Lasten oikeudet vaarantuvat jälleen, lapsiasiavaltuutettu varoittaa

Lapsiasiavaltuutettu vaatii toimenpiteitä syyslukukauden alkaessa covid-19-pandemian neljännen aallon varjossa. Valtuutettu on lähettänyt avoimen kirjeen, jossa hän ilmaisee huolensa lasten ja nuorten jättämisestä viimeiseksi rokotusjärjestyksessä ja vaatii poliittisia päättäjiä, viranomaisia ja koulutuksen järjestäjiä parantamaan terveysturvallisuutta kouluissa.

 

- Herkästi tarttuvat virusmuunnokset herättävät pelkoa. Samalla kiihtyy keskustelu lasten ja nuorten roolista tartuntaketjuissa. Julkinen puhe nuorten tartuntaketjuista ja käyttäytymisestä on ollut omiaan leimaamaan lapset ja nuoret, jotka tietoisen strategisen valinnan tuloksena on jätetty viimeisiksi rokotusjärjestyksessä, lapsiasiavaltuutettu Elina Pekkarinen muistuttaa.

Nuorimmista ikäluokista valtaosa on vailla ensimmäistäkään rokotusta. Lapsiasiavaltuutettu ilmaisi jo huhtikuussa 2021 ihmetyksensä 16–20-vuotiaiden rokottamisesta viimeisinä ja on tuoreessa lausunnossaan kannattanut rokotusten laajentamista koko 12–15-vuotiaaseen lapsiväestöön. Lisäksi viruksesta, sen torjunnasta ja rokotuksista tiedottaminen lapsille ja nuorille on ollut sattumanvaraista tai olematonta.

Covid-19-taudin kaikkia vaikutuksia lapsiin ei tunneta – varotoimet on suhteutettava riskeihin

Covid-19-pandemiassa on kyse yleisvaarallisesta tartuntataudista, jonka kaikkia vaikutuksia lapsiin ei tunneta. YK:n lapsen oikeuksien yleissopimuksen 24 artiklassa turvataan erikseen lapsen oikeus parhaaseen mahdolliseen terveydentilaan, jonka toteutuminen on välttämätöntä kaikkien muiden yleissopimuksen mukaisten oikeuksien nauttimisen kannalta. Näitä muita oikeuksia ovat mm. lapsen oikeus kehittymiseen, läheisiin ihmisiin, koulutukseen, osallistumiseen, virkistäytymiseen, vapaa-aikaan ja leikkiin. Lapsen oikeudet ovat jakamattomat, mikä tarkoittaa sitä, että ne kaikki ovat yhtä tärkeitä ja toisistaan riippuvaisia.

- Vaikka taudinkuva on lapsilla ja nuorilla yleensä lievä, covid-19-viruksen ja sen muunnosten aiheuttamia sairauksia on seurattava tarkasti. Mahdollisiin haittoihin on reagoitava nopeasti, Pekkarinen vaatii.

- Varotoimet on suhteutettava riskeihin. Suomalaislasten todennäköisyys vahingoittua vakavasti, vammautua pysyvästi tai menehtyä on huomattavasti todennäköisempää esimerkiksi tie- tai vesiliikenteessä. Emme kuitenkaan kiellä lasten liikkumista, vaan pyrimme erilaisin varotoimenpitein tekemään siitä turvallisempaa, huomauttaa Pekkarinen.

Koulunkäynnin järjestämisen terveysturvallisesti lähiopetuksena on oltava kärkitavoite

YK:n lapsen oikeuksien komitea on todennut, että lapsen oikeus terveyteen korostuu pandemian torjunnassa, mutta muita lapsen oikeuksia saa rajoittaa vain välttämättömissä määrin suhteessa terveyden suojelemiseen.Oikeus saada peruskoulutus todetaan niin lapsen oikeuksien sopimuksessa kuin Suomen perustuslaissa. Etäopetusta tulisi järjestää vasta viimesijaisena keinona tautitilanteen sitä vaatiessa.

Jotta lähiopetus voitaisiin toteuttaa turvallisesti, tulisi suomalaisissa kouluissa pikimmiten omaksua WHO:n julkaisemat tuoreet suositukset koulunkäynnin järjestämisestä covid-19-pandemiassa. WHO suosittelee mm. kouluja koskevan testaus- ja jäljitysstrategian sekä koulut huomioivan rokotusstrategian laatimista, sekä riskienhallintatoimenpiteiden – kuten kontaktien rajoittamisen, hengityssuojainten käytön, tilojen ja toimintojen sulkemisen, ryhmäkokojen pienentämisen ja ilmastoinnin tehostamisen – jatkuvaa arviointia ja tarvittaessa tehokasta toimeenpanoa.

Lapsiasiavaltuutettu huomautti pandemian alkuvaiheessa, että uhraukset, joita lapset ja nuoret ovat tehneet vanhempien ikäluokkien ja riskiryhmien suojaamiseksi, on syytä muistaa jatkossa. Nyt on lasten ja nuorten vuoro saada osakseen suojelua. Tämä edellyttää vastuullista käyttäytymistä ja annettujen suositusten noudattamista erityisesti aikuisilta, jotka voivat omalla käytöksellään torjua tehokkaasti pandemian leviämistä.

* * * *

 

Barnombudsmannen kräver åtgärder vid höstterminens början som överskuggas av en fjärde våg av covid-19-pandemin. Ombudsmannen har lämnat ett öppet brev där hon uttrycker sin oro över att barn och unga har lämnats sist i vaccinationsordningen och kräver att de politiska beslutsfattarna, samt myndigheter och utbildningsanordnare förbättrar hälsoskyddet i skolorna.

 

- Mycket smittsamma virusmutationer väcker fruktan. Samtidigt blir diskussionen livligare om barns och ungas roll i smittkedjorna. Den offentliga diskussionen om ungas smittkedjor och beteende har varit ägnad att stämpla barn och unga som till följd av ett medvetet strategiskt val har lämnats sist i vaccinationsordningen, påminner barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

Samtidigt har största delen av de yngsta årsklasserna ännu inte fått en enda injektion. Barnombudsmannen uttalade redan i april 2021 sin förundran över att 16-20-åringarna var de som skulle vaccineras allra sist och har i ett färskt uttalande förespråkat att vaccinationerna utvidgas så att de omfattar hela barnpopulationen från 12 till 15 års ålder. Samtidigt har informationen till barn och unga om viruset, dess bekämpning jämte vaccinationer varit slumpartat eller obefintligt.

Man känner inte till på vilka alla sätt sjukdomen Covid-19 inverkar på barn – försiktighetsåtgärder måste vidtas i proportion till riskerna

Covid 19-pandemin är en variant av en allmänfarlig smittsam sjukdom och alla dess verkningar på barn är inte kända. I artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter tryggas barnets rätt separat till bästa möjliga hälsotillstånd, vars förverkligande är en nödvändighet för åtnjutande av alla andra rättigheter som avses i konventionen. Dessa andra rättigheter omfattar bland annat barnets rätt till utveckling, till närstående människor, utbildning, deltagande, rekreation, fritid och lek. Barnets rättigheter är odelbara, vilket innebär att alla rättigheter är lika betydelsefulla och beroende av varandra.

- Även om sjukdomsbilden vanligtvis är lindrig hos barn och unga, måste sjukdomar som orsakats av viruset covid-19 och dess mutationer noggrant följas och för att skadorna ska minimeras måste reaktionen vara snabb, lyder Pekkarinens krav.

- Försiktighetsåtgärder måste vidtas i proportion till riskerna. Sannolikheten att finländska barn skadas allvarligt, får bestående men eller omkommer är betydligt större exempelvis i väg- eller sjötrafiken. Likväl förbjuder vi inte barnen att röra på sig, utan försöker medelst olika försiktighetsåtgärder göra det säkrare att röra på sig, påpekar Pekkarinen.

Skolgång som anordnas som hälsosäker närundervisning bör vara det primära målet

FN:s kommitté för barnets rättigheter har konstaterat att barnets rätt till hälsa betonas i bekämpningen av pandemin, men att barnets övriga rättigheter får begränsas endast i nödvändig utsträckning i relation till skyddande av hälsan . Rätt till grundläggande utbildning konstateras såväl i ovannämnda konvention som i Finlands grundlag. Distansundervisning borde vara den allra sista alternativa metoden, då sjukdomsläget kräver det.

För att närundervisning ska kunna genomföras på ett säkert sätt bör skolorna i Finland så fort som möjligt tillägna sig de färska rekommendationer som WHO publicerade om skolgångsarrangemang under covid-19-pandemin. WHO rekommenderar bland annat en testnings- och spårningsstrategi samt en vaccinationsstrategi som beaktar skolorna, riskhanteringsåtgärder – exempelvis begränsning av kontakter, användning av andningsskydd, stängning av lokaler och verksamheter, färre elever i grupperna samt effektivare ventilation – kontinuerlig utvärdering och vid behov effektivt genomförande av åtgärderna.

Barnombudsmannen påpekade redan i början av pandemin att de uppoffringar barn och unga har gjort för att skydda äldre årsklasser och riskgrupper, är något man får lov att komma ihåg i fortsättningen. Nu står barnen och de unga i tur att tilldelas skydd. Detta förutsätter ansvarsfullt beteende och iakttagande av utfärdade rekommendationer i synnerhet av de vuxna som med sitt eget agerande effektivt förmår bekämpa spridningen av pandemin.