Suomen ympäristökeskus

Syreläget i Finska viken var bra i januari

Dela

Observationerna under havsforskningsfartyget Arandas resa i januari visade att syreläget i Finska viken var bättre än under de fem senaste vintrarna. Syreläget i Bottenhavets djupområden är fortfarande relativt bra, men det försämras gradvis. Fosfor strömmar till Bottniska viken från huvudbassängen och den syns i havsområdet som höjda halter.

Sami Rantapusa (Meteorologiska institutet) och Susanna Hyvärinen (Finlands miljöcentral) tar ett prov med en djurplanktonhåv i Januari 2025.
Sami Rantapusa (Meteorologiska institutet) och Susanna Hyvärinen (Finlands miljöcentral) tar ett prov med en djurplanktonhåv i Januari 2025. © Ilkka Lastumäki / Finlands miljöcentral

Arandas vinterresa gick till Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken och den avslutades i slutet av januari. Resan gjordes i enlighet med skyldigheterna i EU:s ramdirektiv om en marin strategi och det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön har utarbetat.

Under resan samlade man in information om vattenskiktningen i Östersjöns norra delar, i synnerhet syre-, salt- och temperaturskiktningen, samt om eventuella förändringar i näringshalterna. Resultaten grundar sig på de data som Finlands miljöcentral samlade in i januari samt på resultaten från den forskningsresa som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) gjorde i december 2024 (Bild 1).

Finska viken

Syrehalten i Finska viken var bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd (Bild 2). Syrefritt och svavelvätehaltigt djupvatten påträffades i huvudbassängen först utanför Estlands nordvästra kust. Motsvarande situation inträffade förra gången i januari 2020.

Vintrarna 2020 och 2025 förenas av samma typ av väder. Vinden har varit huvudsakligen västlig i många månader, vilket har lett till att vatten har pressats in i Finska viken. I en sådan situation sjunker salthaltens språngskikt djupare, utsprånget med syrefritt vatten i Östersjöns huvudbassäng drar sig västerut bort från havsområdet och hela Finska vikens vattenmassa kan blandas. Om vädertypen ändras kan syreläget i Finska viken dock försämras igen relativt snabbt.

Tack vare det goda syreläget var halterna av fosfatfosfor nära bottnen vid de djupaste stationerna endast cirka hälften av nivån de senaste åren. I ytskiktet var halterna av fosfatfosfor dock nära rekordnivåer. Halterna av lösligt kväve i havsområdet var högre än genomsnittet.

Specialforskare Seppo Knuuttila bedömer att den höga kvävehalten till stor del beror på vädret under vintern: "På grund av den rådande vädertypen har kvävet från främst Nevafloden inte kunnat strömma bort från Finska viken."

Skärgårdshavet

Den varma förvintern innebar högre temperaturer än vanligt. Stormen Jari och den blåsiga perioden i slutet av november bröt vattenskiktningen och i januari hade vattenpelaren blandats helt ända från ytan till bottnen. De uppmätta syrehalterna var höga, över 8 ml/l. De halter av fosfatfosfor som uppmättes i Skärgårdshavet var högre än långtidsmedelvärdena, vilket i huvudsak torde bero delvis på att näringsrikare vatten har strömmat från huvudbassängen och de västra delarna av Finska viken och delvis på att hela vattenpelaren har blandats.

Östersjöns huvudbassäng

Ingen förbättring av det dåliga syreläget i Östersjöns huvudbassäng, som har pågått i årtionden, är i sikte. Vattnet i huvudbassängen är fortfarande syrefritt från 80–90 meter neråt och det syrefria vattenskiktet sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar (Bild 3).

"Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer. Resans högsta halter av fosfatfosfor i djupvattnet uppmättes i norra delen av huvudbassängen, där halten var högre än 120 mikrogram per liter", berättar äldre forskare Pekka Kotilainen.

Bottniska viken

Den försämring av syreläget som observerats i Bottenhavets djupområden under de senaste åren verkar fortsätta, likaså höjningen av halten av fosfatfosfor, som började på 2000-talet (bild 4 och 5). De halter av fosfatfosfor som observerades i Bottenhavet i januari överskrider ställvis de halter som observerades i Skärgårdshavet.

I Kvarken var vattenpelaren helt blandad och syreläget var bra. Liksom i Bottenhavet var halterna av fosfatfosfor i de södra delarna av Kvarken högre än långtidsmedelvärdena.

Även i Bottenviken har halten av fosfatfosfor stigit de senaste åren. De förhöjda näringshalterna beror på det näringsrikare vattnet som strömmar från Bottenhavet via Kvarken. I Bottenviken är syreläget på en normal bra nivå.

Bild 1. Provtagningsstationer i december 2024 och januari 2025 (SMHI, Finlands miljöcentral). I bakgrunden en djupkarta. © Syke
Syrehalterna%20i%20Finska%20viken%20var%20h%F6gre%20i%20januari%202025%20%E4n%20i%20januari%202024.%20I%20januari%202025%20var%20syrehalten%20i%20Finska%20viken%20bra%20fr%E5n%20ytan%20till%20bottnen%20i%20omr%E5det%20fr%E5n%20%F6stra%20Finska%20viken%20%E4nda%20till%20Hang%F6%20udd.
Bild 2. Syrehalten (ml/l) som profil från södra Östersjön till östra Finska viken vintern 2024 och 2025. Syreläget i Finska viken var bättre vintern 2025 än vintern 2024. I januari 2025 var syrehalten i Finska viken bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd. © Finlands miljöcentral
Vattnet%20i%20%D6stersj%F6ns%20huvudbass%E4ng%20%E4r%20syrefritt%20fr%E5n%2080%u201390%20meter%20ner%E5t.%20Det%20syrefria%20omr%E5det%20str%E4cker%20sig%20fr%E5n%20Bornholmsdjupet%20till%20huvudbass%E4ngens%20norra%20delar.
Bild 3. Syrehalt (ml/l) i vattnet nära bottnen december 2024–januari 2025. Vattnet i Östersjöns huvudbassäng är syrefritt från 80–90 meter neråt. Det syrefria området sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar. Ett negativt värde på syrehalten beskriver svavelvätehalten. Svavelväte bildas när organiskt material bryts ner i syrefria förhållanden. © Syke. Data: SMHI, Syke
Vid%20%F6vervakningsstationen%20SR5%20i%20Bottenhavet%20steg%20syrehalten%20i%20djupvattnet%20%2870%u2013120%20m%29%20stadigt%20fr%E5n%201980-talet%20fram%20till%20mitten%20av%201990-talet.%20Vid%20millennieskiftet%20varierade%20syrehalten.%20Sedan%202005%20har%20syrehalten%20sm%E5ningom%20sjunkit%20till%20den%20l%E4gsta%20niv%E5n%20under%20hela%20perioden%20%281980%u20132025%29.
Bild 4. Syrehalten (ml/l) i djupvattnet på vintern 1980–2025 Bottenhavet, övervakningsstation SR5. Vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet steg syrehalten i djupvattnet (70–120 m) stadigt från 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. Vid millennieskiftet varierade syrehalten. Sedan 2005 har syrehalten småningom sjunkit till den lägsta nivån under hela perioden (1980–2025). © Syke
Halten%20av%20fosfatfosfor%20i%20djupvattnet%20%2870%u2013120%20m%29%20vid%20%F6vervakningsstationen%20SR5%20i%20Bottenhavet%20sj%F6nk%20fr%E5n%201980-talet%20till%20slutet%20av%201990-talet%2C%20men%20p%E5%202000-talet%20har%20halten%20b%F6rjat%20stiga.%20De%20halter%20som%20uppm%E4tts%20under%20de%20senaste%20%E5ren%20%E4r%20cirka%20tre%20g%E5nger%20h%F6gre%20%E4n%20halterna%20under%20de%20f%F6rsta%20%E5ren%20p%E5%202000-talet.
Bild 5. Halten av fosfatfosfor (μg/l) i djupvattnet på vintern 1980–2025 Bottenhavet, övervakningsstation SR5. Halten av fosfatfosfor i djupvattnet (70–120 m) vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet sjönk från 1980-talet till slutet av 1990-talet, men på 2000-talet har halten börjat stiga. De halter som uppmätts under de senaste åren är cirka tre gånger högre än halterna under de första åren på 2000-talet. © Syke

Nyckelord

Kontakter

Specialforskare Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral, Telefon +358 295 251 286, fornamn.efternamn@syke.fi

Äldre forskare Pekka Kotilainen, telefon +358 29 525 1317, Finlands miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral, telefon +358 295 251 242, fornamn.efternamn@syke.fi

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Sami Rantapusa (Meteorologiska institutet) och Susanna Hyvärinen (Finlands miljöcentral) tar ett prov med en djurplanktonhåv i Januari 2025.
Sami Rantapusa (Meteorologiska institutet) och Susanna Hyvärinen (Finlands miljöcentral) tar ett prov med en djurplanktonhåv i Januari 2025.
© Ilkka Lastumäki / Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Bild 1.  Provtagningsstationer i december 2024 och januari 2025 (SMHI, Finlands miljöcentral). I bakgrunden en djupkarta.
Bild 1. Provtagningsstationer i december 2024 och januari 2025 (SMHI, Finlands miljöcentral). I bakgrunden en djupkarta.
© Syke
Ladda ned bild
Syrehalterna i Finska viken var högre i januari 2025 än i januari 2024. I januari 2025 var syrehalten i Finska viken bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd.
Bild 2. Syrehalten (ml/l) som profil från södra Östersjön till östra Finska viken vintern 2024 och 2025. Syreläget i Finska viken var bättre vintern 2025 än vintern 2024. I januari 2025 var syrehalten i Finska viken bra från ytan till bottnen i området från östra Finska viken ända till Hangö udd.
© Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Vattnet i Östersjöns huvudbassäng är syrefritt från 80–90 meter neråt. Det syrefria området sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar.
Bild 3. Syrehalt (ml/l) i vattnet nära bottnen december 2024–januari 2025. Vattnet i Östersjöns huvudbassäng är syrefritt från 80–90 meter neråt. Det syrefria området sträcker sig från Bornholmsdjupet till huvudbassängens norra delar. Ett negativt värde på syrehalten beskriver svavelvätehalten. Svavelväte bildas när organiskt material bryts ner i syrefria förhållanden.
© Syke. Data: SMHI, Syke
Ladda ned bild
Vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet steg syrehalten i djupvattnet (70–120 m) stadigt från 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. Vid millennieskiftet varierade syrehalten. Sedan 2005 har syrehalten småningom sjunkit till den lägsta nivån under hela perioden (1980–2025).
Bild 4. Syrehalten (ml/l) i djupvattnet på vintern 1980–2025 Bottenhavet, övervakningsstation SR5. Vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet steg syrehalten i djupvattnet (70–120 m) stadigt från 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. Vid millennieskiftet varierade syrehalten. Sedan 2005 har syrehalten småningom sjunkit till den lägsta nivån under hela perioden (1980–2025).
© Syke
Ladda ned bild
Halten av fosfatfosfor i djupvattnet (70–120 m) vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet sjönk från 1980-talet till slutet av 1990-talet, men på 2000-talet har halten börjat stiga. De halter som uppmätts under de senaste åren är cirka tre gånger högre än halterna under de första åren på 2000-talet.
Bild 5. Halten av fosfatfosfor (μg/l) i djupvattnet på vintern 1980–2025 Bottenhavet, övervakningsstation SR5. Halten av fosfatfosfor i djupvattnet (70–120 m) vid övervakningsstationen SR5 i Bottenhavet sjönk från 1980-talet till slutet av 1990-talet, men på 2000-talet har halten börjat stiga. De halter som uppmätts under de senaste åren är cirka tre gånger högre än halterna under de första åren på 2000-talet.
© Syke
Ladda ned bild

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

www.syke.fi/sv

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Tutkimus: Yhteiskunnan kriisinkestävyyttä vahvistettava paikallista kansalaistoimintaa tukemalla25.3.2025 09:12:19 EET | Tiedote

Paikallista kansalaistoimintaa ei tueta riittävästi, vaikka se on keskeinen osa yhteiskunnan kriisinkestävyyttä, todetaan Suomen ympäristökeskuksen, Helsingin yliopiston ja Demos Helsingin tuoreessa tutkimuksessa. Tutkijat ovat huolestuneita erityisesti haavoittuviin ryhmiin liittyvistä tuloksista, sillä vain kolmannes kansalaisyhteiskuntaa edustavista vastaajista koki, että yhteisön toiminta-alueella ihmiset pitävät haavoittuvimmista huolta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye