Eurosystemets penningpolitiska beslut
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter.

ECB:s pressmeddelande 6 mars 2025
ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken ECB-rådet styr den penningpolitiska inriktningen – baseras på dess uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.
Inflationsnedgången är på rätt spår. Inflationen har i stort sett fortsatt att utvecklas i enlighet med våra experters förväntningar och de senaste prognoserna ligger nära i linje med de tidigare inflationsutsikterna. ECB:s experter ser nu en genomsnittlig total inflation på 2,3 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,0 procent 2027. Upprevideringen i den totala inflationen för 2025 reflekterar starkare energiprisutveckling. För inflationen exklusive energi och livsmedel räknar ECB:s experter med ett genomsnitt på 2,2 procent 2025, 2,0 procent 2026 och 1,9 procent 2027.
De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att hamna runt ECB-rådets medelfristiga 2-procentsmål. Den inhemska inflationen är fortfarande hög, främst eftersom löner och priser i vissa sektorer fortfarande, med en betydande fördröjning, anpassar sig till den tidigare inflationsuppgången. Men löneutvecklingen lättar som väntat och vinsterna dämpar delvis effekterna på inflationen.
Penningpolitik blir märkbart mindre restriktiv i och med att räntesänkningarna gör nya lån mindre dyra för företag och hushåll och lånetillväxten tar fart. Tidigare räntehöjningar skapar dock samtidigt motvind för lättare finansieringsförhållanden och dessa tidigare höjningar påverkar den utestående lånestocken och utlåningen är totalt sett fortsatt dämpad. Ekonomin står ännu inför utmaningar och ECB:s experter har åter reviderat ned sina tillväxtprognoser – till 0,9 procent för 2025, 1,2 procent för 2026 och 1,3 procent för 2027. Nedrevideringarna för 2025 och 2026 återspeglar lägre export och fortsatt svaga investeringar, som delvis har sin grund i handelspolitisk osäkerhet och även växande politisk osäkerhet. Ökande realinkomster och de gradvis avtagande effekterna av tidigare räntehöjningar fortsätter att vara de främsta drivkrafterna när efterfrågeökningen framöver tar fart.
ECB-rådet är fast beslutet att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på det medelfristiga 2-procentsmålet. Framför allt i det aktuella läget av ökande osäkerhet kommer ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde att följas i syfte att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer ECB-rådets räntebeslut att baseras på bedömningen av inflationsutsikterna i ljuset av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. ECB-rådet kommer inte på förhand att binda sig vid en viss räntebana.
ECB:s styrräntor
ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Följaktligen kommer räntan på inlåningsfaciliteten, räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på utlåningsfaciliteten att sänkas till 2,5 procent, 2,65 procent och 2,90 procent, fr.o.m. den 12 mars 2025.
Programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP)
APP- och PEPP-portföljerna minskar i en måttlig och förutsägbar takt eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterar förfall av värdepapper.
***
ECB-rådet står redo att, inom ramen för sitt mandat, vid behov justera alla sina instrument för att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på det medelfristiga 2-procentsmålet och bevara en smidig välfungerande transmission av penningpolitiken. Instrumentet för transmissionsskydd finns också tillgängligt för att motverka oönskade, störande marknadskrafter som utgör ett allvarligt hot mot den penningpolitiska transmissionen i samtliga länder i euroområde och möjliggör för ECB-rådet att mer effektivt uppfylla sitt prisstabilitetsmandat.
ECB:s ordförande kommer att redogöra för de överväganden som ligger bakom dessa beslut vid en presskonferens som börjar kl. 14:45 (centraleuropeisk tid) idag.
Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.
