Årsrapporten om statens skuldförvaltning 2024 har publicerats

År 2024 genomförde Statskontoret en framgångsrik upplåning på 42,8 miljarder euro från den internationella finansmarknaden på uppdrag av finska staten. Nettoupplåningen, dvs. de lån som ökar skulden, uppgick till 12,6 miljarder euro.

Statsskulden uppgick i slutet av 2023 till 169,4 miljarder euro, vilket är 61,2 procent av bruttonationalprodukten (57,1 procent 2023). Den offentliga skulden var 82,5 procent av bruttonationalprodukten (77,1 procent 2023).

Förändringen i prissättningen förutspår en minskning av den penningpolitiska balansen

Penningpolitiken hade en stor inverkan på statsobligationsmarknaden år 2024. Detta var särskilt tydligt i slutet av året, då priserna på statsobligationer i euroområdet ökade betydligt i förhållande till den swapkurva som används som prissättningsreferens. För en stat som tar upp lån innebär detta högre finansieringskostnader i förhållande till referensnivån.

Enligt finansdirektör Anu Sammallahti kan den allmänna förändringen i den proportionella prisnivån ha samband med minskningen av Eurosystemets penningpolitiska balans, som börjar vid årsskiftet 2025. Kapitalmarknaderna kommer i år att absorbera mer än 400 miljarder euro i nettoskuld, dvs. ny skuld, från staterna i euroområdet, och nästan samma belopp i förfallande skuld i Europeiska centralbankens balansräkning, som centralbanken inte återfinansierar.

”Detta skulle stödja tanken som har funnits redan en längre tid efter den kraftiga räntehöjningen: marknaden anpassade sig till utbudet av statsobligationer genom att ändra prissättningen,” bedömer Anu Sammallahti.

Utöver penningpolitiken präglades statsobligationsmarknaden år 2024 av olika internationella politiska förändringars påverkan på ekonomin. Det finns mycket att följa också framöver: hur förändras USA:s utrikespolitik, fortsätter politiska motsättningar att skaka regeringar i Europa, de pågående krigen – fortsätter de eller upphör de?

”Allehanda förändringar ligger i luften, men samtidigt ser statsobligationsmarknaden mycket frisk ut. Utbudet är stort, men det verkar också finnas efterfrågan,” säger Sammallahti.

Investerarna följer hur den ekonomiska tillväxten tar fart – tillväxtfaktorerna är i skick

Efterfrågan på finska statsobligationer förblev konsekvent och rationell år 2024. Ränteinvesterare värdesätter strikt ekonomisk politik, men avsaknaden av tillväxt utsikter återspeglas i den snabba ökningen av statsskulden.

”Finland har högt kreditbetyg, men även utbudet av statsobligationer, dvs. underskottet i statsfinanserna, påverkar den relativa prissättningen, i synnerhet mellan staterna i euroområdet” bedömer Sammallahti.

För att lyfta fram Finlands tillväxtpotential på medellång sikt innehåller rapporten som publicerades idag artiklar som experter skrivit om två aktuella teman. Nationalekonom Mika Maliranta behandlar faktorerna bakom och utsikterna för Finlands produktivitetsökning, och fokuserar på företagssektorns förnyelse och den betydande ökningen sedan 2010-talet av antalet tillväxtorienterade företag som ökat sina FoU-investeringar. Ekonom och konsult Roger Wessman analyserar Finlands senaste befolkningsprognos, där den starka nettomigrationen de senaste åren gör bilden av utvecklingen av Finlands försörjningskvot ljusare.

”Om det finns många tillväxtorienterade företag som utnyttjar ny teknik förbättrar det möjligheterna till stora framgångar. Och om Finlands befolkningsutveckling dessutom är bättre än förutspått, är tillväxtfaktorerna i skick.”

Också på lånemarknaden var utvecklingen positiv. Förutom den stabila efterfrågan på finska statsobligationer ökade handelsvolymerna på andrahandsmarknaden. De finska statsobligationernas utbytbarhet förblev således god. Penningpolitikens cykel, dvs. centralbankens sänkning av styrräntan och förväntningar om dem, kan också vara en förklaring till detta.

”De banker som är statens primära marknadsgaranter har gjort ett bra jobb, då investerarna visar fortsatt intresse för oss.”

Finland agerar beslutsamt

Osäkerheten i världen har ändå ökat. Enligt Sammallahti prissätter marknaden vissa risker noggrannare än andra, men som en exportdriven ekonomi kan det vara av störst betydelse för Finland hur olika risker eller deras realisering påverkar den ekonomiska utvecklingen i allmänhet.

Det väsentliga är att Finland har agerat beslutsamt inom både ekonomin och energi- och försvarssektorerna.

”Inom ekonomin betyder detta att man för att säkerställa välfärdsstatens kontinuitet vill bromsa skuldutvecklingen. Inom energiproduktionen har Finland gått in för att avstå från fossil energi, och tillväxten inom förnybara energikällor har ökat självförsörjningsgraden – vi är redan självförsörjande när det gäller elproduktion. Och Finland har alltid värnat om sitt försvar, vi har aldrig slutat investera i det."

Nyckeltal för Finlands statsupplåning 2024 (i parentes 2023):

• Bruttoupplåning: 42,8 miljarder euro (42,3 miljarder euro)
• Nettoupplåning: 12,6 miljarder euro (14,2 miljarder euro)
• Låneemissioner: 83 (79)
• Genomsnittlig ränta på Finlands 10-åriga statsobligation: 2,85 % (3,06 %)
• Effektiv kostnad för statsskulden vid årets slut: 2,01 % (2,10 %)
• Genomsnittlig omprissättningsperiod som beskriver räntekänsligheten: 4,8 år (4,4 år)
• Genomsnittlig maturitet för statsskulden: 7,75 år (7,38 år)
• Faktiska räntekostnader för statsskulden: 3,2 miljarder euro (2,3 miljarder euro)
• Total handelsvolym på andrahandsmarknaden: 121,3 miljarder euro (87,6 miljarder euro)