Suomen ympäristökeskus

Det blåsiga vädret har minskat algblomningarna

Dela

Observationerna av blågrönalger i sjöarna och kustområdena har minskat denna vecka till följd av det blåsiga vädret. Från havsområdena har man på grund av molnsituationen inte fått täckande satellitobservationer om blågrönalgläget, men vindarna har också till havs blandat de blågröna algernas ytblomningar till djupare vattenskikt.

© Ilkka Lastumäki
© Ilkka Lastumäki
För att se det här innehållet från www.jarviwiki.fi måste du ge ditt medgivande sidans topp.
Karta över den nationella alguppföljnings observationer för veckan som omfattas av den här översikten. Länk till kartan hittar du nedan.

Länk till kartan

Karta över den nationella alguppföljningens observationer vecka 29 

Mera på finska

Tuulinen sää hillinnyt sinileväkukintoja

Syke följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd 

Den riksomfattande alguppföljningen genomförs som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunernas miljö- och hälsomyndigheter och Finlands miljöcentral (Syke). Även Finlands Rotary-medlemmar deltar aktivt i den riksomfattande blågrönalguppföljningen. 

Alguppföljningen baserar sig på observationer av blågrönalgförekomster som stigit till ytvattnet, och dess syfte är att ge en allmän bild av blågrönalgsläget i olika vattendrag. Uppföljningen omfattar cirka 400 permanenta observationsplatser runt om i landet i insjöar och längs med kusten samt i skärgården. 

Information om blågrönalgsläget i öppna havsområden förmedlas huvudsakligen via satellitobservationer men även via Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, den automatiska bildgivande utrustningen vid atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg (MS Finnmaid och MS Silja Serenade) som utrustats med mätanordningen Alg@line. För de öppna havsområdenas del utarbetas algmattornas driftprognoser i samarbete med Meteorologiska institutets sjöservice. 

Syke informerar om det allmänna nationella blågrönalgsläget på torsdagar varje vecka från början av juni till slutet av augusti. De veckovisa översikterna över algläget inleddes år 1998.

Hälsoskador kan uppkomma av ett flertal föreningar som blågrönalgerna producerar 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) kan blågrönalgförekomster orsaka hälsoproblem. Blågrönalgerna producerar ett flertal olika föreningar som kan orsaka symtom. En del av blågrönalgerna kan producera lever- eller nervgifter, men en stor del av symtomen som uppträder hos personer som badar i vattnet kan också bero på andra föreningar. 

Framför allt små barn och sällskapsdjur bör hållas borta från vatten som innehåller blågrönalger. Vatten med blågrönalger ska inte heller användas för att kasta bad, tvätta sig eller vattna. Vid misstänkt förgiftning, uppsök läkare eller ta djuret till en veterinär. Giftinformationscentralen ger vid behov närmare anvisningar. 

Kommunernas hälsoskyddsmyndigheter följer upp blågrönalgsläget på badstränder. 

Mer information om blågrönalg och hälsa: 

Meddela dina blågrönalgobservationer i Insjö-havswikin 

Insjö-havswikin, som administreras av Finlands miljöcentral, kan du grunda din egen observationsplats och registrera blågrönalgobservationer eller göra enskilda observationer när du rör dig vid vattendrag. Observationerna kan lämnas i appen Havaintolähetti som också fungerar i smarttelefoner. Anmälda observationer syns på den riksomfattande kartan över algläget och stöder bedömningen av det riksomfattande blågrönalgsläget.

Även observationer av att blågrönalger inte förekommer är viktiga. 

Insjö-havswikin är en webbtjänst som tillhandahålls i samarbete mellan myndigheterna och medborgarna. I tjänsten ingår grundläggande uppgifter om alla insjöar och olika delar av Östersjön som överskrider en hektar. Användarna kan bland annat dela bilder och andra observationer i tjänsten. 

Kommunerna och städerna följer upp blågrönalgsläget på badstränderna, så det lönar sig att meddela rikliga förekomster av blågrönalger till kommunens hälsoskyddsmyndigheter. 

Så här känner du igen blågrönalger 

En liten mängd blågrönalger ser i vattnet ut som gröna eller gulaktiga partiklar. Smala ränder av alger kan flyta in till stranden. En riklig mängd blågröna alger bildar vid lugnt väder grön- eller gulaktiga algmattor som anhopas i strandvattnet. På våren kan gulaktigt pollen från barrträd också finnas i vattnet. Pollen förekommer till skillnad från blågröna alger förutom på vattenytan också på till exempel bryggor eller trädgårdsmöbler. 

Om algmassan löser upp sig i korn i vattnet när du rör den med en pinne är det frågan om blågröna alger. Om algerna fastnar vid pinnen är det fråga om något annat än blågröna alger. I ett vattenkärl stiger blågrönalgerna till ytan som grönaktiga korn inom ungefär en timme. 

Blågrönalgobservationer även i tjänsterna Ostersjon.fi och Vatten.fi 

Kartorna över blågrönalger som visas i tjänsterna Ostersjon.fi och Vatten.fi sammanför blågrönalgobservationerna som anmälts i Insjö-havswikin, blågrönalgsobservationerna på Helsingfors stads badstränder och blågrönalgsobservationerna som baserar sig på Sykes satellittolkningar under de senaste tre dagarna. 

Nyckelord

Kontakter

Mer information om blågrönalglägetTelefon kl. 13.00–15.00

Insjöarna: tfn +358 50 5734 347 och +358 295 251 326

Östersjöns tillstånd: tfn +358 50 5693 297 och +358 295 251 314

Satellitobservationer: tfn. +358 50 4707 576 och +358 295 251 329, e-post: Eotuki@syke.fi

Bilder

© Ilkka Lastumäki
© Ilkka Lastumäki
Ladda ned bild

Länkar

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote

Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.

Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande

Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.

Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.

Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release

The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.

Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote

Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye