Kommunförbundet: Undervisning via fjärruppkoppling ingen sparåtgärd – behövs för att trygga utbildningsutbudet
8.4.2026 10:00:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Enligt en färsk utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) används fjärruppkoppling tillsvidare bara i liten utsträckning inom den grundläggande utbildningen. Enligt Kommunförbundet är resultatet väntat, men samtidigt visar det att undervisning genom fjärruppkoppling behöver utvecklas på ett kontrollerat och välplanerat sätt.
”Det är viktigt att kommunerna får tydliga ramar för undervisning via fjärruppkoppling. I nuläget råder oklarhet”, säger Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Enligt utvärderingen ger användning av fjärruppkoppling inga besparingar i undervisningskostnaderna. Kommunförbundet vill därför lyfta fram att den viktigaste rollen för undervisning via fjärruppkoppling inte är att minska kostnaderna, utan att säkerställa en tillgänglig och mångsidig undervisning.

Enligt en färsk utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) används fjärruppkoppling tillsvidare bara i liten utsträckning inom den grundläggande utbildningen. Enligt Kommunförbundet är resultatet väntat, men samtidigt visar det att undervisning genom fjärruppkoppling behöver utvecklas på ett kontrollerat och välplanerat sätt.
”Det är viktigt att kommunerna får tydliga ramar för undervisning via fjärruppkoppling. I nuläget råder oklarhet”, säger Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Enligt utvärderingen ger användning av fjärruppkoppling inga besparingar i undervisningskostnaderna. Kommunförbundet vill därför lyfta fram att den viktigaste rollen för undervisning via fjärruppkoppling inte är att minska kostnaderna, utan att säkerställa en tillgänglig och mångsidig undervisning.
”Med hjälp av fjärruppkoppling kan undervisningen kompletteras och göras mångsidigare i situationer där elevantalet är litet eller där det inte finns någon behörig lärare att tillgå. Det gäller särskilt glesbygden, men också tillväxtcentrum där behovet av undervisning i till exempel sällsynta språk och religioner ökar, säger Lindberg.
Kommunernas verksamhetsmiljö är i förändring: årskullarna minskar och de regionala olikheterna blir allt större. Det utmanar kommunerna att säkerställa lika utbildningsmöjligheter för alla elever. Undervisning via fjärruppkoppling kan vara en del av lösningen när utbildningsutbudet byggs upp genom samarbete mellan kommunerna.
Kommunförbundet betonar ändå att närundervisning utgör grunden för den grundläggande utbildningen.
”Undervisning via fjärruppkoppling ersätter inte närskolan, utan kompletterar den. Utgångspunkten är att inlärningen sker i skolan, där eleven får den vägledning och det stöd som behövs, betonar Lindberg.
NCU:s utvärdering lyfter också fram lagstiftningsmässiga och praktiska utmaningar. Den nuvarande lagstiftningen om grundläggande utbildning beaktar inte undervisning där fjärruppkoppling används, och till exempel frågor som gäller övervakning av eleverna är delvis oklara.
Kommunförbundet anser det vara viktigt att ett försök med undervisning via fjärruppkoppling inkluderas i nästa regeringsprogram.
”Vi behöver evidensbaserad kunskap om hur fjärruppkoppling kan användas på ett pedagogiskt bra och kostnadseffektivt sätt. Ett försök skulle ge möjlighet att bedöma effekterna på inlärningsresultaten, välbefinnandet och kostnaderna samt skapa en grund för en reform av lagstiftningen”, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
För att undervisning via fjärruppkoppling ska kunna utvecklas behöver också lärarnas digitala pedagogiska kompetens stärkas och kommunerna behöver samarbeta. Gemensamma strukturer, tidsplaner och verksamhetsmodeller är avgörande för att undervisningen ska kunna ordnas smidigt över kommungränserna.
Kommunförbundet påminner om att fjärruppkoppling behövs också i situationer där en elev inte kan delta i närundervisning på grund av till exempel exceptionella väderförhållanden eller något annat undantagsförhållande. Det behövs tydligare modeller för hur man ska agera i sådana situationer.
Undervisnings- och kulturministeriet håller som bäst på att se över behoven av att utveckla den grundläggande utbildningen i takt med att befolkningsstrukturen förändras. Enligt Kommunförbundet är det viktigt att lösningarna tryggar den grundläggande rätten till utbildning och en högklassig undervisning i hela landet.
”Antalet barn minskar och det blir svårare att ordna undervisning, men tekniken ger nya möjligheter – också sådana som vi ännu inte har tillgång till”, säger Lindberg.
Finlands framgång bygger på kunskap och bildning, så vi måste se till att alla elever, oavsett var de bor, har tillgång till högkvalitativ utbildning.
Närmare upplysningar och intervjuer:
Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet, +358 50 577 2243
Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, +358 50 432 0731
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiAndra språk
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet: Långtids- och ungdomsarbetslösheten behöver åtgärdas och kommunernas straffavgifter minskas9.4.2026 13:42:38 EEST | Pressmeddelande
Finlands kommuner och städer är medvetna om att den offentliga ekonomin är svag och behöver anpassas. I ramförhandlingarna i april behövs det beslut som förbättrar sysselsättningstjänsternas effekt, särskilt för långtidsarbetslösa och unga och beslut som ger kommunerna fler verktyg och minskar på straffavgifterna. Nya nedskärningar får inte göras i kommunernas basservice, kräver Kommunförbundets styrelseordförande Ilmari Nurminen.
Kuntaliitto: Pitkäaikais- ja nuorisotyöttömyyteen puututtava, kuntien sakkomaksuja kevennettävä9.4.2026 13:04:35 EEST | Tiedote
Suomen kunnat ja kaupungit tunnistavat julkisen talouden heikon tilanteen ja sopeutustarpeen. Huhtikuun kehysriihessä tarvitaan kipeästi päätöksiä, joilla parannetaan erityisesti pitkäaikaistyöttömien ja nuorten työllisyyspalvelujen vaikuttavuutta, lisätään kuntien työkaluja ja kevennetään sakkomaksutaakkaa. Uusia leikkauksia kuntien peruspalveluihin ei tule tehdä, edellyttää Kuntaliiton hallituksen puheenjohtaja Ilmari Nurminen.
Delade åsikter om kommunernas och välfärdsområdenas samarbete – en tredjedel av kommunerna tycker samarbetet fungerar8.4.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt en enkät till kommun- och samkommunsledningen har samarbetet med välfärdsområdet utvecklats i en positiv riktning. Åsikterna går dock isär: en tredjedel anser att samarbetet fungerar bra, medan nästan en fjärdedel bedömer det som svagt. Enligt Kommunförbundets färska enkät har samarbetet utvecklats, men det försvåras av oklar arbetsfördelning, ekonomiska problem och motsättningar. ”Av enkätsvaren kan man tydligt utläsa växande utmaningar till följd av kärv ekonomi och delvis också ökande motsättningar mellan kommunerna och välfärdsområdena”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Kommunförbundet har följt samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena ända sedan 2022 då välfärdsområdesreformen bereddes. Uppföljningen har visat att det finns varierande utmaningar med samarbetet på de olika kontaktytorna. Framgångarna och utmaningarna varierar också mellan olika välfärdsområden.
Kyselytutkimus: Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö jakaa jyrkästi kuntajohtoa – kolmannes kunnista kokee yhteistyön toimivan hyvinvointialueiden kanssa8.4.2026 00:01:00 EEST | Tiedote
Kunta- ja kuntayhtymäjohdolle tehdyn kyselyn mukaan yhteistyö hyvinvointialueen kanssa on edennyt myönteiseen suuntaan. Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö kuitenkin jakaa kuntajohtoa: kolmannes kokee yhteistyön toimivan hyvin, kun taas lähes neljännes arvioi sen heikoksi. Kuntaliiton tuoreen kyselyn mukaan yhteistyö on kehittynyt, mutta sitä haastavat epäselvä työnjako, talouspaineet ja vastakkainasettelu. ”Kyselyn vastauksissa korostuvat tiukan taloustilanteen aiheuttamat kasvavat haasteet ja osin myös lisääntyvä vastakkainasettelu kuntien ja hyvinvointialueiden välille”, tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom kertoo. Kuntaliitto on toteuttanut kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyön tilannekuvaseurantaa hyvinvointialueuudistuksen valmisteluvaiheesta vuodesta 2022 asti. Tilannekuvan seuranta on osoittanut, että yhteistyössä on haasteita vaihtelevasti eri yhdyspinnoilla. Onnistumiset ja haasteet myös vaihtelevat alueittain.
Kommunernas skuldsättning hotar öka – förbättrad produktivitet en del av anpassningen30.3.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Publiceras måndagen den 30 mars kl. 02.00 Kommunernas ekonomiska läge ser för närvarande ganska ljust ut. Om 12 månader uppskattas läget dock bli sämre. Också kommunernas skuldsättning hotar att öka. De flesta kommuner anser att kommunens ekonomi behöver anpassas betydligt eller åtminstone måttligt. På längre sikt är kommunerna beredda att vidta anpassningsåtgärder genom att förbättra sin produktivitet. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets ekonomibarometer våren 2026.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum