Ansök om stöd för iståndsättning och vård av vårdbiotoper i livsmiljöprogrammet Helmi
Vårdbiotoperna är vår mångsidigaste natur och de är viktiga livsmiljöer för bl.a. fjärilar och pollinerare. Från och med 2021 har det varit möjligt att iståndsätta vårdbiotoper, dvs. gamla ängar, hagmarker och skogsbeten, förutom med miljöavtalet för jordbruket även med stöd enligt den nationella naturvårdslagen. Detta stöd beviljas för iståndsättning, till exempel inhägnande av betesmark, röjning av trädbestånd eller mejning av torrängar eller vassruggar. Stödet beviljas som en vara eller tjänst, t.ex. genom att leverera restaureringsmaterial till objektet eller genom att finansiera åtgärder som vidtas i objektet som köpta tjänster. NTM-centralen konkurrensutsätter de varor och tjänster som upphandlas. Stödet är behovsprövat och i regel av engångskaraktär.
Syftet med stödet enligt naturvårdslagen är att återställa våra mest värdefulla vårdbiotoper och utvidga arealen av de livsmiljöer som vårdas traditionellt. Företräde ges bl.a. Objekt i Natura- och naturskyddsområdet eller vårdbiotoper som inventerats som värdefulla (objekt som är värdefulla på landskapsnivå och riksnivå) och andra områden med viktiga naturvärden.
Den fortsatta vården av vårdbiotoper kan ordnas till exempel genom ett miljöavtal för jordbruket. Stödet enligt naturvårdslagen kan användas för fortsatt vård enligt prövning i specialfall, om objektet inte lämpar sig för vård genom miljöavtal. Iståndsättningsåtgärderna med stöd av naturvårdslagen ska ha vidtagits innan miljöavtalsperioden för jordbruket inleds, så i allmänhet kan man ansöka om avtal om vård av jordbruksnaturen och landskapet för ett objekt som iståndsätts med stöd av Helmi året därpå.
Vem kan ansöka om stöd enligt naturvårdslagen?
Stöd kan sökas av fysiska personer, företag, andra sammanslutningar eller offentliga samfund med undantag av staten. Stöd kan sökas hos NTM-centralerna året runt. Efter iståndsättningen med stödet enligt naturvårdslagen ska vården fortsätta, till exempel med miljöavtal för jordbruket.
Närmare information om grunderna för beviljande av stöd, lämpliga objekt och ansökningsförfarandet finns nu i NTM-centralens webbtjänst.
Du kan bekanta dig med vårdbiotopobjekten på din gård i Vipu-tjänsten
Iståndsättningen av vårdbiotoper är en del av det riksomfattande livsmiljöprogrammet Helmi, vars mål är att utvidga arealen av vårdbiotoper som vårdas. Eventuella objekt eller betesmarker som ska iståndsättas på din gård kan nu granskas på den nya kartnivån "traditionsbiotop" i Livsmedelsverkets Vipu-tjänst.
Vårdbiotopobjekten kan granskas i Vipu-tjänsten på kartnivå för din egen gårds del, om du har Vipu-användarrättigheter och lägenhetssignum. I tjänsten kan du bekanta dig med vilket område på din gård som är berättigat till högre eller lägre ersättning eller om du behöver ett utlåtande från NTM-centralen om du ansöker om ett avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet.
- Kartnivå för "vårdbiotop": Vipu – Jordbrukarnas webbtjänst – Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi)
Mer information:
Nyckelord
Kontakter
NTM-centralens sakkunniga:
NTM-centralen i Södra Österbotten
Robin Sjöblom, naturvårdsexpert
+358 295 027 764
robin.sjoblom(at)ely-keskus.fi
Mira Lukkarila
Naturvårdsexpert
+358 295 027 012
mira.lukkarila(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Södra Savolax
Huovinen Hanna, naturvårdsexpert
+358 295 024 138
hanna.huovinen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Tavastland
Tuominen Aura, naturvårdsexpert
+358 295 025 052
aura.tuominen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Sydöstra Finland
Sallinen Annamari, naturvårdsexpert
+358 295 029 034
annamari.sallinen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Kajanaland
Mariko Lindgren, naturvårdsexpert
+358 295 023 067
mariko.lindgren(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Mellersta Finland
Mattlar Jukka, naturvårdsexpert
+358 295 024 552
jukka.mattlar(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Lappland
Haapala Sanna, planerare
+358 295 037 105
sanna.haapala(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Birkaland
Järvenpää Suvi, projektplanerare
+358 295 036 379
suvi.jarvenpaa(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Karelen
Hurskainen Sonja, naturvårdsexpert
+358 295 026 050
sonja.hurskainen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Österbotten
Ahola Ulla, sakkunnig
+358295038 126
ulla.ahola(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Savolax
Sanni Virtanen, naturvårdsexpert
+358 295 016 459
sanni.virtanen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralen i Nyland
Vuorinen Esko, naturvårdsexpert
+358 295 021 151
esko.vuorinen(at)ely-keskus.fi
NTM-centralerna i Egentliga Finland och Satakunta
Salonen Liina, koordinator
+358 295 022 174
liina.salonen(at)ely-keskus.fi
Bilder
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Vilkas maanteiden korjaus- ja päällystystyökausi lopuillaan Itä-Suomessa4.10.2024 10:46:06 EEST | Tiedote
Päällystyskausi käynnistyi toukokuun alussa ja viimeiset päällystystyöt ovat käynnissä parhaillaan. Kesän sääolosuhteet ovat olleet suosiolliset päällystystöiden toteuttamiselle.
Valkoposkihanhien syysmuutto etenee vauhdilla3.10.2024 07:57:11 EEST | Tiedote
Viime viikonloppu ja alkanut viikko on tuonut lukuisia valkoposkihanhia Suomeen. Jakson suurimmat havainnot on tehtiin lauantaina 28.9. Pohjois-Karjalan Rääkkylässä, jossa havaittiin 40 000 valkoposkihanhea sekä tiistaina 1.10. Päijät-Hämeen Iitin Sääksjärvellä, jossa havaittiin 70 000 valkoposkihanhea.
Uutta tietoa Kokemäenjoen merilohen ennallistamispotentiaalista: Kalateiden rakentaminen ei ELY-keskuksen mukaan parantaisi luontaisen lohikannan tilaa, ellei joen rakennusaste ratkaisevasti laske2.10.2024 10:35:06 EEST | Tiedote
Lohen luonnonkierron ennallistamisen suurin haaste Kokemäenjoessa on lajille soveltuvan lisääntymis- ja poikastuotantoalueiden vähäinen määrä. ELY-keskuksen arvion mukaan uusien selvityksien tulokset osoittavat, että Kokemäenjoen tilannetta ei merkittävästi parantaisi edes luonnonmukaisten kalateiden rakentaminen voimalaitosten yhteyteen. Merkittävin potentiaali lohen luonnonlisääntymiseen sijaitsee joen alajuoksulla ja Harjunpäänjoessa.
Uudet maanteiden hoitourakoitsijat aloittavat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoissa 1.10. (Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)1.10.2024 14:52:55 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen toimialueella on kilpailutettu maanteiden hoitourakoitsijat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoihin. Kilpailutusten myötä alkavien maanteiden hoitourakoiden urakoitsijat vaihtuvat molemmissa urakoissa. Kuusamon urakoitsijana aloittaa Destia Oy ja Kuhmossa Terranor Oy. Alueurakoitsijat aloittavat viisivuotisen toimikautensa lokakuun alusta.
Avustushaku kalastusmatkailun edistämiseen itäisessä Suomessa käynnistyy 1.10.2024 (Pohjois-Savo, Etelä-Savo, Pohjois-Karjala, Kainuu, Kaakkois-Suomi, Lappi)1.10.2024 08:37:25 EEST | Tiedote
Pohjois-Savon ELY-keskuksen avustushaku kalastusmatkailun kehittämiseen itäisessä Suomessa on auki 1.10-31.11.2024. Avustus kohdistuu erityisesti kalastusmatkailun edistämiseen tähtääviin markkinointitoimenpiteisiin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum