Belastning leder till distansarbete – bra ledarskap och gemenskap lockar till arbetsplatsen
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 24.5.2022
Arbetets belastningsfaktorer ökar arbetstagarnas vilja att i fortsättningen utföra mer distansarbete, berättar Arbetshälsoinstitutets undersökning. Belastningsfaktorer som försämrar arbetshälsan och gör arbetet mindre smidigt är till exempel rollkonflikter på arbetsplatsen, byråkratiolägenheter, brådska och tidspress.
– På många arbetsplatser grubblar man på hur man ska få människorna till kontoret. Man bör också ta en titt i spegeln om det inte syns någon på kontoret. Arbetsplatsens ledning har till uppgift att förbättra arbetsförhållandena och ledarskapet samt satsa på arbetshälsan, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.
Enligt undersökningen hör försämrad arbetshälsa samman med viljan att i fortsättningen utföra mer distansarbete.
– Cheferna bör vara medvetna om symtom på utbrändhet och benägenhet för arbetsholism är en möjlig orsak till att allt fler vill arbeta på distans. Det lönar sig att visa intresse och prata om hur människorna mår och varför de vill arbeta hemma, fortsätter Jari Hakanen.
Arbetsplatsens ledning kan påverka attraktionsfaktorerna
När arbetet erbjuder resurser vill arbetstagarna i allt mindre omfattning arbeta hemma och förhåller sig positiva till hybridarbete. Resurserna omfattar till exempel goda möjligheter att påverka arbetet, serviceinriktat ledarskap, rättvis praxis på arbetsplatsen och gemenskap på arbetsplatsen och med chefen.
– Om man i en organisation vill att människorna ska komma tillbaka till arbetsplatsen bör man ta en titt på arbetsplatsens resurser och praxis. Forskningsresultatet ger ledarna verktyg för att reflektera över hur man själv kan påverka att det finns fler resursfaktorer, säger specialforskare Janne Kaltiainen från Arbetshälsoinstitutet.
Undersökningsenkäten genomfördes på sju arbetsplatser under hösten 2021. Under en del av tiden var en riksomfattande eller regional rekommendation om distansarbete i kraft och på många arbetsplatser testade man olika former av hybridarbete. 4 176 personer svarade på enkäten.
– Nu har vi levt under undantagsförhållanden. Vi vet inte hur arbetsplatserna förändras om människorna inte kan träffas och lära känna varandra. Det kan leda till ett minskat engagemang. Vad händer med kreativiteten, innovationerna och gemenskapen om vi inte möter andra personer, säger Janne Kaltiainen.
Åldern och familjesituationen inverkar på om man föredrar distansarbete
Utöver välbefinnande och arbetsförhållanden inverkar dessutom familjesituation och ålder på arbetstagarnas val.
De arbetstagare som har barn som bor hemma ville har mindre distansarbete i framtiden. Kraven på hemmet i barnfamiljer kan leda till att arbetet inte går så smidigt vid distansarbete.
Yngre ålder hör samman med viljan att utföra mer distansarbete än tidigare. Observationen kan förklaras med att man är van vid distansarbete, en mindre andel barnfamiljer i åldersgruppen och sämre arbetshälsa under coronatiden.
– Det kan vara fråga om en ond cirkel. När man mår sämre stannar man hemma, även om man till exempel saknar gemenskap med andra. Bekvämlighet eller att man vill spara tid och krafter får människorna att agera på ett sätt som inte med tanke på välbefinnande och arbetet är ekvationen, säger Jari Hakanen.
I undersökningen var önskemålen om mängden distansarbete delade. De flesta önskade att det skulle finnas möjlighet att arbeta på distans, men färre än var femte ville arbeta på distans hela tiden. Från den tidigare undersökningen Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?, på finska) vet vi att arbetshälsan vid hybridarbete är bättre än genomsnittet.
– Vi rekommenderar att man diskuterar och kommer överens om de bästa sätten att kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen. Det är också viktigt att ta hänsyn till att både rådande arbetsförhållanden, det egna välbefinnandet, åldern och familjesituationen kan inverka på arbetstagarnas önskemål, säger forskaren Anniina Virtanen.
Du hittar mer information om forskningsresultaten i bifogad sammanfattningen: Miksi toimistolle tai etätöihin halutaan? (Varför vill man jobba på kontoret eller på distans?, på finska).
Mer information
- forskningsprofessor Jari Hakanen, 040 562 5433, jari.hakanen@ttl.fi
- forskare Anniina Virtanen, 050 435 9657, anniina.virtanen@ttl.fi
- specialforskare Janne Kaltiainen, 050 476 5980, janne.kaltiainen@ttl.fi
Läs också (på finska)
- Mer information om forskningsprojektet: Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Handbok: Työkyvyn tukeminen etätyössä: opas organisaatioille | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Miten Suomi voi? | Työterveyslaitos (ttl.fi)
- Sosiaalisesti rohkea edistää yhteistä hyvää, vaikka oma asema vaarantuisi | Työterveyslaitos (ttl.fi)
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiDokument
Länkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Verktygslådan för psykisk hälsa användes närmare 130 000 gånger för att utveckla arbetshälsan14.4.2025 15:52:53 EEST | Pressmeddelande
Främjandet av arbetshälsan och den psykiska hälsan har gått från ord till handling med hjälp av Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet. Under de senaste två åren har man på tusentals finländska arbetsplatser genomfört förändringar som stödjer arbetsflödet och arbetsförmågan genom att utnyttja Verktygslådan för psykisk hälsa. En av hemligheterna bakom populariteten var att verktygen passar in i arbetets vardag och ledarskap.
Mielenterveyden työkalupakkiin tartuttiin lähes 130 000 kertaa työhyvinvoinnin kehittämiseksi14.4.2025 15:52:53 EEST | Tiedote
Työhyvinvoinnin ja mielenterveyden edistämisessä on päästy sanoista tekoihin Työelämän mielenterveysohjelman vauhdittamana. Viimeisen kahden vuoden aikana tuhansilla suomalaisilla työpaikoilla tehtiin työn sujuvuutta ja työkykyä tukevia muutoksia hyödyntämällä Mielenterveyden työkalupakkia. Yksi suosion salaisuus oli siinä, että työkalut sopivat osaksi työn arkea ja johtamista.
The Mental Health Toolkit was accessed nearly 130,000 times in order to develop well-being at work14.4.2025 15:52:53 EEST | Press release
The Mental Health at Work Programme has helped in shifting the promotion of well-being at work and mental health from words to action. Over the past two years, thousands of Finnish workplaces have used the Mental Health Toolkit to make changes that support the smooth flow of work and work ability. One of the secrets behind the popularity of the tools is that they are suitable for daily work and management.
Arbetskraft eller framtida medborgare? Attityden till invandring behöver friska vindar10.4.2025 13:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den nuvarande debatten om migration tjänar inte det finländska samhället och dess framtid. De politiska beslutsfattarna är ofta upptagna av stundens politiska tvister, utan att rikta blicken mot framtiden. Migranterna reduceras därför ofta till ett problem som bör lösas eller en resurs som bör utnyttjas. På DEMOGRAPHY-programmets diskussionstillfälle ”Tuuletusta maahanmuuttokeskusteluun” den 10 april 2025 sökte man ett nytt perspektiv på invandringsdebatten.
Työvoimaa vai tulevia kansalaisia? Suhtautuminen maahanmuuttoon kaipaa tuuletusta10.4.2025 13:00:00 EEST | Tiedote
Nykyinen keskustelu muuttoliikkeistä ei palvele suomalaista yhteiskuntaa ja sen tulevaisuutta. Poliittiset päättäjät ovat usein kiinni tämän hetken poliittisissa kiistoissa, eivätkä kohdista katsetta tulevaisuuteen. Muuttajat pelkistyvät siksi usein ongelmaksi, joka tulisi ratkaista tai resurssiksi, jota tulisi hyödyntää. DEMOGRAPHY-ohjelman Tuuletusta maahanmuuttokeskusteluun -tilaisuudessa 10.4.2025 etsittiin tuoretta näkökulmaa maahanmuuttokeskusteluun.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum