Budgetförhandlingarna: väntade men anspråkslösa åtgärder för kommunekonomin

– Det är förståeligt att de pågående kriserna kommer i första hand, men de historiskt stora reformernas bestående konsekvenser för kommunerna får inte gång på gång hamna i skuggan av andra teman. Kommunernas ekonomiska situation påverkar till exempel hur smidigt statens beredskapsåtgärder, klimatarbetet, utbildningsmålen och vårdreformen kan genomföras, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

De riktlinjer som drogs upp för kommunerna år 2023 var väntade. Välfärdsområdesreformen innebär en omvälvning för den kommunala ekonomin år 2023. Det finns nu många osäkerhetsfaktorer som överförs till kommunernas budgetar de kommande åren, bland annat genom överföringskalkylerna i anknytning till vårdreformen.

Anslagen för organisering av och ersättningar för tjänster till ukrainska flyktningar har beaktats väl i budgeten. Till exempel i fråga om integrationsersättningar föreslås ett tilläggsanslag på över 120 miljoner euro för personer som beviljats tillfälligt skydd och fått en hemkommun.

Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik föreslås bli kompenserad genom en höjning av kommunernas samfundsskatteandel. Kommunförbundet påpekar att höjningen av samfundsskatteandelen gynnar bara en del av kommunerna, trots att avgifterna sänks i alla kommuner. Vi anser att de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik borde kompenseras via statsandelarna.

Vi anser det vara beklagligt att underskottet i statsbudgeten ökar med ytterligare cirka två miljarder euro. Det innebär att ännu större korrigerande åtgärder än vad man räknat med kommer att behöva vidtas i de offentliga finanserna i framtiden. På kort sikt stöder riktlinjerna som fastslagits i budgetförhandlingarna dock stabiliteten i den kommunala ekonomin.

– Det är beklagligt att budgetförhandlingarna inte inbegrep någon kompensation för coronakostnader till kommunerna år 2022. Lyckligtvis är ett utkast till regeringsproposition om detta på remiss. Vi väntade oss också ett löfte om full ersättning till kommunerna för de kostnader för vårdreformen som kommunerna inte kan påverka. Också den länge beredda fastighetsskattereformen bör ros iland under denna valperiod, säger chefekonom Minna Punakallio.