Fortsättning på dubbdäcksförbudet på Lönnrotsgatan föreslås

Den föreslagna förbudsperioden skiljer sig från det försök som nu går ut genom att även trafik till fastigheter nu blir förbjuden med fordon som har dubbdäck. Tidigare tilläts trafik till fastigheter med fordon med dubbdäck, vilket har gjort det omöjligt att övervaka förbudet. Av denna orsak har de flesta bilister som använder dubbdäck inte följt förbudet.

Andelen dubbdäck har dock minskat från 70 till 45 procent på Lönnrotsgatan under förbudet och från 70 till 60 procent på hela stadens nivå. Eftersom andelen dubbdäck på Lönnrotsgatan har varit relativt hög har inverkan på luftkvaliteten på gatan varit begränsad. Förhoppningen var också att försöket skulle ha en ännu större inverkan på minskningen av andelen dubbdäck i staden totalt sett.

Lönnrotsgatan är lämplig för dubbdäcksförbud, eftersom det finns en tydlig alternativ förbindelse till gatan och där har problem med gatudamm konstaterats genom mätningar.

Målet är att förbättra luftkvaliteten genom att öka andelen dubbfria vinterdäck

Gatudamm kommer att bli en allt större utmaning för Helsingfors framöver. EU:s nya luftkvalitetsdirektiv trädde i kraft i slutet av 2024 och medför att de bindande gränsvärdena för gatudamm, eller inhalerbara partiklar, skärps. De nya gränsvärdena ska uppnås senast 2030. För närvarande överskrids de i många livligt trafikerade miljöer i Helsingfors, även på Lönnrotsgatan. Staden behöver vidta effektiva åtgärder för att nå de nya gränsvärdena.

Eftersom upp till hälften av gatudammet uppkommer genom att dubbdäck sliter på asfalten är en minskad användning av dubbdäck ett effektivt sätt att minska halterna av gatudamm. I Helsingfors luftvårds- och bullerbekämpningsplan fastställs målet att minska andelen dubbdäck till 30 procent fram till vintersäsongen 2030–2031. Dubbdäckens andel har gradvis minskat till cirka 60 procent under de senaste åren i takt med att försöket har fortskridit och medvetenheten har ökat, men det krävs ytterligare åtgärder för att nå målet. Nu står dubbdäcken för cirka 57 procent och friktionsdäcken för 43 procent. I Norge har en dubbdäcksavgift varit ett effektivt sätt att minska andelen dubbdäck i städer. Enligt gällande finsk lagstiftning är det dock inte möjligt att införa en dubbdäcksavgift.

Höga halter av gatudamm orsakar bland annat symptom och infektioner i andningsorganen och ökar antalet anfall astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom som kräver sjukhusvård. Damm minskar också trivseln och orsakar irritation, som snuva och hosta samt klåda och sveda i hals och ögon. Nästan en fjärdedel (23 %) av invånarna i området vid Lönnrotsgatan uppgav i en enkät att de lider ganska eller väldigt mycket av symptom orsakade av gatudamm på våren.

Enligt enkäten är 40–50 procent av invånarna positiva till ett fortsatt dubbdäcksförbud. Inställningen är mer positiv om svaren viktas med graden av bilinnehav i området (37 % av hushållen hade bil 2022). En dubbdäcksavgift ansågs allmänt taget vara ett bättre sätt att uppmuntra användning av friktionsdäck än ett gatuspecifikt dubbdäcksförbud.

Målet med det treåriga försök som föreslås för Lönnrotsgatan är att utreda effekterna av det skärpta dubbdäcksförbudet på ökningen av friktionsdäck och luftkvaliteten, samt att bedöma förbudets konsekvenser och hur det fungerar i allmänhet. När staden överväger fortsättning på försöksperioden för dubbdäcksförbud, beaktar staden bland annat hur stadsborna följer förbudet, hur staden kan övervaka förbudet, biltrafikvolymen på alternativa rutter, hur smidig parkeringen och servicetrafiken fungerar samt den allmänna opinionen som gäller ändamålsenligheten av det gatuspecifika dubbdäcksförbudet.