Nyckelord
Länkar
Finlands Bank
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Andra språk
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Räntorna på företagslån har sjunkit6.3.2025 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Under det sista kvartalet 2024 lyfte de finländska företagen nya företagslån[1] från övriga finansinstitut för mer än 1 miljard euro. Genomsnittsräntan var 7,4 %, när den vid motsvarande tid för ett år sedan var 8,5 %. Den vanligaste typen av nya företagslån från övriga finansinstitut var factoring med 400 miljoner euro. Genomsnittsräntan på factoringfinansiering[2] (11,9 %) var också betydligt högre än exempelvis genomsnittsräntan på sedvanliga företagslån (5,3 %). Under årets sista kvartal 2024 var den genomsnittliga räntan på nya företagslån[3] beviljade av banker (kreditinstitut) 4,7 %, när den vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan var 5,8 %. Under det sista kvartalet 2024 betalade bankerna ut nya företagslån till ett värde av 6,3 miljarder euro. Av de olika lånetyperna som bankerna betalade ut stod sedvanliga företagslån för den största andelen med 5,2 miljarder euro. Utvecklingen av Euriborräntorna inverkar på företagslåneräntorna i Finland. Under det sista kvartalet 2024 ban
Yrityslainojen korot laskeneet6.3.2025 10:00:00 EET | Tiedote
Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä suomalaiset yritykset nostivat muista rahoituslaitoksista uusia yrityslainoja[1] yli 1 mrd. euron edestä. Lainojen keskikorko oli 7,4 %, kun se vuosi sitten vastaavana aikana oli 8,5 %. Muista rahoituslaitoksista nostettujen uusien yrityslainojen yleisin lainatyyppi oli factoring; niitä nostettiin 400 milj. euron edestä. Factoringrahoituksen[2] keskikorko (11,9 %) oli myös huomattavasti korkeampi kuin esimerkiksi tavanomaisten yrityslainojen (5,3 %). Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä pankkien (luottolaitosten) myöntämien uusien yrityslainojen[3] keskikorko oli 4,7 %, kun se vuosi sitten vastaavana aikana oli 5,8 %. Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä uusia yrityslainoja nostettiin pankeista 6,3 mrd. euron edestä. Pankeista nostettiin lainatyypeistä eniten tavanomaisia yrityslainoja, 5,2 mrd. euron edestä. Euriborkorkojen kehitys vaikuttaa yrityslainojen korkoihin Suomessa. Vuoden 2024 viimeisellä neljänneksellä muiden rahoituslaitosten myö
Interest rates on corporate loans have declined6.3.2025 10:00:00 EET | Press release
In the fourth quarter of 2024, Finnish non-financial corporations drew down over EUR 1 billion of new corporate loans[1] from other financial institutions (OFIs). The average interest rate on these loans was 7.4%, as opposed to 8.5% in the same period a year earlier. The most common type of new corporate loan drawn from OFIs was factoring, amounting to EUR 400 million. The average interest rate on factoring credit[2] (11.9%) was also considerably higher than that on conventional corporate loans (5.3%), for instance. In the fourth quarter of 2024, the average interest rate on new corporate loans[3] granted by banks (credit institutions) was 4.7 %, as opposed to 5.8% in the same period a year earlier. New corporate loans drawn down from banks in the fourth quarter of 2024 amounted to EUR 6.3 billion. Conventional corporate loans made up the most, EUR 5.2 billion, of the different types of loans drawn down from banks. Developments in Euribor rates have an impact on the interest rates on c
Kutsu medialle: Suomen Pankin tiedotustilaisuus 11.3. talouden näkymistä ja rahapolitiikasta5.3.2025 11:36:52 EET | Kutsu
Miten kauppasodan varjot iskevät talouteen? Mitä globaali epävarmuus merkitsee Euroopan taloudelle? Mikä on rahapolitiikan viritys? Investoidaanko euroalueella liian vähän? Miten Suomen talous kehittyy?
I oktober–december 2024 gjordes mer kortbetalningar än vid samma tidpunkt året innan5.3.2025 10:00:00 EET | Pressmeddelande
Kortbetalningarna ökade i oktober–december jämfört med tidigare år. Kunderna betalade under sista kvartalet 2024 med kontaktlös betalning oftare än tidigare och i genomsnitt större summor än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Kunderna betalar i genomsnitt mindre inköp med kontaktlös betalning än med andra kortbetalningar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum