Nu får du det! Ansökan om gipsbehandling 2022 har öppnat i hela Finlands kustområde
Gipsbehandling och tillhörande rådgivning kan sökas på adressen www.kipsinlevitys.fi (på svenska)
Kipsi-projektet, som samordnas av NTM-centralen i Egentliga Finland, utvidgades i vår till hela Finlands kustområde. Målet är att behandla sammanlagt cirka 150 000 hektar åkrar med gips för att minska belastningen av näringsämnen och fasta partiklar i vattendragen.
Gipsbehandlingen och gipsrådgivningen är både avgiftsfri och skattefri för jordbrukaren och påverkar inte jordbruksstöden. Gipsspridningen sköts av en entreprenör som NTM-centralen konkurrensutsätter. Ansökan om gipsbehandling och gipsrådgivning kommer att fortsätta även under de kommande åren.
Gips är ett gammalt jordförbättringsmedel
- Gipset förbättrar lermarkens grynstruktur och hjälper till att binda fosfor som är användbart för växterna på åkern. Det minskar också mängden fasta partiklar, dvs. åkermark, som rinner ut i vattendragen, berättar projektchef Minna Kolari vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Gipset som används i Kipsi-projektet kommer från Siilinjärvi. Gipset är en biprodukt och det är enligt undersökning rent och säkert att sprida ut på åkermarken. Det saltar, härdar eller försurar inte marken och dess effekt varar i cirka fem år.
Gips är en del av lösningarna för hållbar matproduktion
Gipsbehandlingen kan inte ensam lösa eutrofieringen av vattendragen, eftersom gips inte passar för alla ändamål.
- Ekologiskt odlade åkrar har tyvärr uteslutits på grund av bestämmelserna om ekologisk produktion. Gips kan inte heller spridas i grundvattenområden eller Natura 2000-områden, och inte heller i avrinningsområden för sjöar som är större än en hektar, säger Minna Kolari.
Andra vattenskyddsmetoder inom jordbruket får alltså inte glömmas bort.
Mer information:
Projektchef Minna Kolari, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 025 062
Regionala sakkunniga:
Landskapen i Österbotten:
Specialsakkunnig Mats Willner,
NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 138
Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland och Västra Nyland:
Specialsakkunnig Kati Ojala,
NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 023 030
Östra Nyland, Tavastland och Sydöstra Finland:
Specialsakkunnig Niklas Grönroos,
NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 122
Webbtjänster och guider:
www.ely-keskus.fi/kipsinlevitys
ntm-centralen.fi/gipsspridning
Kipsi, kuitu ja rakennekalkki - opas viljelijöille.pdf
Gips, fiber och strukturkalk - quide för jordbrukare.pdf
Nyckelord
Bilder
Om
ELY-keskukset ovat valtion viranomaisia, jotka edistävät alueellista kehittämistä hoitamalla valtionhallinnon toimeenpano- ja kehittämistehtäviä alueilla. ELY-keskukset hoitavat elinkeinoihin, työvoimaan, osaamiseen sekä liikenteeseen ja infrastruktuuriin että ympäristöön ja luonnonvaroihin liittyviä tehtäviä. ELY-keskukset kehittävät ja tukevat taloudellista, sosiaalista ja ekologisesti kestävää hyvinvointia.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Vilkas maanteiden korjaus- ja päällystystyökausi lopuillaan Itä-Suomessa4.10.2024 10:46:06 EEST | Tiedote
Päällystyskausi käynnistyi toukokuun alussa ja viimeiset päällystystyöt ovat käynnissä parhaillaan. Kesän sääolosuhteet ovat olleet suosiolliset päällystystöiden toteuttamiselle.
Valkoposkihanhien syysmuutto etenee vauhdilla3.10.2024 07:57:11 EEST | Tiedote
Viime viikonloppu ja alkanut viikko on tuonut lukuisia valkoposkihanhia Suomeen. Jakson suurimmat havainnot on tehtiin lauantaina 28.9. Pohjois-Karjalan Rääkkylässä, jossa havaittiin 40 000 valkoposkihanhea sekä tiistaina 1.10. Päijät-Hämeen Iitin Sääksjärvellä, jossa havaittiin 70 000 valkoposkihanhea.
Uutta tietoa Kokemäenjoen merilohen ennallistamispotentiaalista: Kalateiden rakentaminen ei ELY-keskuksen mukaan parantaisi luontaisen lohikannan tilaa, ellei joen rakennusaste ratkaisevasti laske2.10.2024 10:35:06 EEST | Tiedote
Lohen luonnonkierron ennallistamisen suurin haaste Kokemäenjoessa on lajille soveltuvan lisääntymis- ja poikastuotantoalueiden vähäinen määrä. ELY-keskuksen arvion mukaan uusien selvityksien tulokset osoittavat, että Kokemäenjoen tilannetta ei merkittävästi parantaisi edes luonnonmukaisten kalateiden rakentaminen voimalaitosten yhteyteen. Merkittävin potentiaali lohen luonnonlisääntymiseen sijaitsee joen alajuoksulla ja Harjunpäänjoessa.
Uudet maanteiden hoitourakoitsijat aloittavat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoissa 1.10. (Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)1.10.2024 14:52:55 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen toimialueella on kilpailutettu maanteiden hoitourakoitsijat Kuusamon ja Kuhmon hoitourakoihin. Kilpailutusten myötä alkavien maanteiden hoitourakoiden urakoitsijat vaihtuvat molemmissa urakoissa. Kuusamon urakoitsijana aloittaa Destia Oy ja Kuhmossa Terranor Oy. Alueurakoitsijat aloittavat viisivuotisen toimikautensa lokakuun alusta.
Avustushaku kalastusmatkailun edistämiseen itäisessä Suomessa käynnistyy 1.10.2024 (Pohjois-Savo, Etelä-Savo, Pohjois-Karjala, Kainuu, Kaakkois-Suomi, Lappi)1.10.2024 08:37:25 EEST | Tiedote
Pohjois-Savon ELY-keskuksen avustushaku kalastusmatkailun kehittämiseen itäisessä Suomessa on auki 1.10-31.11.2024. Avustus kohdistuu erityisesti kalastusmatkailun edistämiseen tähtääviin markkinointitoimenpiteisiin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum