Museiförbundets medaljer till sådana som verkat till förmån för museiverksamheten

Motiveringar

 

Marjo-Riitta Saloniemi, medalj 454

Marjo-Riitta Saloniemi, FM och specialexpert, har gjort en lång och förtjänstfull karriär i Tammerfors museers tjänst som forskare, amanuens, utställningschef och stf. museichef från 1980-talet fram till 2020-talet. Hennes karriär fortsätter ännu i form av specialexpertuppgifter på Tammerfors historiska museer. 

Marjo-Riitta Saloniemi har skapat det banbrytande konceptet för museicentret Vapriikkis internationella utställningsverksamhet. Hon har länge svarat för den högklassiga internationella utställningsverksamheten och kuraterat många breda utställningar. Samtidigt har hon utvecklat Vapriikkis affärsverksamhet och kundförståelse. Hon har skapat och redigerat talrika böcker om historia, om olika samlingar, om många kulturer samt om folktraditionen. Ett av de viktigaste specialområdena hon intresserar sig för och kan, är jultraditionen.

Saloniemi har gjort ett banbrytande arbete för de finländska museernas internationalisering bla. som långvarig president för ICOM-MPR och genom att för Finland producera viktiga och angelägna utställningar över hela världen. Saloniemi har ett brett internationellt nätverk, som också har erbjudit stöd för att hållas i främsta ledet inom den globala museibranschen.

Marjo-Riitta Saloniemis mångsidiga intresse, kunnande och hängivna sätt att utföra museiarbete är föredömligt. Hon har delat med sig av sitt kunnande till kollegor och studerande inom museologin som kommer både från Finland och från utlandet. Saloniemi har betonat betydelsen av forskning och samarbete med den akademiska världen på museerna, och under sin långa museikarriär alltid försvarat såväl humanistisk forskning som humanistiska värden.

Jaana Tegelberg, medalj 455

Samlingschef Jaana Tegelberg har gjort ett sällsynt långsiktigt och inflytelserikt arbete till förmån för Helsingfors universitetsmuseum och Finlands akademiska kulturarv. Det är till stor del hennes förtjänst att det på Helsingfors universitet finns nationellt betydande, väl skötta kulturhistoriska samlingar, som på ett mångsidigt sätt representerar skilda discipliner, samt en porträttsamling.

Tegelberg inledde sin karriär år 1987 på Helsingfors universitets centralarkiv, varifrån hon snart övergick till att bli museiamanuens på universitetsmuseet. Tegelbergs karriär har sedermera präglats av krävande projekt för att rädda och flytta samlingar samt för att utveckla verksamheten. Vid sidan av dem har samlingschefen främjat katalogiseringen och digitaliseringen av samlingarna, deltagit i utställningsproduktioner och i publikarbetet samt verkat som antikvarisk expert vid grundrenoveringsprojekt för universitetets fastigheter. På hennes ansvar har under årens lopp legat rekryteringen av många museologi praktikanter och visstidsanställda, och många är de museiprofessionella som har tagit sina första professionella steg under hennes handledning.

Tegelberg har arbetat ihärdigt med att rädda universitetens kulturtradition och genom att professionalisera samlingsverksamheten på alla dess delområden. Hon har verkat i ett gott samarbete med museifältet. Under Tegelbergs ledning har man på Universitetsmuseet klarat av utmaningar som gällt förvaringsutrymmen och museisamlingar som innehållit skadliga ämnen på ett sådant sätt att de insikter man erhållit från projekten har kunnat förmedlas till andra museer såväl nationellt som internationellt.

Bland sina kolleger är Jaana Tegelberg känd som en sakkunnig, omsorgsfull och pålitlig samlingschef, som uppskattar sitt team och ger det ansvar.

Liisa Nummelin, medalj 456

Liisa Nummelin som har arbetat över 30 år som byggnadsforskare på Satakunda Museum hör till banbrytarna inom museernas regionala kulturmiljöarbete. Hon inledde som den allra första tjänsten i fråga år 1990 och pensionerade sig i september 2022. Nummelin innehade en nyckelroll när det gällde att skapa lokala praxisar för kulturmiljöarbetet och branschens nätverk på landskapsnivå. Hon deltog under sin karriär aktivt i utvecklingen av branschen också genom att delta i riksomfattande projekt och arbetsgrupper.

När det gällt att värna om den byggda kulturmiljön i Satakunda har Nummelins arbetsinsats varit oersättlig. Nummelin har lett arbetet för att lagra och publicera landskapets kulturmiljödata genom att som en av de första också ta itu med utvecklandet av branschens datasystem. Under hennes ledning har man i Satakunda genomfört flera breda kulturmiljöprojekt.

Liisa Nummelins arbete har haft en stor betydelse då Satakunda Museums verksamhet har utvidgats från området innanför museets väggar till samhället utanför och till att bli en betydande regional influerare. Hennes långa karriär som försvarare av byggnadsarvet har krävt mod, uthållighet och engagemang. Nummelin har också för de kommande professionella på kulturmiljöområdet utgjort ett exempel på hur museiarbete kan göras med ett stort hjärta.

Maija Tanninen-Mattila, medalj 457

Maija Tanninen-Mattila har gjort en lång och betydande karriär inom museibranschen som chef för Helsingfors konstmuseum, Konsthallen samt statens konstmuseum Ateneum. Åren 2013–2022 tjänstgjorde hon som chef för HAM Helsingfors konstmuseum. Tanninen-Mattilas arbetserfarenhet som framgångsrik chef för dessa konstinstitutioner är betydande. Hon ledde Helsingfors konsthall åren 2001–2006 och var chef för Konstmuseet Ateneum åren 2006–2013. Före dessa chefsuppgifter innehade hon olika uppgifter i Helsingfors stads konstmuseum från år 1985, bland annat som amanuens och intendent. 

Som chef har Tanninen-Mattila lotsat fram Helsingfors konstmuseum mot nya lösningar. År 2015 öppnades ett utvidgat och renoverat nytt HAM Helsingfors konstmuseum i Tennispalatset. År 2017 började HAM under Tanninen-Mattilas ledning förverkliga organiserandet av Helsingforsbiennalen på Skanslandet. Helsingforsbiennalen erbjuder inhemska konstaktörer och konstnärer synlighet, även internationellt, och stärker på det sättet bildkonstens ställning i Finland. 

Tanninen-Mattila har betydande inhemska och internationella nätverk. Under hennes chefsperioder har ett vidsträckt internationellt samarbete gjorts. Tanninen-Mattila har förstärkt nätverkssamarbetet mellan museer och konstmuseer i huvudstadsregionen. Förverkligandet av den regionala konstmuseiuppgiften på HAM har i betydande grad utvecklats genom hennes aktivitet. Tanninen-Mattila har också haft flera förtroendeuppdrag under sin karriär.

Maija Tanninen-Mattila är en betydande förnyare av museibranschen och tack vare hennes långa karriär har Helsingfors och Finlands ställning på det internationella bildkonstfältet stärkts. Det centrala i hennes karriär har alltid varit att verka till förmån för bildkonsten, göra den känd och tillgänglig för olika slags publik.