Kommunerna lyckades dämpa hälso- och sjukvårdsutgifterna

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
Får publiceras 28.6.2011 kl. 10.00
Forskningsrapporterna publiceras i anslutning till pressmeddelandet på www.kommunerna.net kl. 10.00.

Kommunerna lyckades dämpa hälso- och sjukvårdsutgifterna

Ökningen av kommunernas kostnader för hälso- och sjukvården har avstannat för första gången på över tio år, framgår det av Kommunförbundets jämförelse.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna har stigit varje år sedan 1998. Den kostnadsutredning som Kommunförbundet gjort visar att år 2010 sjönk de reella kostnaderna för första gången på 2000-talet.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna steg i fjol med i snitt knappt 2 procent. När man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk kostnaderna något från föregående år.

Jussi Merikallio , direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet, understryker att de dämpade kostnaderna inte beror på sparåtgärder, utan på att verksamheten gjorts verkningsfullare.

– Kommunerna har förmått dämpa kostnadsstegringen tack vare ett systematiskt utvecklingsarbete och en förbättring av servicens verkningsfullhet. Särskilt vård- och servicekedjorna och samarbetet mellan olika aktörer fungerar bättre än tidigare, konstaterar Merikallio.

Merikallio påminner om att servicebehovet inom kort ökar i takt med den åldrande befolkningen.

– Utvecklingsarbetet ska alltså gå vidare så att servicen kan tryggas också i fortsättningen.

Jämnt spel mellan de största städerna i fråga om kostnaderna

Av Kommunförbundets årliga kostnadsutredning för stora städer och medelstora kommuner framgår att bland de stora städerna var det i Esbo, Helsingfors och Vanda i huvudstadsregionen som kostnadsökningen understeg löne- och prisutvecklingen.

Helsingfors kostnader har toppat jämförelsen varje år, men skillnaden mellan Helsingfors och de övriga stora städerna har krympt. År 2010 låg kostnaderna på samma nivå i de tre mest kostnadstunga städerna. När man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk Helsingfors kostnader med knappt 2 procent.

De åldersstandardiserade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Helsingfors uppgick till 2 156 euro per invånare, i Uleåborg till 2 153 euro och i Tammerfors till 2 151 euro.

– Institutionsvården har man lyckats minska inom social- och hälsovårdsväsendet i Helsingfors. Kostnaderna för dygnet-runt-vård sjönk med 15 euro per invånare, vilket i pengar betyder nästan 9 miljoner euro, analyserar Riitta Simoila , utvecklingsdirektör inom Helsingfors stads hälsovårdscentral.

Samtidigt sjönk kostnaderna för öppenvården inom primärvården i Helsingfors en aning. Kostnaderna för hemvården inom öppenvården steg mycket måttfullt, trots att antalet hemvårdsklienter samtidigt steg avsevärt.

– Kostnaderna för den specialiserade sjukvården höll sig nominellt nära fjolårsnivån. HNS kostnader utvecklades måttfullt, särskilt i jämförelse med de övriga sjukvårdsdistrikten, konstaterar Simoila.

Av de stora städerna var det Lahtis som tillhandahöll tjänsterna billigast

Kostnadsstegringen var mycket måttfull också i Lahtis, en knapp procent. Lahtis hälso- och sjukvårdskostnader uppgick till 1 879 euro per invånare.

Mikko Komulainen , sektordirektör vid Lahtis stad, uppskattar att det bland annat beror på att konkurrensutsättningen lyckats och ny teknologi införts.

– Vårdkedjorna inom servicen för äldre fungerar bra, för det ges mera geriatrisk rehabilitering och praxis med att sända hem äldre har effektiviserats, berättar Komulainen.

– Mun- och tandvården i Lahtis uppvisar de lägsta priserna per enhet, vilket inte betyder att det sker på kvalitetens bekostnad.  Det beror på arbetsfördelningen mellan tandläkare och munhygienister. Också den specialiserade sjukvården har skötts kostnadseffektivt.

Tillväxten har varit måttfull också i medelstora kommuner

Kommunförbundet har utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården också jämfört socialvårdskostnaderna i de medelstora kommunerna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården var 3 340 euro per invånare år 2010.

De lägsta kostnaderna uppvisade Mustijoki samarbetsområde för vård och omsorg, det vill säga Mäntsälä och Borgnäs, 2 979 euro per invånare.

– Inom Mustijoki samarbetsområde, som bildades år 2009, har man stärkt det strategiska ledarskapet inom organisationen, lagt om strukturer och infört bästa praxis. Tjänsterna har koncentrerats och gett bättre resultat och år 2010 kunde också besparingar ske i personalkostnaderna, förklarar Eija Rintala , vård- och omsorgsdirektör inom Mustijoki samarbetsområde.

– Kundperspektivet har stärkts exempelvis genom att ledarskapet lagts om. För kundgrupperna och processerna har det utsetts ansvariga personer inom hela servicekedjan. Tack vare dessa ändringar kunde man under 2010 se positiva resultat ur kundens och ekonomins synvinkel.

Kommunförbundet publicerar kostnadsjämförelsen årligen

Kommunförbundet har utfört kostnadsutredningar för stora städer sedan år 1996 och för medelstora kommuner sedan år 2000. I utredningarna för stora städer räknas till hälso- och sjukvårdskostnader kostnaderna för primärvården och den specialiserade sjukvården samt den dygnet-runt-omsorg och hemtjänst som socialväsendet tillhandahåller för personer över 65.

Kostnadsjämförelsen för medelstora kommuner utvidgades nu för sjunde gången så att den också omfattar kostnaderna för socialväsendet. På så sätt fick man en helhetsbild av kostnaderna inom social- och hälsovården.

– I utredningen beaktas kommunernas olika åldersstruktur. Åldersstandardiseringen gör det lättare att jämföra kommunerna, säger Teija Mikkola , sakkunnig vid Kommunförbundet.

Kostnadsjämförelsen för hälso- och sjukvården i stora städer omfattade Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo.

Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Hyvinge, Imatra, Joensuu, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Torneå, Träskända, samt samkommunen för landskapet Kajanaland och Mustijoki samarbetsområde.


Närmare upplysningar:
Jussi Merikallio, direktör för social- och hälsovården, Kommunförbundet, tfn 09 771 2602, 050 66 748
Teija Mikkola, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 09 771 2691, 050 3520020

Kontaktpersoner i de stora städerna:

Timo Aronkytö, hälsovårdsdirektör, Vanda, tfn 050 312 1678
Tuula Heinänen, hälsovårdsdirektör, Esbo, tfn 09 816 23332, 050 544 6535
Esko Karra, hälsovårdsdirektör, Björneborg, tfn 044 701 3411
Mikko Komulainen, sektorchef, Lahtis, tfn 044 716 1735
Keijo Koski, hälsovårdsdirektör, Uleåborg, tfn 044 703 4160
Erkki Lehtomäki, beställardirektör, Tammerfors, ansvarig överläkare, tfn 050 558 4566
Pekka Paatonen, controller, Åbo, tfn 050 526 9470
Asta Saario, servicedirektör för hälsovården, Kouvola, tfn 020 615 7847
Matti Pietikäinen, ansvarsområdesdirektör för vårdsektorn, Kuopio, överläkare, tfn 017 186 301
Riitta Simoila, utvecklingsdirektör, Helsingfors stads hälsovårdscentral, tfn 09 310 42213, 0500 431509
Pekka Utriainen, biträdande stadsdirektör, Jyväskylä, tfn 014 266 3001
 

Kontaktpersoner i de medelstora kommunerna:

Aino Eerola, social- och hälsovårdsdirektör, Hyvinge, tfn 0400 81 1428, 019 459 4975
Timo Kohvakka, social- och hälsovårdsdirektör, Imatra, tfn 020 617 3362
Pekka Kuosmanen, social- och hälsovårdsdirektör, Joensuu, tfn 050 63 997, 013 267 5665
Tuula Salokangas, servicedirektör, Träskända, tfn 040 315 3208
Antti Parpo, direktör för välfärdstjänsterna, S:t Karins, tfn 050 314 6020
Esa Ahonen, tf social- och hälsovårdsdirektör, samkommunen för landskapet Kajanaland, tfn 0500 686024
Liisa Niiranen, social- och hälsovårdsdirektör, Kemi, tfn 040 541 8237
Tua Evokari, social- och hälsovårdsdirektör, Kervo, tfn 09 2949 2170
Liisa Ståhle, vård- och omsorgsdirektör, Kyrkslätt, tfn 050 594 1749, 09 2968 3215
Anne Hiiri, hälsovårdsdirektör, Kotka, tfn 05 234 5233
Tapani Hämäläinen, ledande överläkare, Lojo, tfn 050 567 5924
Maria Närhinen, social- och hälsovårdsdirektör, S:t Michel, tfn 044 794 4200
Eija Rintala, vård- och omsorgsdirektör, Mustijoki samarbetsområde, tfn 040 314 5717
Katja Viljakainen, ekonomiplanerare, Borgå, tfn 0400 68803
Piia Väntsi, förvaltningschef, Borgå, tfn 040 354 5460
Auvo Kilpeläinen, social- och hälsovårdsdirektör, Rovaniemi, tfn 016 322 8030, 040 532 1952
Markku Oinaala, ledande överläkare, Rovaniemi, tfn 016 322 8033, 040 516 9172
Kai Saarimaa, social- och hälsovårdsdirektör, Salo, tfn 044 772 3730
Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör, Sibbo, tfn 09 2353 6500
Maarit Alalahti, ledande skötare, Torneå, tfn 040 7322802