Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 2025
3.2.2026 11:07:56 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
-Kommunernas kostnader ökade år 2025 nästan enbart på grund av de extra kostnader som hanteringen av sysselsättningen medfört. Inom andra verksamheter, såsom undervisning samt samhälls- och miljötjänster, hölls kostnadsnivån oförändrad. Kommunerna verkar ha finansierat de extra kostnaderna för den låga sysselsättningen genom inbesparingar i andra uppgifter, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Nettobeloppet av kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader, dvs. verksamhetsbidraget, försvagades år 2025 med 7,8 procent, vilket är omkring en miljard euro.
-Statens kompensation för överföringen av AN-tjänsterna i början av året var helt otillräcklig. AN-reformen ökade kommunernas kostnader med omkring en miljard euro. Av detta belopp var kommunerna tvungna att stå för uppskattningsvis över 200 miljoner euro, säger Karhunen.
De stora städerna gick mer back än kommuner i andra storleksklasser, skillnaderna minskade
Kommunernas sammanlagda resultat uppgick till 740 miljoner euro år 2025. Drygt en tredjedel av kommunerna på fastlandet hade underskott mätt med räkenskapsperiodens resultat. Omkring 44 procent av befolkningen på fastlandet var bosatt i en kommun med underskott.
Kommunerna sålde tillgångar för hundratals miljoner euro år 2025. Dessa engångsposter förbättrade resultatet avsevärt för enskilda kommuner. Över 80 procent av resultatet år 2025 genererades i tre städer.
Intäkterna från försäljningen av energiaktier i Björneborg lyfte stadens resultat tillfälligt till en exceptionell nivå. Utan Helsingfors, Esbo och Björneborg skulle räkenskapsperiodens resultat för kommunerna vara endast drygt 100 miljoner euro.
I årsbidrag mätt jämnades skillnaderna mellan kommunerna ut också år 2025. De största städernas ekonomi försämrades mest, och deras årsbidrag var bara en aning bättre än andra kommuners.
Skattefinansieringen räckte inte till att täcka alla investeringar, eftersom kommunerna höll sin investeringsnivå på en hög nivå också år 2025. Det var alltså nödvändigt att täcka en del av investeringarna med lån. Investeringarna koncentreras till stora städer, vilket medfört att deras kassaflöde från verksamheten och investeringarna blivit kraftigt negativt.
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio berättar att kommunerna och samkommunerna tog mer lån och att deras sammanlagda lånestock växte till cirka 21 miljarder euro.
-Enligt bokslutsprognoserna ökade kommunernas lånestock med 3,7 procent år 2025, men i förhållande till de beskattningsbara inkomsterna ökade skulden inte. Det finns skäl att beakta den utdragna lågkonjunkturen och det svaga skatteunderlaget också i kommuner och städer som gör investeringar.
Det svagaste resultatet räknat i euro hade Vanda, Tammerfors och Uleåborg.
-Arbetslösheten koncentreras ofta till landskapens tillväxtcentrum, vilket tär framför allt på de stora städernas ekonomi, poängterar Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
-Det syns både i skatteinkomsterna och i kommunandelen av utkomstskyddet för arbetslösa.
När man ser på arbetslösheten per invånare, ligger Högfors, Taivalkoski och Etseri i den svagaste ändan.
-Trots det kraftigt försvagade sysselsättningsläget och skatteinkomsternas anspråkslösa utveckling klarade kommunerna fjolåret med relativt gott betyg. Lyckade anpassningsåtgärder och bromsade investeringar bidrog till detta. I vår behöver vi dock också nya beslut av regeringen för att främja sysselsättningen och dämpa kommunernas finansieringsansvar för arbetslösheten, påpekar vice verkställande direktör Timo Reina.
Närmare upplysningar:
Verkställande direktör Minna Karhunen, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, 09 771 2000
Vice verkställande direktör Timo Reina, timo.reina@kommunforbundet.fi, 09 771 2700
Chefsekonom Minna Punakallio, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, 040 751 5175
Utvecklingschef Mikko Mehtonen, mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet: Långtids- och ungdomsarbetslösheten behöver åtgärdas och kommunernas straffavgifter minskas9.4.2026 13:42:38 EEST | Pressmeddelande
Finlands kommuner och städer är medvetna om att den offentliga ekonomin är svag och behöver anpassas. I ramförhandlingarna i april behövs det beslut som förbättrar sysselsättningstjänsternas effekt, särskilt för långtidsarbetslösa och unga och beslut som ger kommunerna fler verktyg och minskar på straffavgifterna. Nya nedskärningar får inte göras i kommunernas basservice, kräver Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.
Kuntaliitto: Pitkäaikais- ja nuorisotyöttömyyteen puututtava, kuntien sakkomaksuja kevennettävä9.4.2026 13:04:35 EEST | Tiedote
Suomen kunnat ja kaupungit tunnistavat julkisen talouden heikon tilanteen ja sopeutustarpeen. Huhtikuun kehysriihessä tarvitaan kipeästi päätöksiä, joilla parannetaan erityisesti pitkäaikaistyöttömien ja nuorten työllisyyspalvelujen vaikuttavuutta, lisätään kuntien työkaluja ja kevennetään sakkomaksutaakkaa. Uusia leikkauksia kuntien peruspalveluihin ei tule tehdä, edellyttää Kuntaliiton hallituksen puheenjohtaja Ilmari Nurminen.
Kommunförbundet: Undervisning via fjärruppkoppling ingen sparåtgärd – behövs för att trygga utbildningsutbudet8.4.2026 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt en färsk utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) används fjärruppkoppling tillsvidare bara i liten utsträckning inom den grundläggande utbildningen. Enligt Kommunförbundet är resultatet väntat, men samtidigt visar det att undervisning genom fjärruppkoppling behöver utvecklas på ett kontrollerat och välplanerat sätt. ”Det är viktigt att kommunerna får tydliga ramar för undervisning via fjärruppkoppling. I nuläget råder oklarhet”, säger Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. Enligt utvärderingen ger användning av fjärruppkoppling inga besparingar i undervisningskostnaderna. Kommunförbundet vill därför lyfta fram att den viktigaste rollen för undervisning via fjärruppkoppling inte är att minska kostnaderna, utan att säkerställa en tillgänglig och mångsidig undervisning.
Kuntaliitto: Etäyhteyksiä hyödyntävä opetus on välttämätön ratkaisu sivistyksellisten perusoikeuksien turvaamiseen8.4.2026 10:00:00 EEST | Tiedote
Kuntien toimintaympäristö on muutoksessa: ikäluokat pienenevät ja alueellinen eriytyminen lisääntyy. Tämä haastaa kuntia turvaamaan yhdenvertaiset koulutusmahdollisuudet kaikille oppilaille. ”Lasten määrä vähenee ja opetuksen järjestäminen vaikeutuu, mutta teknologia tarjoaa uusia mahdollisuuksia – myös sellaisia, joita meillä ei vielä ole käytössämme”, toteaa Kuntaliiton erityisasiantuntija Minna Lindberg. ”Etäyhteyksiä hyödyntävä opetus ei korvaa lähiopetusta, vaan täydentää sitä. Lähtökohtana on koulussa tapahtuva oppiminen, jossa oppilas saa tarvitsemansa ohjauksen ja tuen”, Kuntaliiton Minna Lindberg painottaa. Karvin 8.4. julkaistavan arvioinnin mukaan etäyhteyksien hyödyntäminen ei tuo säästöjä opetuksen kustannuksiin. Kuntaliitto haluaakin nostaa esille, että etäopetuksen keskeinen rooli ei ole kustannusten leikkaaminen, vaan opetuksen saavutettavuuden ja monipuolisuuden turvaaminen.
Delade åsikter om kommunernas och välfärdsområdenas samarbete – en tredjedel av kommunerna tycker samarbetet fungerar8.4.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt en enkät till kommun- och samkommunsledningen har samarbetet med välfärdsområdet utvecklats i en positiv riktning. Åsikterna går dock isär: en tredjedel anser att samarbetet fungerar bra, medan nästan en fjärdedel bedömer det som svagt. Enligt Kommunförbundets färska enkät har samarbetet utvecklats, men det försvåras av oklar arbetsfördelning, ekonomiska problem och motsättningar. ”Av enkätsvaren kan man tydligt utläsa växande utmaningar till följd av kärv ekonomi och delvis också ökande motsättningar mellan kommunerna och välfärdsområdena”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Kommunförbundet har följt samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena ända sedan 2022 då välfärdsområdesreformen bereddes. Uppföljningen har visat att det finns varierande utmaningar med samarbetet på de olika kontaktytorna. Framgångarna och utmaningarna varierar också mellan olika välfärdsområden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum