FPA har fått fler ansökningar om grundläggande utkomststöd än tidigare – Var fjärde sökande uppfyller inte villkoren för att få stöd
Den vanligaste orsaken till att en ansökan om utkomststöd avslås är att den sökande har så höga inkomster att villkoren för att få stödet inte uppfylls. En annan vanlig orsak är att kunden trots begäran inte har lämnat in de bilagor, t.ex. kontoutdrag, som behövs för ansökan.
Antalet ansökningar om utkomststöd som inkommit till FPA har ökat avsevärt på ett år. År 2023 inkom sammanlagt 1 398 484 ansökningar, medan antalet år 2024 var redan 1 592 641. Ökningen mellan dessa år är nästan 14 procent.
För närvarande måste dock cirka 23–25 procent av alla ansökningar om utkomststöd avslås. Av dem som ansöker om utkomstöd för första gången får upp till 60 procent avslag.
– Den klart vanligaste orsaken är att den sökande har så pass mycket inkomster att villkoren för att få den här sistahandsförmånen inte uppfylls, säger Petri Hannula, serviceenhetsdirektör vid FPA.
Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd som samhället erbjuder i sista hand och som alltså är avsett för situationer där en person inte klarar sig med sina inkomster, tillgångar och andra stöd.
– En annan vanlig orsak är att kunden trots begäran inte har lämnat in de bilagor, t.ex. kontoutdrag, som behövs för ansökan. Kontoutdrag krävs för att FPA ska kunna skapa en tillförlitlig bild av den sökandes ekonomiska situation, säger Hannula.
FPA har svarat på den ökade arbetsmängden genom att utbilda sakkunniga som tidigare arbetat med andra förmåner att nu också handlägga utkomststödsansökningar. På det här sättet har ansökningarna i regel kunnat behandlas inom de lagstadgade sju vardagarna.
– Varje ansökan måste dock behandlas med omsorg och inte bara de som leder till att förmånen beviljas. Det här ser man inte genast på en ansökan.
Alla disponibla inkomster och tillgångar inverkar på utkomststödet
En orsak till att antalet ansökningar har ökat är nedskärningarna i många av de förmåner som är primära i förhållande till utkomststödet. År 2024 och i början av 2025 kom det lagändringar som särskilt påverkar bostadsbidraget och arbetslöshetsförmånerna.
– Människor kan ha en felaktig uppfattning att utkomststödet automatiskt skulle ersätta nedskärningarna i de andra förmånerna, bedömer Hannula och fortsätter:
– Vi är oroliga för de kunder som planerar sitt liv med utgångspunkt i att de får utkomststöd. Många förstår inte hur stränga villkoren för att få utkomststöd är. När verkligheten klarnar kan besvikelsen vara stor eller kunden kan ha utmaningar med att betala hyran.
Utkomststödets belopp beräknas genom att från den sökandes alla disponibla inkomster och tillgångar dra av de godtagbara nödvändiga utgifter som godkänns inom utkomststödet, såsom boende och mat. Om de godtagbara utgifterna är större än inkomsterna beviljas skillnaden som utkomststöd.
Exempel på hur stödbeloppet beräknas
Följande exempel hjälper till att få en uppfattning av hur utkomststödets belopp beräknas. Det är bra att lägga märka till att grunddelen hör till utgifterna i beräkningen. Grunddelen är ett kalkylerat belopp av utgifter i vardagen, såsom matinköp och bussbiljetter. Läs mer om grunddelen och om andra utgifter som godkänns inom utkomststödet.
Närmare information för kunder
Nyckelord
Kontakter
Petri HannulaserviceenhetsdirektörFPA
Intervjuförfrågningar tas emot via FPA:s telefonnummer för medier, 020 634 7745, vardagar kl. 9–16
FPA:s kommunikationsenhetVi tar emot samtal från medierna på numret vardagar kl. 9–16. På det här numret förmedlar vi intervjuförfrågningar till våra sakkunniga. Du kan också kontakta oss per e-post.
Tel:020 634 7745viestinta@kela.fiFPA har i uppgift att sköta grundtryggheten i livets olika skeden för alla dem som omfattas av den finländska sociala tryggheten.
Andra språk
Följ Kela/FPA
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Kela/FPA
Man láhkai sosiáladorvu sodjasa sámegielaide? Oahpásmuva sámegielat kela.fi-siidduide ja vástit máhcahatjearahallamii /Maht sosiaaltorvo sojá sämikieláid? Uáppáásm sämikielâlijd kela.fi-sijđoid já västid macâttâskoijâdâlmân / Mäʹhtt sosiaalstaan sååjj sääʹmǩiõlid? Tobdstõõđ sääʹmǩiõllsaž kela.fi-seiddõʹsse da vaʹstted maacctõskõõjjõʹsse12.3.2025 10:00:00 EET | Tiedote
Tiedote julkaistaan myös suomeksi.
Miten sosiaaliturva taipuu saamen kielille? Tutustu saamenkieliseen kela.fi-sivustoon ja vastaa palautekyselyyn12.3.2025 10:00:00 EET | Tiedote
Kelan saamenkieliset verkkosivut tarjoavat tietoa Kelan etuuksista ja palveluista kolmella saamen kielellä. Palautekyselyssä voit kertoa mielipiteesi sivustosta ja auttaa meitä kehittämään sitä.
FPA:s utlåtande: Försök med valfrihet för personer som fyllt 65 år förbättrar möjligheterna att få läkarvård11.3.2025 08:24:17 EET | Pressmeddelande
FPA understöder regeringens förslag om ett försök där personer som fyllt 65 år kan använda privata allmänläkartjänster så att priset de betalar motsvarar klientavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården. I sitt utlåtande framhåller FPA att försöket skulle förbättra tillgången till allmänläkartjänster för personer över 65 år. Det skulle också bidra till att man får en läkartid snabbare än tidigare.
Kelan lausunto: 65 vuotta täyttäneiden valinnanvapauskokeilu edistäisi lääkäriin pääsyä11.3.2025 08:24:17 EET | Tiedote
Läs meddelandet på svenska (fpa.fi). Kela kannattaa hallituksen esitystä kokeilusta, jossa 65 vuotta täyttäneet voisivat käyttää myös yksityisiä yleislääkäripalveluita julkisen terveydenhuollon asiakasmaksun hinnalla. Lausunnossaan Kela korostaa, että kokeilu parantaisi 65 vuotta täyttäneiden yleislääkäripalveluiden saatavuutta ja nopeuttaisi lääkäriin pääsyä.
Sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa har blivit så mycket vanligare hos kvinnliga lägre tjänstemän att de nu har frånvaron i samma utsträckning som kvinnliga arbetare10.3.2025 09:57:34 EET | Pressmeddelande
Kvinnliga lägre tjänstemän har nuförtiden lika ofta långvariga sjukfrånvaron som kvinnor i arbetarställning, berättar en färsk studie. Detta förklaras delvis av att sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa har blivit vanligare särskilt hos lägre tjänstemän samtidigt som frånvaron på grund av sjukdomar i rörelseorganen har minskat särskilt hos arbetare. Enligt forskarna bör man dock beakta den psykiska arbetsbelastningen i alla typer av yrken.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum