Regeringen underskattar de konsekvenser som dess nedskärningar får för arbetstagarnas vardag. Det säger fackcentralen FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. De nedskärningar i bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa som regeringen redan har genomfört, försvårar livet för många människor. De värsta nedskärningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa har dock fortfarande inte trätt i kraft. Regeringens nästa steg är att göra så att också de sjuka hamnar i trångmål: den planerar bland annat att göra den första sjukdagen oavlönad och genomföra stora nedskärningar i sjukdagpenningen.

Pääministeri Petteri Orpon hallituksen ohjelma nostaa vahvasti esiin nuoret, mutta tavoitteet ja kirjaukset ovat osittain ristiriitaisia, selviää THL:n selvityksestä. Hallitusohjelmassa on THL:n asiantuntijoiden mukaan nuorten arjen kannalta positiivisia tavoitteita, mutta samalla puuttuva rahoitus tai leikkaukset tavoitteita tukevista tekijöistä voivat vesittää vaikutukset.

Välfärdsområdesstyrelsen konstaterar i sitt utlåtande till HUS-sammanslutningens styrelse om utvecklingsförslagen till HUS-sammanslutningens servicenät att Västra Nylands välfärdsområde inte stöder nedläggningen av förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus. En omfattande helhetsbedömning bör göras av HUS förslag till att lägga ned förlossningstjänsterna och konsekvenserna av ändringarna i den kirurgiska verksamheten.

Hyvinvointialuejohtajat kannattavat sitä, että palvelujen järjestämisen edellytyksiä parannetaan esimerkiksi henkilöstömitoituksia helpottamalla. Alueet tarvitsevat nyt työrauhaa kehittää ja uudistaa asukkaiden tarvitsemia palveluja.

Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.

Vid ramförhandlingarna måste lösningar hittas så att det inte blir kommunerna som får stå för den överraskande tilläggsfakturan på över 400 miljoner euro för vårdreformen, kräver Kommunförbundets styrelses arbetsutskott.

Trycket på att bromsa utgiftsökningen inom de offentliga finanserna fick vika undan då regeringen fokuserade på att stödja medborgarnas köpkraft när elpriserna höjs. Kommunekonomin lyftes inte upp som något centralt tema under förhandlingarna.

De viktigaste frågorna för kommunerna vid ramförhandlingarna är att kommunerna ersätts för de väsentligaste kostnaderna till följd av Rysslands anfallskrig och att den korrigering som konstaterats i nivån på statsandelen för basservice 2023 beaktas samt att de lagstadgade åtagandena kan verkställas.

Kommunförbundets styrelse har 24.3.2022 godkänt kommunsektorns mål för ramförhandlingarna.

Regeringen förbereder ekonomin för de kommande åren under mycket exceptionella omständigheter. Rysslands invasionskrig i Ukraina påverkar också Finland genom högre levnadskostnader, såsom energi, mat och rörlighet, samt ökade mentala belastningar och prövningar av kristolerans.

Satsningar på utbildning och ökad arbetskraftsinvandring är de bästa metoderna att stärka sysselsättningen på ett hållbart sätt, betonar fackcentralen FFC. Organisationen anser att konjunkturläget och hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin gör det befogat med måttliga skattehöjningar i stället för skattesänkningar.

Statsrådet har överlämnat en redogörelse om planen för de offentliga finanserna till riksdagen. Som en del av omfördelningarna vid halvtidsöversynen sänks bevillningsfullmakten för strategisk forskningsfinansiering permanent med 25 miljoner euro jämfört med det föregående rambeslutet och bevillningsfullmakten för Finlands Akademis projektfinansiering med 10 miljoner euro från och med 2023.

Bästa vänner, hyvät ystävät Hoppas allt är bra med er. Jag vill nu skicka ut några tankar jag skrivit ned till er. Om pandemin och om återhämtningen, tankar om lite oro och mycket hopp. Det är nämligen så här: Jag började mitt tal på Första maj i fjol med att konstatera att ingenting var sig likt. Jag sade att redan faktumet att det råder undantagsförhållanden kan vara utmattande. I år infaller denna arbetarnas internationella högtidsdag samma vecka som undantagsförhållanden har upphört här i Finland. Det är en stor glädjande nyhet som föll i skuggan av de dramatiska ramförhandlingarna. Regeringskrisen löstes lyckligtvis, vilket är av största vikt på flera sätt. Coronakrisen är tyvärr inte helt över, vi måste ännu ta det säkra före det osäkra, men det ljusnar, vi har kommit långt och har en tydligt utstakad väg framåt. Det kommer att ta flera år att analysera och bedöma hur coronakrisen tacklades. Men några saker vet vi redan här och nu. Vi vet att Finland klarat sig bland de bästa i E

Arbetsgivarnas intresse att avtala vägs under den kommande förhandlingsrundan Förhandlingsrundan som startar i höst kommer att visa huruvida arbetsgivarna fortfarande är villiga att avtala och samarbeta med löntagarrörelsen, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Kommunförbundet förhåller sig försiktigt positivt till att regeringen vid ramförhandlingarna och halvtidsöversynen mestadels verkar ha lyckats hålla fast vid sina utfästelser till kommunerna.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) är mycket nöjd med att den finansiering som behövs för familjeledighetsreformen har beaktats vid ramförhandlingarna. Familjeledighetsreformen har återvänt från remissbehandlingen. -Det är glädjande att merparten av remissinstanserna förhåller sig positivt till reformen och anser att målen i regeringspropositionen värda att understödja. Reformen ökar jämställdheten, förbättrar familjernas välfärd och beaktar mångfalden av familjer ojacch livssituationer bättre, säger Kvarnström. Propositionsutkastet behöver ännu finslipas för att bättre garantera att alla behandlas jämlikt. Reformens målsättningar och modellen består. Däremot ska propositionen förbättras bland annat vad gäller flerlingsfamiljer, familjer med en förälder, partiell föräldrapenning och partiell föräldraledighet, situationer där ett barn dött, rätten till föräldrapenning och överlåtelse av dagpenningsdagar. Målsättningen är att familjeledighetsreformen ska träda i kraft 1.8.2022 och i

På grund av att ramförhandlingarna drar ut på tiden görs minister Skinnaris besök i Köpenhamn virtuellt och mötena på agendan genomförs över video.

Regeringens halvtidsrapport och ramförhandlingarna om planen för den offentliga ekonomin hålls 21.–22.4. Enligt Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima är det åtminstone inte brist på utmaningar på regeringens förhandlingsbord. Ur Jytys synvinkel riktas speciellt intresse mot sysselsättningsåtgärderna och arbetskraftspolitiken.

Fackcentralen FFC föreslår att regeringen, som förbereder sig för ramförhandlingarna, kraftigt ska utöka arbetskraftsutbildningen samt reformera utkomstskyddet för arbetslösa så att det bättre stöder möjligheterna för arbetslösa att utveckla sitt kunnande.

Kostnader på upp till 18 miljarder euro orsakas varje år för den offentliga ekonomin av att alla vuxna inte kommer in i arbetslivet. Det skulle alltså vara lönsamt för Finland att satsa mer på kompetens. Till exempel varje euro för de unga betalar sig mångdubbelt på lång sikt. Vi utredde alternativkostnader för kompetensutveckling. Utredningen erbjuder beslutsfattare vägkost för beslutsfattande under ramförhandlingarna.