För att stoppa naturbortfall krävs mer omfattande naturinformation och samarbete över sektorsgränserna
Efterfrågan på naturinformation är stor
Aktuell och heltäckande naturinformation behövs inom många olika sektorer i samhället, särskilt i samband med genomförandet av omfattande hållbarhets-, klimat- och mångfaldsmål. Information behövs för att bedöma den egna verksamhetens skadliga och positiva konsekvenser för naturen. Tillförlitlig och heltäckande information behövs på många nivåer i beslutsfattandet, allt från enskilda markägare, företag, myndigheter, kommuner och städer till politiska beslutsfattare.
I Finland ansvarar många olika aktörer för hanteringen av den nationella naturinformationen. Organisationerna utvecklar och administrerar naturinformationen utifrån sina egna utgångspunkter och informationen är inte alltid lätt att samordna. Informationsunderlaget om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna är dessutom ställvis bristfälligt. Systematisk uppföljning av naturtypernas och jordmånens mångfald saknas nästan helt.
För att göra naturinformationsmaterial från olika källor lättare att hitta, mer lättillgängliga och mer användbara behövs satsningar på en enhetlig informationshantering i organisationerna. Genom långsiktig utveckling och finansiering av denna utveckling säkerställs också naturinformationens kontinuitet och att informationen är heltäckande.
Ett tväradministrativt utvecklingsprogram som stöder hela värdekedjan för information
Enligt förslagsberedarna skulle ett långsiktigt, gemensamt utarbetat och målinriktat program peka ut en tydlig riktning och ge ett bra stöd för utvecklingen och upprätthållandet av naturinformationen. Det är viktigt att komma överens om gemensamma mål samt olika aktörers roller i processerna för informationsproduktion och -hantering. Ett officiellt samarbetsorgan skulle fungera som stöttepelare för verksamheten.
Programmet skulle säkerställa informationsunderlaget för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna samt trygga kontinuiteten i de nuvarande uppföljningarna. Genom att bygga upp en enhetlig informationshantering främjas informationens öppenhet och kompatibilitet. Utvecklingen och ibruktagandet av nya metoder effektiverar dessutom uppföljningen och utvärderingen av miljöförändringar.
De årliga tilläggskostnaderna beräknas uppgå till cirka 15–20 miljoner euro.
En stark delad vision ligger bakom förslaget
Förslagets beredare är också medlemmar i koordineringsgruppen för naturinformation, som består av organisationer som producerar, förädlar och använder naturinformation. Idén om en koordineringsgrupp uppstod till följd av behov som identifierats av många olika aktörer. Finlands miljöcentral (Syke) bjöd in intresserade att delta i gruppens verksamhet och för närvarande består gruppen av medlemmar från 16 olika organisationer.
"Att kombinera information från olika källor till öppna tjänster för att skapa informationsprodukter som betjänar olika instanser, samt att utföra systematiska analyser av förändringar i naturens tillstånd och av orsaker som påverkar dem, är viktiga metoder för att främja dialogen mellan vetenskapen och andra samhällsaktörer", säger Petteri Vihervaara, forskningsprofessor vid Syke och ordförande för koordineringsgruppen.
Detta förslag har beretts av:
Finlands miljöcentral
Naturresursinstitutet
miljöministeriet
jord- och skogsbruksministeriet
Forststyrelsens Naturtjänster
Naturhistoriska centralmuseet Luomus
Helsingfors universitet
Lantmäteriverket
Geologiska forskningscentralen
Finlands skogscentral
Statistikcentralen
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra
Mer information:
• Förslag till nationellt utvecklingsprogram för naturinformation är bifogat till detta pressmeddelande.
Petteri Vihervaara
Koordineringsgruppens ordförande
Forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral
Petteri.vihervaara@syke.fi
Telefon +358 295 251740
Katja Holmala
Medlem i koordineringsgruppen
Programdirektör, specialforskare vid Naturresursinstitutet
Katja.holmala@luke.fi
Telefon +358295327206
Joona Lehtomäki
Medlem i koordineringsgruppen
Specialsakkunnig vid miljöministeriet
Joona.lehtomaki@gov.fi
Telefon +358295250016
Niina Riissanen
Medlem i koordineringsgruppen
Forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet
Niina.riissanen@gov.fi
Telefon +358295162339
Tuula Kurikka
Medlem i koordineringsgruppen
Ledande sakkunnig inom naturskydd Forststyrelsen, naturtjänster
Tuula.kurikka@metsa.fi
Telefon +358206395923
Miia Saarimaa
Medlem i koordineringsgruppen
Ledande expert på naturdata Skogcentralen
miia.saarimaa@metsakeskus.fi
Telefon +358504108559
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Dokument
Länkar
Om
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum