Stödet för lärande och specialundervisningen i gymnasiet förnyas: Rätten till stöd stärks
Utbildningsstyrelsen har uppdaterat grunderna för gymnasiets läroplan i fråga om stöd för lärande och specialundervisning i enlighet med den reviderade gymnasielagen. Ändringarna träder i kraft 1.8.2025. Som en följd av reformen av stödet för lärande stärks de studerandes rätt till stöd för lärande och rätten till specialundervisning preciseras.
Uppdateringarna som gäller stöd för lärande och specialundervisning baserar sig på de ändringar i gymnasielagen som beretts av undervisnings- och kulturministeriet och som stadfästes av republikens president den 19 december 2024. Utbildningsstyrelsen har uppdaterat grunderna för gymnasiets läroplan i samarbete med sakkunniga och intressegrupper. Under hösten samlade vi in utlåtanden av anordnarna av gymnasieutbildning och andra centrala aktörer.
Reformen omfattar alla anordnare av gymnasieutbildning och alla studerande i behov av stöd. Det är fråga om en betydande förändring som förutsätter att anordnarna av gymnasieutbildning uppdaterar de lokala läroplanerna före augusti 2025.
Fokus på lättillgängligt stöd för lärande
Tyngdpunkten för stödet för lärande ligger på lättillgängligt stöd som ges omedelbart när behovet av stöd framkommer hos den studerande. Avsikten med stödet är att förhindra att den studerandes svårigheter anhopar sig. Stödet för lärande är avsett som stöd för ämnesundervisningen för de studerande som har svårt att klara av sina studier.
Stödåtgärderna genomförs i samarbete av undervisningspersonalen. Stöd för lärande och därtill hörande undervisning och handledning ges av ämneslärare, speciallärare, studiehandledare och annan personal. Man strävar efter att ge tillräckligt med stöd i rätt tid för att främja de studerandes lärande, påvisande av kunnande, övergång till fortsatta studier och välbefinnande.
Studerande i gymnasiet har rätt till stödundervisning
Den studerande har i och med reformen lagstadgad rätt att få stödundervisning, det vill säga undervisning och handledning av ämneslärare som svarar mot den studerandes behov av stöd för lärandet. Läroanstalten kan ge stödundervisning till en studerande som tillfälligt har hamnat efter i sina studier eller som av någon annan orsak behöver stöd eller handledning för att genomföra gymnasiestudierna.
Stödundervisning kan också ges för att stärka den studerandes studiefärdigheter, till exempel språkliga, matematiska eller datatekniska färdigheter, eller för att stödja den studerandes färdigheter när det gäller studieteknik. Om den studerande har brister i sitt kunnande när det gäller ordförrådet eller språkbruket i undervisningsspråket, kan stödundervisningen även innefatta stärkande av språkkunskaperna.
Som en del av stödet för lärande ska läroanstalten erbjuda undervisning, stöd och handledning som ges av en speciallärare. Det stöd som ges av en speciallärare kan till exempel vara samtal om behovet av stöd och metoder som stöder studierna eller testning av svårigheter att läsa och skriva. Dessutom kan specialläraren hjälpa den studerande hitta lämpliga studiestrategier och ge den studerande stöd och handledning för utveckling av studiefärdigheter, strukturering av helheter, schemaläggning och färdigställande av uppgifter samt självständiga och målinriktade studier.
– Denna typ av stöd som ges av en speciallärare är ofta tillräckligt för studerande som exempelvis har specifika inlärningssvårigheter, svårigheter att läsa och skriva eller svårigheter med anknytning till matematisk gestaltning. Det stöd för lärande som ges av en speciallärare kan också vara en bedömning av behovet av specialarrangemang för studentexamen. Stödet kan också utgöras av planering av sätten och specialarrangemangen för att påvisa lärande och kunnande under tiden i gymnasiet i samarbete med ämneslärarna, säger Petri Lehikoinen, undervisningsråd och enhetschef vid Utbildningsstyrelsen.
Beslut om specialundervisning om det övriga stödet för lärande inte är tillräckligt
Den studerande har rätt till specialundervisning, om det stöd för lärande som beskrivs ovan inte är tillräckligt och hen på grund av konstaterade inlärningssvårigheter eller av någon annan jämförbar orsak behöver specialundervisning för att slutföra gymnasiets lärokurs.
I gymnasiet kan den studerandes inlärningssvårigheter konstateras med hjälp till exempel kartläggningar och tester. Som en del av bedömningen kan man vid behov intervjua den studerande och lärare som undervisar den studerande för att bedöma hur inlärningssvårigheterna påverkar studierna och vilka stödåtgärder som behövs.
Specialundervisning ges av en speciallärare som bedömer behovet av specialpedagogiska stödåtgärder samt planerar stödåtgärder i anslutning till studierna och påvisandet av kunnande. Denna typ av specialundervisning som baserar sig på ett förvaltningsbeslut riktar sig mer djupgående till konstaterade inlärningssvårigheter eller andra därmed jämförbara orsaker. Därmed är detta mer systematiskt och målinriktat än det stöd för lärande som ges av en speciallärare.
Utbildningsanordnaren ska fatta ett förvaltningsbeslut om specialundervisning som ges den studerande. Beslutet fattas när man i gymnasiet upptäcker ett behov av specialundervisning eller när den studerande eller vårdnadshavaren för en minderårig studerande begär detta. Beslutet kan vara positivt eller negativt, beroende på om utbildningsanordnaren bedömer att kriterierna för specialundervisning uppfylls.
Utbildningsstyrelsen stöder implementeringen
Utbildningsstyrelsen utfärdar separata föreskrifter för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och gymnasieutbildning för vuxna. De uppdaterade grunderna har publicerats i Utbildningsstyrelsens webbtjänst eGrunder.
Utbildningsstyrelsen stöder anordnarna av gymnasieutbildning vid implementeringen av de uppdaterade grunderna med fortbildning och stödmaterial. För att så väl som möjligt lyfta fram anordnarnas behov av stöd för implementeringen har Utbildningsstyrelsen bildat nätverket LUKE-LEO för speciallärare i anslutning till nätverket för gymnasieutveckling. Detta nationella nätverk hjälper till med bland annat produktion av stödmaterial och planering av stödåtgärder. Dessutom har ett årligt tillägg på 10 miljoner euro anvisats för finansieringen av gymnasieutbildningen för att stödja implementeringen av stödet för lärande.
– Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) publicerade förra hösten en utvärdering, enligt vilken man redan kommit bra i gång med stödet för lärande i gymnasierna. Reformen preciserar anordnandet av stöd för lärande och specialundervisning. Den kommer säkert att leda till ett ökat behov av specialpedagogiskt kunnande i gymnasiet samt ett behov av att vidareutveckla tillvägagångssätten för stöd för lärande. Det övergripande syftet med reformen av stödet för lärande är att främja de studerandes lärande och välbefinnande, konstaterar Lehikoinen.
Nyckelord
Kontakter
På svenska: Jolin Slotte, undervisningsråd, jolin.slotte@oph.fi, tfn 029 533 1631
Petri Lehikoinen, undervisningsråd, enhetschef, petri.lehikoinen@oph.fi, tfn 029 533 1713
Kimmo Koskinen, undervisningsråd, kimmo.koskinen@oph.fi, tfn 029 533 1107
Jukka Vetoniemi, undervisningsråd, jukka.vetoniemi@oph.fi, tfn 029 533 1720
Riia Palmqvist, undervisningsråd, riia.palmqvist@oph.fi, tfn 029 533 1668
Länkar
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens medietjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703 media@oph.fi
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Lukion oppimisen tuki ja erityisopetus uudistuvat: Oikeus tukeen vahvistuu20.3.2025 13:46:52 EET | Tiedote
Opetushallitus on päivittänyt lukiokoulutuksen opetussuunnitelman perusteet oppimisen tuen ja erityisopetuksen osalta uudistetun lukiolain mukaisiksi. Muutokset astuvat voimaan 1.8.2025. Oppimisen tuen uudistuksen seurauksena lukiolaisten oikeus oppimisen tukeen vahvistuu ja oikeus erityisopetukseen täsmentyy.
I den gemensamma ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning fanns 82 200 sökande19.3.2025 12:00:00 EET | Pressmeddelande
I den gemensamma ansökan deltog 82 200 sökande, vilket är 3 600 fler än i fjol. Antalet sökande som går ut den grundläggande utbildningen i vår är 62 850; av dessa sökte 55 % till gymnasieutbildning och 39 % till yrkesutbildning. Antagningsresultaten blir klara i mitten av juni.
Perusopetuksen jälkeisen koulutuksen yhteishaussa 82 200 hakijaa19.3.2025 12:00:00 EET | Tiedote
Juuri päättyneessä perusopetuksen jälkeisen koulutuksen yhteishaussa oli 82 200 hakijaa, mikä on 3 600 enemmän kuin viime vuonna. Perusopetuksen tänä keväänä päättäviä hakijoita oli 62 850; heistä 55 % haki lukioon ja 39 % ammatilliseen koulutukseen. Tulokset opiskelijavalinnasta julkaistaan kesäkuun puolivälissä.
Vårens andra gemensamma ansökan till högskolor börjar: över 55 000 nybörjarplatser erbjuds10.3.2025 11:03:42 EET | Pressmeddelande
I den andra gemensamma ansökan till yrkeshögskolor och universitet söker man till finsk- och svenskspråkiga utbildningar som börjar på hösten. Ansökan till alla utbildningar görs i tjänsten Studieinfo som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Resultaten för hela den gemensamma ansökan bekräftas senast den 3.7.2025.
Korkeakoulujen kevään toinen yhteishaku alkaa: tarjolla yli 55 000 aloituspaikkaa10.3.2025 11:03:12 EET | Tiedote
Ammattikorkeakoulujen ja yliopistojen kevään toisessa yhteishaussa haetaan syksyllä alkaviin suomen- ja ruotsinkielisiin koulutuksiin. Kaikkiin koulutuksiin haetaan Opetushallituksen Opintopolku-palvelussa. Koko yhteishaun tulokset varmistuvat viimeistään 3.7.2025.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum