Sammandrag av den riksomfattande översikten över blågrönalger juni–augusti 2023: Varierande mängd blågrönalger både i sjöarna och till havs i somras
Under den gångna sommaren varierade algläget i takt med förändringarna i väderleksförhållandena. Blågrönalgernas blomningar började öka i och med det varma vädret efter midsommar. Observationernas topp uppnåddes vid sjöarna och kusten i mitten av juli. På öppna havet inleddes säsongen för blågrönalger i slutet av juni.
I sommar ingick cirka 240 observationsplatser i den riksomfattande uppföljningen av blågrönalger i insjöarna. I ungefär hälften av dessa observerades inga blomningar alls. Lite blågrönalger förekom åtminstone vid 95 observationsplatser, rikligt med alger på 24 observationsplatser och mycket rikligt på 8 observationsplatser. Vid kustområdenas cirka 100 observationsplatser observerades lite blågrönalger på 44, rikligt på 18 och mycket rikligt med alger på 2 platser. Dessutom har medborgarna under den gångna sommaren gjort över 2 300 observationer via Järvi-meriwiki och tjänsten vesi.fi, av vilka 70 procent var observationer av blågrönalger.
Blågrönalgläget i sjöarna och Östersjön har under den gångna sommaren varierat enligt väderleken. Den kyliga försommaren hejdade blågrönalgblomningarnas uppkomst och situationen var i huvudsak typisk för tidpunkten. Efter midsommar blev blågrönalgblomningarna kraftigare när vädret och vattnet blev varmare och toppen nåddes i mitten av juli. Efter mitten av juli var situationen huvudsakligen typisk för tidpunkten. I början av augusti höll det blåsiga och instabila vädret blågrönalgerna blandade med vattenpelaren. De kraftiga vindarna blandade näringsämnena som lagrats i sedimentet på nytt i vattenpelaren och dessutom sköljde de kraftiga regnen näringsämnen från avrinningsområdet till nytta för blågrönalgerna, vilket ledde till att blågrönalgernas ytblomningar ökade något i slutet av augusti.
Blomningar av blågrönalger förekom i näringsrika sjöar under sommaren i hela landet. I Östersjöns kustområden förekom blomningar av blågrönalger särskilt i södra och sydvästra kustområdet och i Skärgårdshavet.
Under sommaren 2023 observerades rikligt med blågrönalger i nästan hela Finska vikens öppna havsområde. Jämfört med de senaste åren började säsongen för blågrönalger en vecka tidigare än vanligt i Finska viken. I västra Finska viken observerades mest blågrönalger i slutet av juni. Från Helsingfors österut i Finska vikens öppna havsområde observerades blågrönalger på vidsträckta områden från juni till augusti. Även i Ålands hav gjordes observationer av blågrönalger redan från och med juni och vidare i slutet av augusti. I norra delen av huvudbassängen fanns de största förekomsterna av blågrönalger i slutet av juni. I Bottenhavet förekom en stor förekomst av blågrönalger från början av juli till början av augusti.
Riskprognosen för blågrönalgblomningarna realiserades
Riskbedömningen av blomningarna av blågrönalger som gjordes i början av juni baserade sig på näringssituationen under vintern och våren. Tillgången på fosfornäring förutspåddes vara stor i ett vidsträckt havsområde. I Östersjöns huvudbassäng och i Finska viken bedömdes risken för blomningar av blågrönalger vara hög och även i Bottenhavet förutspåddes blomningar av blågrönalger. Under den gångna sommaren förverkligades risken för blomning i stor utsträckning i de områden som uppgavs i prognosen.
I Bottenhavet har blomningarna av blågrönalg varit rikligare under de senaste åren än vad vinterns näringssituation har förutspått. Observationerna av blågrönalger i Kvarken har också ökat under de senaste åren. Det har skett förändringar i syre- och näringssituationen i Bottenhavet som har kunnat påverka arterna av blågrönalger och deras tillväxt. I fråga om förändringarna i Bottenhavets ekosystem behövs det fortfarande mer information som kan utnyttjas för att förutspå risken för blomning av blågrönalger.
Näringssituationen i Östersjöns huvudbassäng gynnar fortfarande förekomsten av blomningar av blågrönalg i en stor del av Östersjön. Särskilt fosforn håller risken för blomning hög. Utifrån förekomsten av blomningar av blågrönalg under enskilda år kan man dock inte dra slutsatser om utvecklingen av Östersjöns tillstånd, eftersom det framför allt är vädret under sommaren som avgör om de förekommer i riskområden.
SYKE följer upp förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd
Finlands miljöcentral SYKE följer upp förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd och publicerar i juni–augusti varje vecka en allmän översikt över blågrönalgläget i insjöarna och i havsområdena nära Finland. Observationen av blågrönalger fortsätter fram till slutet av september, men den riksomfattande veckorapporteringen upphör i slutet av augusti.
Den typiska förekomsttiden för blågrönalgblomningar är från månadsskiftet juni-juli till augusti. Under sensommaren sänker de svala nätterna i allmänhet yttemperaturerna i vattnen, vilket kan dämpa förekomsten av blomningar av blågrönalg. Även den minskade ljusmängden dämpar blågrönalgernas tillväxt. Rikliga blomningar av blågrönalger kan dock förekomma ännu i september och relativt svaga blomningar ännu i oktober-november. Om det finns tillräckligt med näringsämnen för blågrönalgerna kan blomningen fortsätta även under istäcket. När blågrönalgernas celler bryts ner frigörs färgpigmentet fykocyanin som kan färga vattnet och stränderna samt på vintern isråkar turkosa eller blåaktiga och bilda turkosa målarfärgsaktig massa på stränderna. Massan av blågrönalg som bryts ner kan också orsaka obehaglig lukt.
Den riksomfattande uppföljningen av blågrönalger har gjorts sedan 1998. SYKE genomför uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. Även Finlands Rotary deltar i uppföljningen av blågrönalger för fjärde året i rad. Medborgarna kan delta i uppföljningen genom att skicka sina observationer via applikationen Havaintolähetti till Järvi-meriwiki eller via karttjänsten för blågrönalgläget på webbplatsen vesi.fi.
Information om blågrönalgsituationen i havsområdena nära Finland erhölls från satellitbilder, av Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, art-, biomassa- och pigmentmätningar av blågrönalger vid Utö havs- och atmosfärforskningsstation samt från kryssnings- och handelsfartyg med Alg@line-utrustning. Meteorologiska institutets havstjänst lämnade aktuell information om havsvattnets yttemperatur. Prognoserna för hur blågrönalgerna drev utarbetade SYKE i samarbete med Meteorologiska institutets havstjänster varje vecka. I år utnyttjades satellitobservationer förutom i havsområdena även i 62 sjöområden.
SYKE tackar alla som deltagit i observationerna av blågrönalger för det viktiga samarbetet!
Riksomfattande informationen om blågrönalger
- Riksomfattande alguppföljning (Järvi-meriwiki)
- Sidan för algobservationer på Östersjön.fi
- Havaintolähetti (på finska)
- Sammanställning av blågrönalgläget
Sommarens satellitobservationer finns i TARKKA-tjänsten
- Karttjänsten TARKKA för satellitobservationer (på finska)
Utö havs- och atmosfärforskningsstation samt Alg@line-uppföljning
Nyckelord
Kontakter
Mer information om blågrönalglägetTelefon kl. 13.00–15.00
Insjöarna: tfn +358 50 5734 347 och +358 295 251 326
Östersjöns tillstånd: tfn +358 50 5693 297 och +358 295 251 314
Satellitobservationer: tfn. +358 50 4707 576 och +358 295 251 329, e-post: Eotuki@syke.fi
Eija JärvinenKommunikationsspecialist
Tel:0295 251 242fornamn.efternamn@syke.fiTytti JuustiKommunikationspraktikant
Tel:0295 252 323fornamn.efternamn@syke.fiBilder
Länkar
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Väitös: Pahamaineiset sinilevälajit hyödyntävät kevätkukinnan jälkeistä fosfaattia oletettua vähemmän19.11.2024 08:30:00 EET | Tiedote
Rihmamaiset sinilevälajit, joista osa on myrkyllisiä, hyödyntävät kevätkukinnasta jäljelle jäävää fosfaattia oletettua vähemmän. Tähän tulokseen päädyttiin Mari Vanharannan väitöskirjassa, joka tarkastetaan 22.11.2024. Väitöskirjassa tutkittiin kevätkukinnan jälkeisen planktonyhteisön kykyä hyödyntää ylijäämäistä fosfaattia. Ylijäämäisen fosfaatin ja sinileväkukintojen välisen yhteyden ymmärtäminen on tärkeää sinileväkukintojen riskiarvioiden laatimisessa ja Itämeren rehevöitymisongelman hallitsemisessa.
Fosforläckaget från jordbruket kan minskas med hjälp av strukturkalk och jordförbättringsfiber som uppkommer som biprodukter i industrin14.11.2024 07:50:00 EET | Pressmeddelande
Användning av strukturkalk och jordförbättringsfiber som jordförbättringsmedel minskade erosion från åkrarna enligt en färsk studie. Därmed minskade också belastningen av fosfor på hav, sjöar och vattendrag. Belastningen från tillrinningsområdet minskade med omkring tio procent. På enstaka åkrar sjönk fosforhalterna i vattnet som rinner ut via täckdikena med upp till 70 procent. Strukturkalk och jordförbättringsfiber förbättrar markens struktur, vilket minskar läckaget från åkrarna till vattendragen. Studien visade också att skörden kan bli bättre. Effekterna av jordförbättringsmedel undersöktes för första gången för stora tillrinningsområden på över 100 hektar.
Maatalouden fosforikuormaa vesiin voidaan vähentää teollisuuden sivutuotteina syntyvillä rakennekalkilla ja ravinnekuidulla14.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Rakennekalkin tai ravinnekuidun käyttö pellolla maanparannusaineena vähensi uuden tutkimuksen mukaan kiintoaineen kulkeutumista pelloilta ja siten myös kiintoaineeseen sitoutuneen fosforin kuormitusta vesiin. Fosforikuorma valuma-alueelta väheni noin kymmenen prosenttia. Yksittäisillä pelloilla salaojavesien fosforipitoisuudet laskivat jopa 70 prosenttia. Rakennekalkki ja ravinnekuitu parantavat maan rakennetta, jolloin huuhtouma pelloilta vesiin vähenee. Tutkimus osoitti myös sadon paranemista. Maanparannusaineiden vaikutuksia vesistökuormitukseen tutkittiin ensimmäistä kertaa laajoilla, yli 100 hehtaarin valuma-alueilla.
Policy Brief: Limiting sulphate load of wastewaters calls for environmental quality standards7.11.2024 07:55:00 EET | Press release
The clean energy transition and the green transition are bringing mining and battery technology industries to Finland. As a result, sulphate discharges into inland waters and the Baltic Sea will increase. Sulphate also has beneficial effects in water bodies, and it is not currently classified as a harmful substance. However, a high local load may adversely affect aquatic organisms, especially in lakes with a naturally low sulphate concentration. In its new Policy Brief, the Finnish Environment Institute issues recommendations for reducing the harmful effects of the sulphate load in wastewaters.
Politiikkasuositus: Jätevesien sulfaattikuorman rajoittamiseksi tarvitaan ympäristönlaatunormit7.11.2024 07:45:00 EET | Tiedote
Siirtyminen puhtaaseen energiaan ja vihreä siirtymä ovat tuomassa Suomeen kaivostoimintaa ja akkuteknologiateollisuutta. Tämän seurauksena jätevesien sulfaattikuorma sisävesiin ja Itämereen kasvaa. Sulfaatilla on vesistöissä myös hyödyllisiä vaikutuksia, eikä sulfaattia nykyisin luokitella haitalliseksi aineeksi. Suuri paikallinen kuorma voi kuitenkin vaikuttaa haitallisesti vesieliöstöön etenkin järvissä, joissa sulfaattia on niukasti. Suomen ympäristökeskuksen uusi Policy Brief -julkaisu antaa suosituksia jätevesien sulfaattikuorman haittojen vähentämiseksi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum