Ansiktsfrakturer till följd av våld drabbar de personer som har det socioekonomiskt sämst ställt
2.4.2026 08:22:17 EEST | HUS | Pressmeddelande
Över hälften av patienterna som fått en ansiktsfraktur till följd av misshandel hörde till den lägsta inkomstklassen, visar HUS och Helsingfors universitets nya studie. Låga inkomster, låg utbildningsnivå och arbetslöshet var klart vanligare hos patienter med ansiktsfraktur än hos den övriga befolkningen.
I studien analyserades de ansiktsfrakturer till följd av misshandel som behandlats vid HUS jour under åren 2013–2020 och patienterna jämfördes med en referensgrupp som plockats ur befolkningsregistret.
Merparten av de misshandelsrelaterade ansiktsfrakturerna konstaterades hos män. Enligt resultaten hörde patienterna med ansiktsfraktur i betydligt flera fall till den lägsta inkomstklassen, deras utbildningsnivå var i genomsnitt lägre och arbetslöshet var flerdubbelt vanligare än hos referensgruppen.
”Ansiktsfrakturer är ofta en konsekvens av grovt våld. Våra resultat visar att de är förknippade med bredare samhälleliga faktorer. Personer som har det sämst ställt i samhället är överrepresenterade när det gäller misshandelsrelaterade ansiktsfrakturer”, säger studiens förstnämnda författare, mun- och käkkirurg Aleksi Haapanen.
Ansiktsfrakturer återspeglar klyftorna i samhället
”Ansiktsfrakturer återspeglar klyftorna i samhället och riskfaktorer bakom våld. Vid förebyggande av våld är det viktigt att också ta hänsyn till sociala och ekonomiska bakgrundsfaktorer”, konstaterar Haapanen.
Temat är särskilt aktuellt i en tid då de socioekonomiska klyftorna växer och det finns risk för att hälsoklyftorna fördjupas ytterligare. Samtidigt syns konsekvenser av det ökade våldet oundvikligen även inom hälso- och sjukvården. Cirka en fjärdedel av de ansiktsfrakturer som behandlas vid HUS är orsakade av misshandel.
”Som samhälle ska vi kunna ingripa i grundorsakerna till våldet och å andra sidan säkerställa att våldsoffer som ofta har det socioekonomiskt sämst ställt utöver ändamålsenlig medicinsk vård också får annat behövligt stöd”, säger Haapanen.
Studien publicerades i den internationella vetenskapliga tidskriften Head & Face Medicine.
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Kontakter
mun- och käkkirurg Aleksi Haapanen
Huvud- och halscentrum, HUS
aleksi.haapanen@helsinki.fi
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Terapeutisk balans för långtidssjuka unga bevaras vid övergången till vuxensidan9.4.2026 08:37:05 EEST | Pressmeddelande
En nyligen färdigställd studie visar att övergången från den specialiserade sjukvården för barn till tjänster för vuxna gick bra för största delen av långtidssjuka unga. I synnerhet positiva vårdupplevelser och en välplanerad övergångsprocess stöder bevarad terapeutisk balans. Psykisk hälsa har en viktigare roll i övergångsskedet än man tidigare känt till.
Pitkäaikaissairaiden nuorten hoitotasapaino säilyy hyvin siirryttäessä aikuispuolelle9.4.2026 08:37:05 EEST | Tiedote
Vasta valmistunut tutkimus osoittaa, että pitkäaikaissairaiden nuorten siirtyminen lasten erikoissairaanhoidosta aikuisten palveluihin sujuu suurella osalla hyvin. Erityisesti myönteiset hoitokokemukset ja huolellisesti suunniteltu siirtymäprosessi tukevat hoitotasapainon säilymistä. Psyykkisellä hyvinvoinnilla on aiemmin tiedettyä merkittävämpi rooli siirtymävaiheessa.
Disease control in young people with chronic conditions remains stable during transition to adult healthcare9.4.2026 08:37:05 EEST | Press release
A recently completed study shows that the transition of young people with chronic conditions from pediatric specialized healthcare to services for adults goes well for most of them. Positive experiences of care and a carefully planned transfer process in particular support the stability of disease control. Mental wellbeing plays a more important role in the transition phase than previously known.
Hjärnaneurysmens läge förutsäger dödligheten vid en hjärnblödning8.4.2026 08:38:10 EEST | Pressmeddelande
En internationell studie under ledning av HUS neurokirurgi avslöjade att hjärnaneurysmens läge har en betydande inverkan på prognosen för en livshotande hjärnblödning. I synnerhet rupterade aneurysm i bakre delen av skallen är förknippade med en stor risk för plötslig död.
Aivovaltimon pullistuman sijainti ennustaa aivoverenvuodon kuolleisuutta8.4.2026 08:38:10 EEST | Tiedote
HUSin neurokirurgian johtama kansainvälinen tutkimus paljasti, että aivovaltimon pullistuman sijainti vaikuttaa merkittävästi hengenvaarallisen aivoverenvuodon ennusteeseen. Erityisesti kallon takaosan puhjenneisiin aneurysmiin liittyy suurin äkkikuolemariski.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum