Lärarnas välbefinnande på arbetsplatsen har förbättrats

Arbetshälsoundersökningen för lärare, Opettajien työhyvinvointitutkimus, är en uppföljningsundersökning som utförs en gång i halvåret. Den riktas till lärare på alla utbildningsstadier runt om i Finland. Undersökningen görs med ett omfattande enkätformulär där utvecklingen av yrkesgruppens arbetshälsa och vilka faktorer som inverkar på arbetshälsan följs upp. I den senaste enkäten hösten 2024 var antalet svarspersoner störst någonsin, över 1 800.

– Ett så stort antal svarspersoner kan anses ge en rätt så tillförlitlig bild av hur lärarnas arbetshälsa har utvecklats. Samma positiva utveckling märktes också i rektorsbarometern, som publicerades i början av året, säger akademiprofessor Katariina Salmela-Aro vid Helsingfors universitet. Hon leder forskningsgrupperna som följer upp rektorernas och lärarnas arbetshälsa.

Arbetsutmattningen började minska redan tidigare

I uppföljningsundersökningen beskrivs arbetshälsan med hjälp av två centrala faktorer, nämligen arbetsengagemang och arbetsutmattning. I enkätundersökningen märks effekterna under början av coronapandemin på lärarnas motivation och arbetsglädje. Arbetsutmattningen som lärarna upplevde ökade märkbart åren 2020–2021, men därefter har trenden varit sjunkande. Arbetsengagemanget har å sin sida börjat öka märkbart först under fjolåret. Utvecklingen gick i samma riktning i hela landet och på alla utbildningsstadier.

Arbetsengagemang är ett positivt tillstånd som beskriver arbetshälsan. Det uttrycker handlingskraft samt hängivenhet och koncentration i arbetet.

– Det främjas bland annat av att resurserna för arbetet, såsom högklassigt ledarskap, en känsla av sammanhållning och möjlighet att påverka sitt arbete, överstiger kraven som arbetet ställer. Exempel på sådana krav är en stor arbetsmängd, tidspress och rollkonflikter, förklarar universitetslektor Lauri Hietajärvi vid Helsingfors universitet.

I undersökningen utreddes utöver arbetsengagemang och utmattning också andra centrala faktorer för arbetshälsan, såsom hur lärarna upplever sin egen kompetens, deras samhörighet och hur autonomt deras arbete är. Dessa är psykologiska grundbehov som är centrala för att uppleva arbetsengagemang, fortsätter Hietajärvi.

– Det förefaller som om lärarna bättre än tidigare har klarat av att fokusera på grundläggande frågor eftersom upplevelsen av ”onödigt arbete” har minskat. ”Onödigt arbete” är sådana uppgifter som inte upplevs som relevanta i ens eget arbete eller som känns orimliga i relation till ens egen arbetsbild. Också upplevelsen av att utföra ett meningsfullt arbete har ökat i lärarkåren.

Autonomi är viktigt för lärarna

Risken för faktorer som kan hota autonomt arbete är emellertid överhängande, eftersom frustrationen i anslutning till detta har varit betydligt förhöjd under samtliga mätningar jämfört med andra psykologiska grundbehov. Finländska lärare är högt utbildade experter som traditionellt har åtnjutit stor autonomi.

Forskardoktor Olli-Pekka Heinimäki vid Helsingfors universitet anser att det är viktigt att noga följa upp utvecklingen av autonomiupplevelsen i de kommande enkäterna.

– Autonomi är en viktig del av lärarnas yrkesidentitet och arbetshälsa, och därmed en betydelsefull faktor som får lärarna att attraheras till yrket och stanna kvar i yrkesgruppen.

Trots den positiva helhetsbilden ligger avsikten att byta bransch på en hög nivå bland lärarna. Till och med över hälften av svarspersonerna i den senaste enkäten (55 %) har övervägt att sluta arbeta som lärare och övergå till att arbeta med annat. Bara lite mer än en tredjedel har inte övervägt att byta bransch eller sluta jobba som lärare. Trenden har varit densamma under varje mätning.

– En märkbart mindre andel byter verkligen bransch, men ur den professionella utvecklingens och arbetshälsans synvinkel låter det inte bra att arbeta ”med ena foten i dörrspringan”. Man borde kunna förbättra lärararbetets hållningskraft, konstaterar forskardoktor Olli-Pekka Heinimäki.

Uppföljningen fortsätter som en longitudinell undersökning

Materialet som samlas in varje halvår har hittills möjliggjort uppföljning av de allmänna trenderna som ett tvärsnitt. I fortsättningen kommer en del av lärarna att följas upp i en longitudinell undersökning.

– På det sättet kan vi på ett djupare plan undersöka vilka utvecklingslinjer som sker för arbetshälsan på individ-, läroinrättnings- och regionnivå och vilka faktorer på olika nivåer som påverkar dessa, säger universitetslektor Lauri Hietajärvi. 

Undersökningen ingår i flaggskeppet för utbildning för framtiden EDUCA, finansierat av Finlands Akademi, som främjar utveckling av utbildning med hjälp av forskningsbaserade data och stöder kunskapsbaserat ledarskap. Att stärka kompetensen bland lärare och utbildningsledare är ett av tyngdpunktsområdena i flaggskeppsforskningen. Helsingfors universitet ansvarar för arbetshälsoundersökningen bland lärare, och enkätmaterialet har samlats in i nära samarbete med Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Materialet består av svar av organisationens medlemmar.

Uppdaterat sammandrag av undersökningens mest centrala resultat (på finska)