EU:n maaseuturahoitukseen kuuluvat uudet yhteiset ojitusinvestoinnit ovat ympäristön tilaa ja kestävää tuotantotapaa edistäviä investointeja maatiloilla. Saaristomeren läheisyydessä oikein mitoitetut ja hyvin suunnitellut ojitusinvestoinnit ovat merkittäviä ympäristötekoja.

Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus istutti uhanalaisia jokihelmisimpukoita, eli raakkuja, Ähtävänjokeen keskiviikkona 11. syyskuuta. Joessa olevissa soralaatikoissa kasvaa jo uusi raakkusukupolvi, jonka istutusta odotetaan vielä muutama vuosi.

I samarbete med Forststyrelsen och John Nurminens Stiftelse återställer Helsingfors stad livsmiljön på en havsbotten i Hästskoviken i Drumsö med hjälp av en ny metod. Den 26 juni jämnar frivilliga dykare ut havssand som transporterats till platsen. Havssanden kommer att utgöra växtunderlag för bandtång som sedan planteras på havsbottnen. Målet är att återställa undervattensängen och dess biologiska mångfald i området.

Avovedessä tai rantavedessä kelluvasta kuolleesta levämassasta on tullut Varsinais-Suomen ELY-keskukseen viime päivinä ilmoituksia ja havaintoja usealta paikalta eri puolilta Saaristomerta. Kyse on kuolleesta pohjaan kertyneestä levästä, joka on noussut pintaan. Rannalle ajautunutta levää voi kerätä ja vaikkapa kompostoida.

Under havsforskningsfartyget Arandas årliga vinterövervakningsresa observerades, att syreproblemen i Östersjöns huvudbassäng fortsätter och att fosfathalterna i ytskiktet är höga. I Finska viken var syreläget relativt bra, men fosfathalten i ytskiktet var högre än någonsin under de senaste 30 åren. Även i Skärgårdshavet var halterna av näring högre än normalt.

Flodpärlmusslor från Lappfjärds å fördes år 2017 till Jyväskylä universitets laboratorium i Konnevesi. Syftet var att försöka få de gamla musslorna att återhämta sig och förökas. Förökningen lyckades hösten 2021 i Konnevesi och under den gångna sommaren, fram till medlet av augusti, har man kunnat återbörda 118 000 små flodpärlmusslor till Lappfjärds å. Det är frågan om en mycket speciell verksamhet, eftersom det inte någonsin tidigare gjorts en så här omfattande process med yngelodling och återbördande i Finland. Under senhösten kommer ännu uppskattningsvis 10 000 små flodpärlmusslor att hämtas till Lappfjärds å.

Europeiska kommissionen har beviljat ca 9,5 miljoner euro för att förbättra livsmiljöerna för flodpärlmusslan och dess värdfiskar, lax och öring, i Finland, Sverige och Estland. Det sexåriga projektet LIFE Revives, som koordineras av Jyväskylä universitet, startade i början av september. På NTM-centralen i Södra Österbottens område kan ca 580 000 euro användas för åtgärder inom projektet. Den nationella finansieringen av projektet i västra Finland består till stor del av finansiering från Miljöministeriets Helmi-program.

I juni återvänder yngel av flodpärlmussla som vuxit upp i Norges anläggningsodling i två år till Svartån och Esse å. Utan hjälp skulle dessa musselbestånd försvinna inom tjugo år. Återställningen fördubblar antalet flodpärlmusslor i Svartån och Esse å och ger hopp om deras framtid. Pressen inbjuds att delta i presskonferenser 18.6.2021 vid Esse å och Svartån.

I forsområdet vid Karvia å lever sydvästra Finlands sista flodpärlmusslor som kan föröka sig. Forsarna i Karvia å är skyddade som Natura-områden, vilket förpliktar Finland att förhindra att området försämras och att vidta skyddsåtgärder i området för att återställa naturvärdena. Flodpärlmusslans fortplantning har försämrats särskilt sedan 1950-talet då kraftiga skogs- och myrdikningar samt senare torvproduktion har lett till försurning och igenslamning av åns botten. Detta har lett till att musslornas ungar har dött. Största delen av de flodpärlmusslor som fortfarande lever är äldre, cirka 70–100 år. Enligt en försiktig bedömning finns det cirka 2 000 flodpärlmusslor kvar i den senaste större förekomsten i Satakunta.