Åldrande ökar lyckan – satsningar på utbildning och sysselsättning är lyckohandlingar

Åldern för med sig lycka – finländarna är inte ett pessimistiskt folk

Ett av undersökningens mest centrala fynd är tydligt: lyckan ökar med åldern. De äldsta åldersgrupperna bedömer konsekvent sin lycka högre än de yngre svarandena. Fenomenet kan ha att göra med den tillfredsställelse och anpassningsförmåga som livserfarenheten medför.

Varje år bedömer människor också att det var lite sämre förr än nu, och att lyckan kommer att vara klart högre om fem år.

-Det här är naturligt för oss människor, och så ska det också vara – att vi tänker att saker och ting går mot det bättre och ser framtiden som ljusare, säger emeritusprofessor Markku Ojanen.

Undersökningen krossar också myten om att finländare är tungsinta – hela 45 procent av svarandena upplever att lyckan är helt eller till stor del beroende av dem själva. Det finns fem gånger fler optimister än pessimister i enkäten, vilket tyder på en stark framtidstro.

Utbildning, sysselsättning, frivilligarbete och motion påverkar lyckan

Enligt undersökningen har utbildning ett positivt samband med lycka, och arbetslösa var mindre lyckliga.

– Deltagande i frivilligarbete och föreningsverksamhet gav ett viktigt resultat. Om deltagandet var lågt, hängde det samman med minskad lycka. Samma gällde motion. De som bara rörde på sig så mycket som nödvändigt gav de lägsta bedömningarna av sin lycka, säger Ojanen.

Eftersom det i flera undersökningar konstaterats att frivilligarbete och goda gärningar ökar lyckan, lanserade Vasa stad i augusti 2023 en kampanj där invånarna påmindes om vikten av att göra goda gärningar. Utöver den egna lyckan kan var och en också bidra till andras lycka. Kampanjen har fortsatt i Vasa genom att invånarna uppmuntrats att prata med främlingar, med målet att lägga märke till och glädja andra – särskilt ensamma personer eller nya invånare som nyligen flyttat till Vasa och kanske inte ännu talar samma språk.

-Vi har på flera sätt lyft fram kopplingen mellan goda gärningar och ökad lycka. Den positivitet som framkommer i enkäten syns också i Vasabornas entusiasm för att delta – på vår webbplats har redan över 5 300 goda gärningar rapporterats, berättar Vasa stads kommunikations- och marknadsföringsdirektör Leena Forsén.

Vasabornas lycka på rekordnivå

Den årliga lyckoundersökningen mäter invånarnas lycka på en skala från 0 till 100, och genomsnittet för de som deltog i undersökningen hade stigit till 74,7. Vasabornas lycka var som lägst år 2022, då lyckonivån påverkades av Rysslands anfallskrig i Ukraina, vilket skapade känslor av otrygghet samt ekonomiska bekymmer i och med stigande elpriser. I år svarade ett rekordantal Vasabor på enkäten – sammanlagt 2 306 personer.

Centrala resultat:

• Nästan 45 % av svarandena upplever att lyckan helt eller till stor del beror på dem själva.
• Lyckan förändras i genomsnitt mycket lite på lång sikt.
• Varje år finns det fem gånger fler optimister än pessimister vad gäller framtiden.
• Frivilligarbete och motion påverkar lyckan.
• "Lyckotjuvar" är faktorer som försämrar eller försvårar människors lycka. De vanligaste lyckotjuvarna bland svarandena var smärta och värk, överdriven känslighet, ekonomiska svårigheter och effektivitetspress. Lyckotjuvarna påverkar lyckan, men först när fem eller fler olika faktorer nämns. Detta tyder på människors förmåga att anpassa sig till sina problem.
• Den viktigaste faktorn för lycka är förmågan att hitta glädje i de små ögonblicken.

Om undersökningen: Det var huvudsakligen en internetbaserad enkät, men det fanns även möjlighet att svara på pappersblanketter. Urvalen baserades på Vasabornas frivilliga deltagande. Andelen kvinnor bland svarandena var nästan 80 procent, vilket är typiskt för internetbaserade enkäter. Åldersfördelningen i enkäten motsvarar ganska väl Vasabornas åldersstruktur. Vasabornas bedömningar av lycka, tillfredsställelse och välbefinnande stämmer överens med de resultat emeritusprofessor Markku Ojanen fått i andra undersökningar.