Medelpensionen steg till 2 100 euro
Finländarnas genomsnittliga månadspension fortsatte att öka i fjol. År 2024 betalades sammanlagt 39,1 miljarder euro i arbetspensioner och FPA-pensioner.

Finländarnas genomsnittliga månadspension var 2 100 euro år 2024, när den året innan var 1 977 euro. Medianpensionen var 1 848 euro i månaden. Uppgifterna framgår i Pensionsskyddscentralens (PSC) och Folkpensionsanstaltens (FPA) färska gemensamma statistik.
I fjol var medelpensionen 2 349 euro i månaden bland män. Kvinnornas medelpension var 1 893 euro. Hälften av männen fick en pension som översteg finländarnas genomsnittliga månadspension. Av kvinnorna fick var tredje större pension.
I fjol fick 15 procent av pensionstagarna en månadspension på mer än 3 000 euro. Av männen fick var femte så här stor pension och av kvinnorna var tionde.
– Det finns dock fortfarande många små pensioner. Ungefär var tredje pensionstagare fick i fjol mindre än 1 500 euro i månaden, berättar PSC:s statistikplanerare Joonas Hautamäki.
En tredjedel fler pensionstagare än i början av årtusendet
Det totala antalet pensionstagare har ökat mycket under de senaste årtiondena. År 2024 bodde 1,6 miljoner pensionstagare i Finland, ungefär en tredjedel fler än i början av årtusendet.
– Under samma tid har också pensionstagarnas befolkningsandel ökat betydligt. År 2020 var egenpensionstagarnas andel av befolkningen som fyllt 16 år 28 procent. År 2024 var andelen drygt 33 procent, säger Hautamäki från PSC.
Proportionellt flest pensionstagare bor i Södra Savolax landskap, där pensionstagarnas andel i fjol var över 46 procent av befolkningen som fyllt 16 år. Näst flest pensionstagare bor i Kajanaland, 44 procent av befolkningen.
I en fjärdedel av kommunerna i Finland utgör pensionstagarnas andel över hälften av den befolkning som fyllt 16 år.
Flest arbetsoförmögna i östra och norra Finland
Andelen personer som får sjukpension har minskat under de senaste årtiondena. År 2024 fick 5,1 procent av 16–64-åringarna bosatta i Finland sjukpension. Ännu för ett par årtionden sedan var andelen arbetsoförmögna av den aktiva befolkningen 7,4 procent.
Siffrorna för arbetsoförmåga är högre i östra och norra Finland än i hela landet. Mest sjukpensioner i förhållande till befolkningen betalas i Kajanaland, där 8,3 procent av 16–64-åringarna får förmånen.
Näst mest sjukpensioner i förhållande till befolkningen betalas i Södra och Norra Savolax. I båda landskapen är 7,6 procent av invånarna arbetsoförmögna.
Den minsta medelpensionen i Soini kommun, den största i Grankulla
Det finns betydande regionala skillnader i pensionernas storlek i Finland. Landskapet Nyland fortsätter i spetsen för de största medelpensionerna. År 2024 var medelpensionen i Nyland 2 472 euro.
De minsta pensionerna betalades i Södra Österbotten, där medelpensionen i fjol var 1 836 euro. Södra Österbotten och Norra Karelen är de enda landskapen där männens medelpension understiger 2 000 euro.
På kommunnivå skiljer sig Grankulla fortfarande från de andra med en medelpension på 3 789 euro. I Esbo var medelpensionen 2 796 euro, i Helsingfors 2 598 euro. Finlands minsta medelpension fanns i Soini kommun, 1 562 euro.
Arbetspensioner och FPA-pensioner betalades för 39,1 miljarder
År 2024 betalades 39,1 miljarder euro i arbetspensioner och FPA-pensioner, varav arbetspensionsanstalterna betalade 36,4 miljarder euro i arbetspensioner. FPA betalade folkpensioner och garantipensioner för 2,7 miljarder.
Ålderspensionernas andel av pensionsutgifterna var 87 procent. Sjukpensionernas andel var 7 procent och familjepensionernas andel 5 procent.
Vad beskriver medelpensionen?
Medelpensionen beskriver den genomsnittliga totalpensionen för personer bosatta i Finland. Totalpensionen inkluderar arbetspensionen, folkpensionen, med dessa pensioner likställda pensioner enligt tryggheten med tanke på särskilda risker och garantipensionen.
I uppgifterna ingår inte de som får partiell ålderspension eller endast familjepension.
Pensionsbeloppen som nämns i pressmeddelandet avser pension före skatt.
Uppgifterna bygger på Pensionsskyddscentralens och FPA:s gemensamma statistik.
Läs mer
Pensionsräknare - uppskatta din framtida pension (Arbetspension.fi)Statistik över pensionstagarna i Finland (statistiksida på Etk.fi)Totala pensionsutgifter (statistiksida på Etk.fi)
Sakkunniga
Statistikplanerare Joonas Hautamäki
Statistikchef Tiina Palotie-Heino
Bilder
Dokument
Andra språk
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Upp till 40 procent av årskullen tar ut partiell ålderspension före pensionsåldern3.4.2025 07:30:00 EEST | Pressmeddelande
Partiell förtida ålderspension har ökat avsevärt i popularitet de senaste åren. Cirka 20 procent av dem som är födda 1956 tog ut pension före pensionsåldern, medan motsvarande andel av dem som är födda 1959 redan var 40 procent, visar Pensionsskyddscentralens nya undersökning.
Osittaisen vanhuuseläkkeen ottaa ennen eläkeikää jopa 40 prosenttia ikäluokasta3.4.2025 07:30:00 EEST | Tiedote
Osittaisen varhennetun vanhuuseläkkeen suosio on kasvanut merkittävästi viime vuosina. Vuonna 1956 syntyneistä noin 20 prosenttia otti eläkkeen ennen vanhuuseläkeikää, kun vuonna 1959 syntyneillä vastaava osuus oli jo 40 prosenttia, selviää Eläketurvakeskuksen (ETK) uudesta tutkimuksesta.
Pensioneringsåldern fortsätter att stiga snabbt10.2.2025 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Finländarna förlänger tiden i arbetslivet snabbare än beräknat. I fjol inleddes arbetspensionen i genomsnitt vid 63,1 års ålder. Målet för 2025 har redan uppnåtts och passerats med mer än ett halvår.
Eläkkeellesiirtymisiän nousu jatkuu ripeänä10.2.2025 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset venyttävät työuriaan arvioitua ripeämmin. Viime vuonna työeläkkeelle siirryttiin keskimäärin 63,1-vuotiaana. Vuodelle 2025 asetettu tavoite on jo saavutettu, ja ohitettu yli puolella vuodella.
Eläkeuudistus vahvistaa eläketurvan rahoitusta24.1.2025 14:18:17 EET | Tiedote
Eläketurvakeskuksen laskelmien mukaan uusi ehdotettu eläkeuudistus vahvistaa eläkkeiden rahoitusta. Maksutasolla arvioituna uudistuskokonaisuuden vaikutus on keskimäärin noin 1,5 prosenttiyksikköä TyEL-maksua alentava. Osakepaino nousee, mikä oletusarvoisesti kasvattaa työeläkevaroja. Eläkkeiden määräytyminen ja ikärajat pysyvät ennallaan, eläkemaksu säilyy nykytasolla vuoteen 2030.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum