Naturen i norr förändras snabbt och delvis oåterkalleligt
Med redan överenskomna klimatåtgärder kommer Lappland att värmas upp med 2–3 grader över nuläget under de kommande 50 åren, dvs. 4–5 grader över det förindustriella genomsnittet. Detta kunde påvisas genom en detaljerad temperaturanalys som fokuserades på Laplandsregionen i Norge, Sverige och Finland.
Temperaturhöjningen kommer avsevärt att påverka regionens natur och näringsliv. Naturtyper förändras och försvinner då till exempel palsmyrar och permafrosten smälter, fällbjörkskogarna på många ställen dör och förvandlas till sekundära fjällhedar eller tallskogar. Den arktiska naturen börjar grönska då öppna områden förvandlas till busk- och gräsmarker. Nordliga djurarter blir hotade och en del av dem kan försvinna helt. Nästan 40 procent av kalfjällets arter är redan hotade.
Arternas svåra situation förvärras ytterligare av övergödning och ökad vattengrumlighet samt av invasiva främmande arter, såsom rödräv, puckellax och jätteloka, som sprider sig i regionen. Lapplands vintrar börjar senare och blir allt mildare, vilket försvårar lokalbefolkningens försörjning, såsom renskötsel, naturturism och byggande.
Förändringen beräknas ske inom en mänsklig generation.
Med redan överenskomna klimatåtgärder kommer temperaturen i regionen att stiga med 4–5 grader
Finlands miljöcentral koordinerade genomförandet av klimatanalysen, med vilka information om uppvärmningen av Fjäll-Lappland kunde insamlas. Jämfört med det förindustriella genomsnittet har Lappland redan värmts upp med cirka två grader. Även om de flesta länder i rimlig omfattning uppfyller de utsläppsminskningsmål som deklarerades i Parisavtalet om klimatförändringar, kommer temperaturen i Fjäll-Lappland ytterligare att stiga med 2-3 grader under de kommande 50 åren. Prognosen bygger på en situation där länderna uppfyller sina utlovade utsläppsminskningsåtaganden utan att de skärps.
Om tillväxten av växthusgaser inte alls reduceras kan temperaturen i Lappland i värsta fall stiga med nästan 7 grader över det förindustriella genomsnittet. Temperaturökningen skulle dock kunna begränsas till 3-4 grader om alla länder i världen inför nya, strikta och omfattande restriktioner för energiproduktion, transporter, byggande, livsmedelsproduktion och konsumtion.
Meteorologiska institutet, Forststyrelsens naturtjänster och Umeå universitet samt flera nordiska forsknings- och expertinstitut och universitet deltog i analysen som koordinerades av Finlands miljöcentral.
Information om klimatförändringarnas effekter har samlats på samma ställe
Analysen genomfördes för den virtuella fotoutställningen Med jaktfalkens ögon. Utställningen visar på ett och samma ställe klimatförändringarnas effekter på Nordnorge och finska och svenska Lappland. Utställningen kombinerar imponerande fotokonst och en vetenskaplig kunskapsbas. Åskådaren visas hur klimatförändringarna påverkar naturen, försörjningen och lokalbefolkningens liv i den norra regionen. Utställningen kan till exempel användas som läromaterial.
Den fysiska versionen av utställningen kommer att turnera i Finland, Sverige och Norge 2023–2026. I Finland ställs utställningen ut för första gången i kulturcentret Taitokortteli i Joensuu, där utställningens invigning firas den 20 oktober 2023.
Nyckelord
Kontakter
Riku LumiaroSpecialexpertFinlands miljöcentral
Biodiversitet, fotoutställningen
Kimmo RuosteenojaForskareMeteorologiska institutet
Klimatförändringen
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp långt ifrån en hållbar nivå17.12.2024 06:01:00 EET | Pressmeddelande
Finlands miljöcentral (Syke) har publicerat alla finländska kommuners konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp från 2019. Enligt resultaten är kommunerna i Finland mycket långt ifrån hållbar konsumtion.
Kuntien kulutusperäiset päästöt kaukana kestävästä tasosta17.12.2024 06:01:00 EET | Tiedote
Suomen ympäristökeskus (Syke) on julkaissut kaikkien Suomen kuntien kulutusperäiset kasvihuonekaasupäästöt vuodelta 2019. Tulosten mukaan Suomen kunnissa ollaan hyvin kaukana kestävästä kulutuksesta.
Hushållen behövs för klimattalko - Den förnyade räknaren Klimatdiet.fi hjälper till att bedöma det egna koldioxidavtrycket17.12.2024 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Hushållens koldioxidavtryck har minskat betydligt under 2000-talet, från cirka 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 7,7 ton. Orsaken är dock inte att finländarnas konsumtionsvanor skulle ha förändrats, utan att växthusgasutsläppen från produktionen minskat både i Finland och utomlands.
Kotitalouksia tarvitaan ilmastotalkoisiin - Uudistunut Ilmastodieetti.fi-laskuri auttaa arvioimaan oman hiilijalanjäljen17.12.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Kotitalouksien hiilijalanjälki on laskenut tuntuvasti 2000-luvulla noin 14 hiilidioksidiekvivalenttitonnista (CO2e) 7,7 tonniin. Syynä ei kuitenkaan ole suomalaisten kulutustottumusten muutos vaan tuotannon kasvihuonekaasupäästöjen väheneminen niin Suomessa kuin ulkomailla. Suomen ympäristökeskus on päivittänyt Ilmastodieetti.fi-työkalun, jolla kotitaloudet voivat laskea oman kulutuksensa hiilijalanjäljen.
Kysely: suomalaisilta vahva tuki puhtaalle energiasiirtymälle10.12.2024 06:00:00 EET | Tiedote
Suomalaiset tukevat puhdasta energiasiirtymää, kertovat Suomen ympäristökeskuksen kyselytutkimukset. Tuuli- ja aurinkoenergiaan suhtaudutaan myönteisesti ja enemmistö vastanneista kannattaa myös ydinvoiman lisäämistä. Vesivoima ja puunkäyttö energiantuotannossa jakavat mielipiteitä. Hiili- ja turvevoiman perään kansalaiset eivät juurikaan haikaile.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum