Uudenmaan ELY-keskus

Helmi-programmet som stärker den biologiska mångfalden genomfördes aktivt i Nyland

Dela

I Helmi-programmet utförs naturvård och restaurering av försvagade livsmiljöer. Förra året fokuserade åtgärderna särskilt på värdefulla vårdbiotoper, ädellövskogar och lundar, artrika fågelsjöar och våtmarker, samt småvatten och strandmiljöer. Förutom vårdåtgärder ökade också skyddet av biologiskt värdefulla myrar avsevärt.

Bild på naturvårdare.
Vid Kolaviken i Hangö säckades atrofierade vresrosor i projektet Västra Nylands naturpärlor 2025. Foto: Piia Flinkman

Regionalt samarbete ökade

De fyra Helmi-klustren i Nyland har stött Helmi-programmet genom att öka effektiviteten av naturvårdsåtgärderna. Klustren främjade samarbetet mellan aktörer, vilket förbättrar kunskapen om försämrade livsmiljöer i områdena. Detta möjliggör mer exakta och riktade åtgärder för att säkerställa den biologiska mångfalden.

De naturvårdsåtgärder som genomfördes av Nylands NTM-central placerades inom alla fyra klusterområden. De fyra Helmi-klustren är Hangö udds pärlband, Västra Nylands mångfaldsnätverk, Strömvattenpärlor i mellersta Nyland och Forsby ådal.

På nationell nivå stöder Helmi-klustren förbättringen av tillståndet för flera olika livsmiljöer och hjälper till att skapa långsiktiga positiva effekter för den biologiska mångfalden.

Stora effekter i små bäckar

I Hangö och Hangös västra skärgård restaurerades och vårdades strandmiljöer. Särskilt sand- och grusstränder omfattade nästan 20 hektar. Målet med vårdåtgärderna är att förhindra igenvuxning och spridning av skadligt invasiva arter som vresros, och därmed bevara strandmiljöernas och deras ursprungliga arters överlevnad.

Små vattendrag restaurerades på sju platser runt om i Nyland. På två av dessa platser ersattes även tidigare vandringshinder med lösningar som gynnar vattenlevande organismers rörelse.

Bild%20p%E5%20en%20skogsb%E4ck.
Restaurerat strömvattenområde i Vihtijoki några månader efter åtgärderna. Foto: Aki Janatuinen

Händelser vid fågelsjöarna

I Nyland genomfördes vård- och restaureringsåtgärder på sex fågelskyddsområden inom Natura 2000-nätverket som är nationellt och internationellt värdefulla. På två fågelsjöar utfördes vårdfiske och vasslåtter på fem områden, samt buskar röjdes på två områden.

För kommande stora restaureringsprojekt av fågelsjöar erhölls vattenrättigheter för tre områden som tillhör Nummi-Pusulas fågelsjöar. Dessa områden ingår i Västra Nylands mångfaldsnätverk, även känt som LUMO-Helmi-klustret. Arbeten enligt vattenrättigheterna påbörjas vid det första området hösten 2025.

Nylands NTM-centrals Helmi fågelsjötema inkluderar även samordning av restaureringar inom NTM-centralernas områden i Tavastland och Sydöstra Finland. Den mest betydande händelsen inom samordningsområdet var inledningen av restaureringen av Pehkijärvi i Tammela, Egentliga Tavastland. Restaureringen utförs genom muddring och förväntas vara klar i slutet av mars.

Bild%20p%E5%20en%20sl%E5ttermaskin.
Vid Ruskis i Borgå avslutades slåtterkrossningen av de våtaste och mjukaste områdena på strandängen med en flytande bandpontonggrävmaskin. Bild: Salla Waldmann

Rekordår för skydd av vårdbiotoper

Naturbetesmarker, såsom skogsbeten och hagmarker, samt ängar restaurerades i Nyland i rekordmängd, totalt 41 områden, nästan 250 hektar. De flesta av dessa har varit obetade på kortare eller längre tid. Betesstängsel byggdes, sly röjdes, träd gallrades och vass slogs. Det största området är på Älgsjölandet i Ingå, där värdefulla ekdominerade ädellövskogar utvidgades och röjdes samt förfallna stängsel förnyades.

Förutom de stora betesområdena vårdades även mindre ängar. På dessa utfördes traditionell slåtter med maskin eller lie, sly röjdes och invasiva arter bekämpades. Vårdområdena fanns särskilt i Lojo-området, där det finns många biologiskt värdefulla kalktorrängar. Det fanns över 30 slåtterområden.

Betydande vårdområden var också nya livsmiljöer. Dessa är soliga vägkanter och fält skapade av mänsklig aktivitet, till exempel längs vägar och järnvägar. Många hotade växt- och insektsarter har hittat nya livsmiljöer på sådana platser. Det största arbetet har varit att förhindra överväxt genom röjning. Mycket arbete har också orsakats av bekämpning av invasiva arter som sprider sig till områdena. Det fanns 40 nya livsmiljöer under vård. Till exempel i Vichtis på Nummela flygfält bekämpades lupiner för att de inte skulle erövra den biologiskt värdefulla hedliknande gräsmarken.

