Anpassningsåtgärderna har haft effekt på kommunernas ekonomi – men utsikterna försämras

De mest positiva bedömningarna av den kommunala ekonomins nuläge gavs i kommunerna i Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland och Södra Savolax (4,3). Den mest negativa bedömningen gjordes i kommunerna i Kymmenedalen (2,5).

Ekonomidirektörerna bedömer ändå att läget för kommunekonomin kommer att vara sämre om 12 månader. Nästan 70 procent förväntar sig ett sämre ekonomiskt läge om ett år. Dystrast är utsikterna i mellanstora städer. På landskapsnivå väntas ekonomin försämras särskilt i landskap som för tillfället har ett bra ekonomiskt läge.

Ekonomibarometern genomfördes i mars och besvarades av ekonomidirektörer i 208 av de 292 kommunerna på fastlandet.

Försämrad kommunekonomi innebär anpassningsåtgärder, minskade investeringar och en förväntad ökning av kostnaderna för arbetslöshetsförmåner

Enligt Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio visar ekonomidirektörernas positivare bedömningar av nuläget i kommunekonomin framför allt att kommunerna inför dystra utsikter lyckades balansera sin ekonomi i fjol. Kommunerna har gallrat bland sina tjänster och omorganiserat uppgifter. Utgiftsökningen bromsades också av att arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter minskade.

- Ekonomibarometerns resultat visar på sämre utsikter för kommunekonomin, vilket var väntat. Utsikterna försämras särskilt av den ökade arbetslösheten, som ökar utgiftstrycket i kommunerna och minskar skatteinkomsterna. En osäkerhetsfaktor är också den internationella politiken och den svaga ekonomiska tillväxten, förklarar Punakallio.

Även om behovet av anpassningsåtgärder enligt enkäten har minskat jämfört med hösten, bedömer tre av fyra ekonomidirektörer nu att behovet av nya anpassningsåtgärder fortfarande är stort eller ganska stort. Utöver normala sparåtgärder anpassar kommunerna sin ekonomi också genom att avstå från eller skjuta upp investeringar. Enligt Ekonomibarometern kommer något under en femtedel av de små kommunerna med färre än 20 000 invånare att minska sina investeringar under de kommande åren. I stora städer väntas investeringarna ändå öka.

De osäkra ekonomiska utsikterna och de strikta normerna för arbets- och näringstjänsterna återspeglas också i ekonomidirektörernas uppskattningar av utvecklingen av de utgifter för arbetslöshetsförmåner som kommunen finansierar. Bedömningarna av sysselsättningstjänsternas effekter och av utgiftsutvecklingen för arbetslöshetsförmånerna var mycket pessimistiska. Totalt 74 procent av enkätdeltagarna bedömde att utgifterna ökar i år. I synnerhet i de stora städerna tror ekonomidirektörerna att utgifterna för arbetslöshetsförmåner kommer att öka. 

Vad är Ekonomibarometern?

Ekonomibarometern är en enkät som Kommunförbundet genomför cirka två gånger om året och som riktar sig till kommunernas ekonomiledning. Ekonomibarometern pejlar kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom aktuella ekonomiska teman. Medeltalen per landskap eller kommunstorleksgrupp har inte viktats med antalet kommuninvånare.
 
Läs mer om resultaten : https://www.kommunforbundet.fi/livskraft-och-ekonomi/ekonomibarometer

Närmare upplysningar:

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn +358 40 751 5175, Minna.Punakallio@kommunforbundet.fi

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn +358 50 575 9090, Sanna.Lehtonen@kommunforbundet.fi

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn +358 50 592 8986, Mikko.Mehtonen@kommunforbundet.fi