Goda gärningar ökar lyckan i Vasa

Att göra goda gärningar ökar lyckan

Staden genomför lyckoenkäten i samarbete med professor emeritus Markku Ojanen, som under en lång tid har forskat i lycka. Ojanen har ansvarat för analysen av materialet och ser möjliga kopplingar till Finlands framgång i internationella lyckomätningar.

-Vasaborna har en positiv inställning till stadens utveckling och sin egen framtid. Denna positiva attityd syns också i det finska samhället i stort, där förmågan att glädjas åt små saker kan förklara de höga placeringarna i internationella lyckomätningar, säger Markku Ojanen.

Staden lanserade i augusti 2023 en ettårig kampanj där invånarna uppmuntrades att göra goda gärningar. Bakom kampanjen ligger forskning som visar att lyckan verkar öka om man är till hjälp och glädje för andra. För närvarande pågår i Vasa en kampanj för att prata med främlingar, vilket förhoppningsvis kommer att lyfta fram utmaningar relaterade till ensamhet.

-Vi har på olika sätt lyft fram kopplingen mellan att göra goda gärningar och öka sin lycka. Den positiva inställningen hos Vasaborna framkom i enkäten och syns också i den entusiastiska inställningen till goda gärningar. Vi har fått mycket positiv respons och på vår webbplats har över 5300 goda gärningar rapporterats, säger Vasa stads kommunikations- och marknadsföringsdirektör Leena Forsén.

Äldre människor är lyckligare – finländarna är inte ett pessimistiskt folk

Ett av undersökningens viktigaste fynd är tydligt: lyckan ökar med åldern. De äldre åldersgrupperna rapporterade systematiskt en högre lyckonivå än de yngre respondenterna. Fenomenet kan vara relaterat till den nöjdhet och anpassningsförmåga som följer av livserfarenhet.

Dessutom slår undersökningen hål på myten om dystra finländare – hela 45 procent av respondenterna anser att lycka är helt eller mycket beroende av en själv. I enkäten deltog fem gånger fler optimister än pessimister, vilket tyder på en stark tro på framtiden.

Viktiga resultat:

• Nästan 45 procent av respondenterna anser att lycka är helt eller mycket beroende av en själv.
• Lyckan förändras i genomsnitt mycket lite över tid.
• När det gäller framtiden är optimisterna varje år fem gånger fler än pessimisterna i enkäten.
• Frivilligarbete och motion påverkar lyckan.
• Lyckotjuvar är försvagande och försvårande faktorer för människors lycka. Bland respondenterna var de vanligaste lyckotjuvarna smärta och värk, överkänslighet, ekonomiska svårigheter och krav på effektivitet. När lyckotjuvarna ökar så minskar lyckan, men först när fem nämns. Detta tyder på att människor har en förmåga att anpassa sig till sina problem.
• Den viktigaste faktorn för lycka är en förmåga att hitta glädje i små stunder.

Om undersökningen: Det var främst en internetbaserad enkät, men det fanns också möjlighet att svara på pappersformulär. Urvalet baserades på Vasabornas vilja att delta. Andelen kvinnor bland respondenterna är nästan 80 procent, vilket är typiskt för internetenkäter. Åldersfördelningen i enkäten motsvarar ganska väl åldersstrukturen i Vasa. Vasabornas bedömningar av lycka, tillfredsställelse och välbefinnande är i linje med vad professor emeritus Markku Ojanen har funnit i andra studier.