Enkäten Hälsa i skolan 2023: Barn och unga belastas av många faktorer – viktigt med tydliga vardagsrutiner och att få hjälp i tid
Enligt färska resultat från enkäten Hälsa i skolan uppger en stor del av barnen och de unga att de mår bra, är nöjda med sina liv och har en bra vardagsrytm. Men en del av välbefinnandet belastas av många olika faktorer, exempelvis sjukdom, ångest, mobbning eller social fobi, som kan ha många bakomliggande faktorer. För att förbättra situationen krävs åtgärder av både skolan och elevhälsotjänsterna.
Enligt färska resultat från enkäten Hälsa i skolan uppger en stor del av barnen och de unga att de mår bra, är nöjda med sina liv och har en bra vardagsrytm. Men en del av välbefinnandet belastas av många olika faktorer, exempelvis sjukdom, ångest, mobbning eller social fobi, som kan ha många bakomliggande faktorer. För att förbättra situationen krävs åtgärder av både skolan och elevhälsotjänsterna.
Orken i skolan stöds av vardagsrutiner, såsom motion, näring och sömn, samt upplevelsen av att det inte förekommer mobbning i skolan och att man även i övrigt känner sig trygg där, betonar Jenni Helenius, som är utvecklingschef för enkäten Hälsa i skolan vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). "En verksamhetskultur som stärker välbefinnandet i skolan uppstår inte av sig själv. Den förutsätter tydlig praxis för hur man stöder barn eller unga i svåra situationer, och det förutsätter att man lyssnar på eleven genom att genuint möta honom eller henne."
Enligt enkäten Hälsa i skolan har andelen elever som upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt ökat i enkäten Hälsa i skolan sedan 2015, särskilt bland flickor. Förra våren upplevde ungefär var fjärde (25–29 %) elev i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter att deras hälsotillstånd var medelmåttigt eller dåligt. Flickorna (31–40 %) upplevde sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt betydligt oftare än pojkarna (16–20 %).
Det upplevda hälsotillståndet är en indikator som används allmänt i befolkningsundersökningar internationellt. Den långsiktiga informationen bör beaktas när elevhälsotjänsternas och läroanstalternas verksamhet utvecklas, betonar Marke Hietanen-Peltola, överläkare vid THL.
Sjukfrånvaron ökade – värk på flera ställen stör studierna
I enkäten som genomfördes i våras märktes en betydlig ökning i den mängd sjukfrånvaro som eleverna uppgav. Fler än var tredje elev i årskurs 8 och 9 (38 %) uppgav att han eller hon varit frånvarande från skolan minst en gång i månaden på grund av sjukdom, medan endast var fjärde (24–25 %) uppgav regelbunden sjukfrånvaro 2017 och 2019.
Den ökade frånvaron kan enligt Tuula Hannila-Handelberg, som är specialist på infektionssjukdomar vid THL, förklaras av att man lärt sig att vara försiktig under coronaepidemin och stanna hemma även vid lindriga symtom på luftvägsinfektion.
Smärta på flera ställen, det vill säga att upprepade gånger ha ont i flera olika delar av kroppen, vittnar om utmaningar i elevernas välbefinnande och påverkar deras skolarbete. Enligt undersökningar har smärta på flera ställen blivit vanligare bland barn sedan 1990-talet. Nu ingick det för första gången en fråga om det i enkäten Hälsa i skolan.
13 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplevde smärta på flera ställen nästan dagligen. I årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen upplevde 6 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna smärta på flera ställen nästan dagligen. Vanligast var det med värk i huvudet, nacken, axlarna eller benen.
"Jag är överraskad och oroad över förekomsten av smärta på flera ställen hos finländska skolelever. Tidigare undersökningar har visat att smärta på flera ställen i ungdomen varslar om att man i vuxen ålder kommer att ha kronisk smärta, affektiva problem, svag funktionsförmåga och behöva många hälso- och sjukvårdstjänster. Det är viktigt att identifiera barn eller unga som har värk som stör skolgången och i tid hänvisa dem till service", säger avdelningsöverläkare Minna Ståhl vid Nya barnsjukhusets nationella centrum för behandling av och forskning kring smärta hos barn och unga vid HUS.
Ångesten har inte minskat efter coronaepidemin
Den ökning av ångest bland elever i årskurs 8 och 9 och studerande på andra stadiet som observerades i föregående enkät Hälsa i skolan 2021 hade dessvärre inte minskat i enkäten i våras. I våras upplevde cirka en tredjedel av flickorna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, i gymnasiet och vid yrkesläroanstalter måttlig eller svår ångest. Ångest hade särskilt blivit vanligare bland flickor i årskurs 8 och 9 jämfört med tidigare enkäter. Mindre än 10 procent av pojkarna i samma ålder upplevde ångest 2019–2023.
"Så här allmänna symtom, särskilt hos flickor, ger orsak till oro och kräver att man följer med läget noga. Måttlig eller svårare ångest försämrar livskvaliteten och gör det ofta också svårare att studera", säger forskningschef Olli Kiviruusu vid THL.
Lite mer sömn och motion
Andelen som sover minst åtta timmar på vardagar har ökat något efter 2021 i nästan alla åldersgrupper. I våras uppgav drygt en tredjedel av eleverna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen (31 % pojkar och 41 % flickor), nästan hälften av gymnasieeleverna (40 % av pojkarna, 45 % av flickorna) och hälften av de yrkesstuderande pojkarna och flickorna att de sov mindre än åtta timmar på vardagar.
11 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen upplevde att de inte sov tillräckligt.
Det är också positivt att andelen som motionerar minst en timme per dag ökade något i nästan alla åldersgrupper jämfört med föregående enkät 2021.
Fortfarande vanligt med mobbning, våld och trakasserier
Knappt var tionde elev i årskurs 4 och 5 (pojkar 8 % och flickor 9 %) och i årskurs 8 och 9 (pojkar 8 % och flickor 7 %) i den grundläggande utbildningen hade blivit mobbade varje vecka av andra elever. 1–2 procent av gymnasieeleverna och 4 procent av de yrkesstuderande hade upplevt mobbning varje vecka. Antalet personer som upplevt mobbning minst en gång i veckan har börjat öka.
6 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen, 14 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 samt 6 procent av studerandena i gymnasiet och 8 procent av studerandena vid yrkesläroanstalterna har under läsåret mobbats av en lärare. Det var mindre vanligt att ha blivit mobbad av en annan vuxen i skolan.
Nästan hälften (45 %) av flickorna i årskurs 8 och 9 hade upplevt störande sexuella trakasserier och förslag, bland pojkarna var siffran 12 procent. Upplevelser av fysiska hot var vanligast bland pojkar i årskurs 8 och 9 (21 %).
Elevhälsotjänsterna används flitigt
Coronatiden försämrade i synnerhet tillgången till hälsovårdar- och läkartjänster i skolor och på läroanstalter. I vårens enkät hade besöken hos hälsovårdare bland yrkesstuderande återgått till nivån före epidemin, bland gymnasieelever hade den förbättrats något, men bland elever i årskurs 8–9 var besöken fortfarande färre (32 %) än före epidemin 2019 (38 %). Det finns växande brister i genomförandet av hälsoundersökningar inom skol- och studerandehälsovården.
Flickornas besök hos kurator och psykolog har blivit något vanligare sedan 2017 – pojkarnas besök har förblivit oförändrade.
Även om man vet att utmaningarna med välfärden har ökat, har besöken inom elevhälsan inte ökat i samma proportion. Enligt Marke Hietanen-Peltola är det sannolikt att elevhälsotjänsterna inte ensamma kan svara på hela det ökade stödbehovet, eftersom deras resurser redan används maximalt.
"Välfärdsområdena bör överväga att rikta tilläggsresurser till elevhälsotjänsterna, så att det som hotar och skadar de ungas välfärd kan åtgärdas och förebyggas innan det förvärras. Frågan lyfts också fram i regeringsprogrammet", konstaterar Hietanen-Peltola.
Enkäten Hälsa i skolan 2023 besvarades av 260 000 elever eller studerande
Våren 2023 besvarades enkäten Hälsa i skolan av nästan 103 000 elever i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen (83 %), cirka 91 000 elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen (73 %), cirka 45 000 första och andra årets studerande vid gymnasiet (preliminär uppskattning cirka 70 %) samt drygt 21 000 första och andra årets studerande under 21 år vid yrkesläroanstalter (preliminär uppskattning cirka 30 %).
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan för hela landet, välfärdsområdena och kommunerna finns i THL:s resultattjänst > Resultat av enkäten Hälsa i skolan
Resultaten behandlas på utbildningsevenemanget Välfärdsarenan för anställda vid skolor och läroanstalter den 26–27 september.
Mer information:
Enkäten Hälsa i skolan samt mobbning, ensamhet och skolklimat
Jenni Helenius
utvecklingschef
tfn 029 524 8406
kouluterveyskysely(at)thl.fi
Informationsnummer för enkäten Hälsa i skolan 029 524 6082
Elevhälsotjänster
Marke Hietanen-Peltola
överläkare, THL
tfn 029 524 7294
Psykisk hälsa
Olli Kiviruusu
forskningschef, THL
tfn 029 524 8323
Sexuella trakasserier
Katriina Bildjuschkin
specialist, THL
tfn 029 524 7220
fornamn.efternamn(at)thl.fi
Värk och upplevt hälsotillstånd
Minna Ståhl, avdelningsöverläkare, HUS.
Nationellt centrum för behandling av och forskning kring smärta hos barn och unga vid Nya barnsjukhuset
minna.stahl(at)hus.fi
Tidigare om ämnet:
Andra språk
Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Perusturvan riittävyys on heikentynyt etenkin työttömillä lapsiperheillä - toimeentulotuki paikkaa ensisijaisten etuuksien leikkauksia3.4.2025 00:01:00 EEST | Tiedote
Lähes kaikissa tarkastelluissa perusturvaetuuksia saavissa kotitalouksissa tulojen riittävyys on heikentynyt vuosina 2024–2025, selviää THL:n julkaisemasta perusturvan riittävyyden väliarvioinnista. Taustalla ovat hallituksen sosiaaliturvaleikkaukset.
THL viikolla 14/202527.3.2025 15:04:36 EET | Tiedote
Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) mediakalenteri ilmestyy joka torstai. Siihen kootaan aina seuraavan viikon infot, tiedotteet, keskeiset tapahtumat, julkaisut ja muita valikoituja ajankohtaisia asioita. Tiedot pohjautuvat torstain 27.3. tilanteeseen, ja niihin voi tulla muutoksia. Tarkemmat tiedot THL:n tapahtumista ja webinaareista tapahtumakalenterissa. https://www.thl.fi/fi/ajankohtaista/tapahtumat/tapahtumakalenteri THL:n viestintä palvelee mediaa arkisin klo 9–16, puh. 029 524 6161, sähköposti: info(at)thl.fi Tiedotteet to 3.4. Petteri Orpon hallitus on tehnyt laajoja muutoksia ja leikkauksia sosiaaliturvaan vuosina 2024-2025. Miten muutokset näkyvät perusturvaetuuksia eli vähimmäismääräisiä työttömyys-, sairaus-, perhe- ja eläke-etuuksia saavien kotitalouksien tuloissa? Julkaisemme perusturvan riittävyydestä väliarvioinnin. Materiaali on saatavissa ennakkoon embargolla ensi viikolla. Lisätiedot: piritta.rautavuori(at)thl.fi, puh. 029 524 7120 Verkkouutiset ke 2.4. Uutta
Vaccinationstäckningen bland barn är hög i Finland, men har minskat när det gäller vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund27.3.2025 01:00:00 EET | Pressmeddelande
Täckningen för den andra dosen av vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) som ges till sexåringar har minskat, vilket ökar risken för en mässlingsepidemi. I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad, men andelen helt ovaccinerade barn är ändå större än tidigare.
Lasten rokotuskattavuus on Suomessa korkea, mutta tuhkarokko-sikotauti-vihurirokkorokotteen kattavuudessa laskua27.3.2025 01:00:00 EET | Tiedote
Kuusivuotiaille annettavien tuhkarokko-sikotauti-vihurirokkorokotteiden (MPR) toisten annosten kattavuudessa on laskua, mikä lisää tuhkarokkoepidemian riskiä. Rokottamattomuus on Suomessa edelleen harvinaista, mutta täysin rokottamattomien lasten osuus on kuitenkin aiempaa suurempi.
Perusterveydenhuolto tarjoaa mielenterveyden tukea ja hoitoa yhä useammalle nuorelle – terapiatakuulaki tulee voimaan toukokuussa26.3.2025 00:01:00 EET | Tiedote
Nuorten mielenterveysperusteisten käyntien määrä julkisessa terveydenhuollossa on kasvanut merkittävästi. Vuoden 2023 aikana 7–22-vuotiailla raportoitiin noin 1,5 miljoonaa mielenterveysperusteista tutkimus- ja hoitokäyntiä julkisessa terveydenhuollossa. Käyntejä oli noin 175 000 nuorella.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum