ger värdefull information till alla intressentgrupper och hjälper till att svara på näringslivets behov i området", sammanfattar Nousiainen.