Bild%20p%E5%20h%F6glandsboskap.
På Heinola gård i Mäntsälä återställdes den vackra hagmarken vid bäckdalen för betesdrift. Träd röjdes och två separata betesstängsel byggdes på området. Foto: Esko Vuorinen

Vårdobjekten för lundar och ädellövskogar mångdubblades

Naturvårdsarbeten i skogsmiljöer genomfördes i lundar, ädellövskogar och livsmiljöer för särskilt skyddade arter. Vårdobjekten fanns på 20 privata naturskyddsområden runt om i Nyland. Målen för naturvården var att säkerställa tillväxtförhållandena för ädellövträd som lindar, ekar och lönnar samt att förbättra livsmiljön för lundväxter som hassel. Målen för artobjekten var att bevara de livsmiljöer och populationer som arten behöver.

Praktiska åtgärder inkluderade röjning av gran- och lövträdsplantor, hantering av träd som konkurrerar med ädellövträd och skuggar lundväxter samt avlägsnande av skadligt invasiva arter. Åtgärderna förhindrade överväxt och påverkade mängden dödved positivt.

Nylands särdrag beaktades vid planeringen av framtida vårdåtgärder. Vårdplaner utarbetades särskilt för att skydda förekomster av skyddade arter som kärrviol, knottblomster, röd skogslilja och backvicker. I planerna beaktades dessutom förbättringen av livsmiljöerna för hotade arter som vitryggig hackspett, tvärbandad lindbock, skogsalm och mosippa.

Bild%20p%E5%20en%20ekskog%20med%20m%E4nniskor.
Planering av vården av ekskogen i Lojo tillsammans med markägaren. Foto: Pihla Kivistö

Stora framsteg inom myrskyddet

Nationellt värdefulla myrar skyddades i Helmi-programmet på totalt cirka 112 hektar. Skyddsområden inrättades på femton platser i Ingå, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå, Raseborg och Vichtis. De flesta av de inrättade skyddsområdena är privata skyddsområden, men några områden övergick till staten genom köp eller markbyte.

Skyddsområdenas genomsnittliga storlek var cirka sex hektar. Det största inrättade skyddsområdet är Puokka naturskyddsområde på 29,6 hektar i Lallinsuo, Nurmijärvi, som ingår i förslaget till komplettering av myrskyddet i Lallinsuo. Lallinsuo består av två hydrologiskt separata högmossar som nästan har bevarats i sitt naturliga tillstånd. Det södra området av Lallinsuo täcks till nästan hälften av Puokka skyddsområde. På Stormossen i Raseborg inrättades tre skyddsområden: Torvströmossen 14,3 hektar, Teerisuon 9,5 hektar och Storskogen skyddsområde 10,4 hektar, varav en del ingår i Torrsjöns strandmyrar som är ett myrskyddsobjekt.

Bild%20p%E5%20en%20skogbevuxen%20myr.
Lallinsuo i Nurmijärvi. Foto: Sanna Tähtinen

Kommun- och Organisations-Helmi växer i popularitet

Kommun- och organisations-Helmi är ett nationellt statsbidrag som beviljas centralt från Nylands NTM-central. Våren 2024 utlystes en ansökningsomgång där 42 projekt beviljades. Ansökan väckte stort intresse, totalt 70 olika projekt ansökte om bidrag för sammanlagt cirka fem miljoner euro. Bidrag beviljades för 2,35 miljoner euro.

Av de projekt som är belägna i Nyland fick sex ett positivt beslut i ansökningsomgången 2024, och därmed har totalt 28 projektåtgärder beviljats bidrag inom Kommun- och organisations-Helmi i Nyland.

Förutom de projekt som beviljades våren 2024 har projekt från tidigare ansökningsomgångar varit igång. Nylands NTM-central stödjer, rådgiver och övervakar de pågående projekten på många olika sätt, samt hanterar inkomna utbetalningsansökningar. Bidraget betalas ut mot faktiska kostnader, och projektet kan ansöka om utbetalningar i flera omgångar.

Bild%20p%E5%20en%20f%E5rflock.
Vehmaanniemi är ett cirka sju hektar stort traditionellt landskapsområde i Sastamala. Området har skötts både med får och manuellt med hjälp av bidrag från Kommun- och organisations-Helmi. WWF Finland har utfört långsiktig vård av området i flera år. Foto: Niina Vähätalo

Helmi-programmet


I Helmi-programmet tar man itu med den största direkta orsaken till att Finlands natur utarmas: minskningen och försämringen av livsmiljöer. Målet med Helmi-programmet är att stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd genom att bland annat skydda och återställa myrar, restaurera och vårda fågelsjöar, vårdbiotoper och skogsmiljöer, samt småvatten och strandmiljöer. Åtgärderna hjälper hotade arter och hotade naturtyper.

Helmi-logo%2C

Kontakter

Paula Salomäki, luonnonsuojeluasiantuntija, paula.salomaki@ely-keskus.fi
Pihla Kivistö, luonnonsuojeluasiantuntija, pihla.kivisto@ely-keskus.fi

Om

NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.

Logo.

Andra språk

Följ Uudenmaan ELY-keskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Uudenmaan ELY-keskus

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye