Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

10 000 besvarade enkät: De kommunalt anställda upplever arbetsengagemang också mitt i förändringarna

Dela
Enligt en enkätundersökning som Arbetshälsoinstitutet genomförde bland personalen i 34 kommuner (10 920 uppgiftslämnare) angav drygt en tredjedel att de mött omstruktureringar under det senaste halvåret, och var femte anställds arbetsuppgifter hade ändrats. Trots det angav 73 procent av uppgiftslämnarna att de upplever arbetsengagemang flera gånger per vecka och 79 procent att de är stolta över sin arbetsplats.

Kommunförbundet informerar
16.12.2016
Får publiceras genast


10 000 besvarade enkät: De kommunalt anställda upplever arbetsengagemang också mitt i förändringarna


Enligt en enkätundersökning som Arbetshälsoinstitutet genomförde bland personalen i 34 kommuner (10 920 uppgiftslämnare) angav drygt en tredjedel att de mött omstruktureringar under det senaste halvåret, och var femte anställds arbetsuppgifter hade ändrats. Trots det angav 73 procent av uppgiftslämnarna att de upplever arbetsengagemang flera gånger per vecka och 79 procent att de är stolta över sin arbetsplats.

Kvinnor och äldre anställda sade sig uppleva mer arbetsengagemang än män och unga. Utgående från enkätsvaren upplevs arbetsengagemang något mer i stora kommuner än i små, men också i de små kommunerna var arbetsengagemanget i snitt på en god nivå.

Bland uppgiftslämnarna har lägre ålder och högre utbildningsnivå ett motsvarande samband med utbrändhet i arbetet. Var fjärde av de kommunalt anställda som besvarade enkäten sade sig ha upplevt utbrändhetssymptom såsom kronisk trötthet och cynism åtminstone varje vecka och var sjätte angav sig ha varit likgiltig för sitt arbete.

– Det kan hända att den osäkerhet som förändringar medför särskilt belastar unga anställda som befinner sig i början av sin arbetskarriär och ett jäktigt skede av livet, säger forskningsprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetsengagemang och yrkesstolthet kännetecknande för kommunalt anställda

Utgående från enkäten har de kommunalt anställda mycket kunnande, yrkesstolthet och resurser för sitt arbete, vilket stöder arbetshälsan också i förändringsskeden.

Enkätsvaren visar betydligt mer arbetsengagemang än utbrändhet eller likgiltighet.

Tre av fyra kommunala arbetsgivare (74 %) ansåg sig kunna nå de mål som var fastställda för arbetet. Rentav 92 procent av svarslämnarna ansåg att målen på den egna arbetsplatsen var viktiga.

– Genom stärkande personalförfaranden och personligt, hänsynsfullt chefsarbete kan man värna om och stärka arbetsengagemang och goda arbetsprestationer också i förändringssituationer. Med stärkande personalförfaranden avses personalledning som engagerar individen och som ökar individens upplevelser av sina möjligheter att agera. I synnerhet upplevelsen av att kunna påverka sitt eget arbete och sin utveckling i arbetet visade sig ha ett tydligt samband med alla positiva konsekvenser för arbetet, säger Hakanen.
 
Information om forskningsprogrammet

Delprojektet Personalen som strategisk resurs inom programmet ARTTU2 producerar information och verksamhetsmodeller för kommunerna för hållbara reformer, ledning av personalresurserna och förändringsledning samt förändring av arbetssätten och stärkande av resurserna i arbetet. Delprojektet genomförs som ett samarbete mellan Arbetshälsoinstitutets projekt Förnyelse, engagemang och framgång! och Vasa universitets projekt Onnistun hyvällä henkilöstöjohtamisella. Undersökningen finansieras av programmet ARTTU2 och Arbetarskyddsfonden.

Närmare upplysningar:
Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433
Terttu Pakarinen, utvecklingschef, KT Kommunarbetsgivarna, tfn 050 338 0472
Programmet ARTTU2: Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Rapporten på finska http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3285

Programmet ARTTU2 och forskningskommunerna

I programmet ARTTU2 utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
 
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
 
Kommunerna i ARTTU2:
Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.
 
Forskningsprogrammets webbsidor
www.kommunerna.net/arttu

Kontakter

Länkar

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Valtuustopaikka irtoaa yhä harvemmin alle 30-vuotiaille – nuorimmat valtuutetut 18-vuotiaita, vanhin 9114.4.2025 18:59:50 EEST | Tiedote

Kuntavaaleissa saatiin moneen kuntaan keski-ikäiset valtuustot – nuorten osuus päätöksenteossa jatkaa laskuaan. Kuntavaaleissa valittujen valtuutettujen keski-ikä nousi hieman edellisiin vaaleihin verrattuna ja on nyt 51,3 vuotta. Alle 30-vuotiaiden osuus valtuustoissa pieneni 5,0 prosenttiin. "Valtuustojen ikärakenne heijastaa pitkälti myös ehdokasasettelua, mutta nuorten osalta ero ehdokkaiden ja valittujen välillä on silti huolestuttavan suuri. Nuorten ääni jää edelleen vaimeaksi kuntien päätöksenteossa", sanoo tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom Kuntaliitosta. Kunnittain on kuitenkin huomattavia eroja, selviää Kuntaliiton kuntavaalianalyysista.

Äänestysinto jäi laimeaksi – kuntavaalit antoivat vetoapua aluevaaleille14.4.2025 00:59:09 EEST | Tiedote

Kuntavaalien äänestysaktiivisuus jäi historiallisen alhaiseksi – "Erittäin suuri pettymys", sanoo Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen. ”Kuntavaalit antoivat selvästi vetoapua aluevaaleille, jotka järjestettiin ensi kertaa samaan aikaan kuntavaalien kanssa”, toteaa tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Äänestysaktiivisuudessa oli jälleen suuria kuntakohtaisia eroja. Joissakin kunnissa päästiin yli 70 prosentin, toisissa jäätiin selvästi alle 50:n. Äänestysaktiivisuus nousi 120 kunnassa (41 % kunnista) ja laski 166 kunnassa (57 % kunnista). Äänestysaktiivisuus nousi eniten Ranuan kunnassa ja laski eniten Pyhärannan kunnassa. Kuntaliitto julkaisee vaalianalyyseja alkuviikon ajan.

Perusopetuksen oppilaskohtaiset kulut nousseet merkittävästi9.4.2025 14:47:54 EEST | Tiedote

Kuntien välillä on huomattavia eroja siinä, kuinka paljon perusopetuksen järjestäminen maksaa oppilasta kohden. Kuntaliiton tuore selvitys osoittaa, että pienenevät ikäluokat ja maantieteelliset erot heijastuvat yhä selvemmin opetuksen kustannuksiin. Perusopetuksen järjestämisen kustannukset eivät supistu suoraviivaisesti oppilasmäärien laskiessa. "Olemme pitkään puhuneet siitä, kuinka erilaiset olosuhteet kunnissa ovat, mutta näin isot erot olivat meillekin yllätys", sanoo Kuntaliiton erityisasiantuntija Mari Sjöström. Kustannusten muodostumiseen vaikuttavat monet tekijät, joihin kunnat eivät voi suoraan vaikuttaa. Näitä ovat esimerkiksi taajama-aste, maantieteelliset olosuhteet, kuten saaristoisuus sekä oppilasmäärät. Lisäksi valtakunnalliset säädökset rajaavat paikallista päätäntävaltaa. “On välttämätöntä, että lainsäädäntö sallii joustoja ja erilaisia järjestämistapoja perusopetuksen saatavuuden varmistamiseksi Suomen erilaisissa olosuhteissa. Etäopetusta tulee kehittää lähiopetust

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye