Samma vinge har burit nordiska konstnärer genom tiden

Gustav Djupsjöbacka granskar i sin bok Samat siivet kantavat meitä det enhetliga i den nordiska kulturen och hur den formats speciellt mellan åren 1850-1920. Han fördjupar sig i möten mellan nordiska diktare och tonsättare och hur samhälleliga brytningar, nationella idéer och konstfältet utvecklades i de nordiska länderna.

Boken fokuserar speciellt på hur den nordiska lieden uppstod och utvecklades samt hur kulturutbytet och de nationella identiteterna speglas i konsten. Boken erbjuder en intressant resa i den nordiska litteraturen och musiken och presenterar många oförglömliga och älskade personer.

”Det är intresssant att iaktta huru likadana strömningar har avancerat i olika takt i olika nordiska länder, vilka som mödolöst rört sig över gränserna och vilka som stannat inom trängre kretsar.”

I sin bok leder Djupsjöbacka oss genom tidsepoker och kulturer genom att undersöka hur poesi och musik har levt i växelverkan och inspirerat varandra i nordiska konstnärers liv. Speciellt behandlar han språkets och kulturens roll i uppbyggandet av den nationella identiteten.

”Kraften i den nordiska gemenskapen manifesterar sig det gemensamma konstnärliga arvet och i de nationella rörelserna, hur finskan stärktes i Finland och norskan bidrog till den norska kulturens lösgörande från danskan.”

Boken riktar sig till dem, som är intresserade av nordisk litteratur, musik och möten i konstarternas gränslinjer. Den erbjuder en mångsidig överblick över hur de nordiska länderna format gemensamma kulturella impulser.