”Ju fränare debattklimat vi har, desto lättare är det att slita oss längre ifrån varandra”
Det saknas tillräcklig kunskap om det inflytande som beslutsfattare har på sociala medier. I dagens digitala tidevarv behövs det mångsidigare forum och färdigheter för dialogen mellan väljarna och beslutsfattarna. Riksdagsledamöterna kommunicerar fortfarande mest på traditionella sociala medier, men nya alternativ skymtar redan i horisonten.
Turbulensen kring Twitter (numera X) verkar inte ha minskat riksdagsledamöternas och deras följares aktivitet på plattformen. Riksdagsledamöternas twittrande mellan april 2022 och april 2023 uppvisade en ökning med tjugofem procent jämfört med motsvarande period tre år tidigare. Inläggen väckte också betydligt fler reaktioner, det vill säga de gillades, delades och kommenterades mer än tidigare. Däremot har käbblandet som tidigare kännetecknade inläggen ersatts av säkerhet som det främsta temat.
Detta framgår av en analys av sociala medier som Meedius International gjort på uppdrag av Sitra. Granskningen fokuserade på riksdagsledamöternas twittrande under en period på tolv månader. Analysen gjordes åt Sitras projekt om digitaliseringens inverkan på demokratin och omvälvningarna i mediemiljön.
Enligt Jukka Vahti, som leder projektet på Sitra, behövs det i en fungerande demokrati utöver de nuvarande sociala medierna även ett brett urval av andra – såväl digitala som fysiska – kanaler och forum för deltagande, påverkan och åsiktsyttring. Därför har Sitra under innevarande år testat olika former av deltagande både digitalt och på olika orter inom Finland.
”Vi behöver också få mer insikt om olika former av maktbruk och påverkan i vårt digitala tidevarv. Tilltagande informationskrigföring och hybridpåverkan har ytterligare ökat behovet av denna insikt. Ju fränare samhällsdebatten är, desto lättare är det att slå kil mellan lägren och på så sätt påverka också utifrån, genom att dra oss från varandra”, säger Jukka Vahti.
Svårt att sätta fingret på orsakerna till det hårdare debattklimatet – det behövs mer transparens
De största sociala medierna har på femton år utvecklats till viktiga forum för samhällsdebatt, munhuggning, provokationer och tvister. Samtidigt är det de sociala mediernas inbyggda logik och algoritmer som avgör vilka teman som ges synlighet och vilken kommunikationsstil som väcker mest uppmärksamhet. Enligt olika uppskattningar använder 70–80 procent av finländarna något utav de sociala medierna. Twitter har beräknats ha över en miljon användare i Finland. Samtidigt anser nästan 70 procent av finländarna att debattklimatet har försämrats, enligt en färsk enkät inom Yles projekt ”Bra sagt”.
För den nu aktuella analysen granskades totalt över 120 000 twitterinlägg. Den är en uppföljare till en motsvarande analys från 2021, där man granskade riksdagsledamöternas kommunikation under en period på tolv månader, med fokus på dels teman och kommunikationsstilarna i inläggen, dels vilka ledamöter respektive partier som var effektivast i sin kommunikation. Med effekt avses här mängden reaktioner på inläggen, det vill säga hur mycket inläggen gillades, kommenterades och delades.
De inlägg som ansågs innehålla till exempel eventuell desinformation, hatretorik eller exceptionellt hårt språk markerades med ett utropstecken i analysen. Jämfört med resultatet för tre år sedan hade antalet markerade inlägg minskat. Däremot väckte de fräna inläggen betydligt mer reaktioner än tidigare.
Detta kan ses som ett tecken på ökad polarisering på Twitter. Visserligen är det utifrån analysen inte möjligt att avgöra om orsaken är politikerna och deras följare eller plattformarnas algoritmer, förändringar i sammansättningen av twitteranvändarna, ökningen av robotkonton eller den allt fränare samhällsdebatten. Detta är å sin sida ett tecken på bristande transparens i hur de nuvarande sociala medierna fungerar. Enligt Jukka Vahti är heltäckande analyser av de sociala medierna viktiga, eftersom det ofta är omöjligt att få en helhetsbild i den splittrade mediemiljön. För det mesta ser man endast den del av en debatt som dyker upp i ens egna sociala medieflöde.
Jukka Vahti anser att det med tanke på demokratin vore önskvärt att till exempel oberoende medieaktörer eller civilsamhällesorganisationer skulle belysa sociala mediers funktionslogik på ett mer övergripande sätt med hjälp av olika former av mediebevakning.
”Som det är nu fångas vår uppmärksamhet alltid av en social mediestorm åt gången. En bättre helhetsbild skulle göra det möjligt att vi tillsammans kan ange mål för hurdana sociala medier, debatter och hurdan politisk kultur vi vill bygga upp för framtiden”, säger Jukka Vahti.
Under temat Demokrati och delaktighet arbetar Sitra för att hitta lösningar som stärker delaktigheten och förtroendet i samhället och använder sig av ny teknik. Demokratin fungerar endast om människorna litar på varandra, samhällets institutioner och beslutsfattarna.
Mer information:
Jukka Vahti, projektledare, Digital makt och demokrati, jukka.vahti@sitra.fi, tfn 040 566 5152
Samuli Laita, ledande kommunikationsexpert, samuli.laita@sitra.fi, tfn 040 536 8650
Läs mer om Sitras projekt kring omvälvningar i mediemiljön och deltagande runtom i Finland |
|
Nyckelord
Bilder
Länkar
Sitra är finländarnas framtidshus som förutser vilka fenomen som påverkar vår framtid. Vi arbetar passionerat och sakkunnigt. Vi utvecklar och utreder nya lösningar samt gör fördomsfria försök tillsammans med olika aktörer. Sitras mål är en rättvis, hållbar och inspirerande framtid, där människor mår bra inom ramen för jordens bärkraft.
Andra språk
Följ Sitra
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sitra
De starka ekonomiexperterna Matti Paavonen och Petri Rouvinen kommer att stöda Sitras nya riktning10.9.2024 08:16:00 EEST | Pressmeddelande
Anställning av huvudekonom och senior rådgivare hör samman med framtidshusets strategi som trädde i kraft i september.
Vahvat talousosaajat Matti Paavonen ja Petri Rouvinen tukemaan Sitran uutta suuntaa10.9.2024 08:16:00 EEST | Tiedote
Tulevaisuustalon työ keskittyy jatkossa yhä voimallisemmin kestävän talouskasvun edistämiseen. Pääekonomistin ja vanhemman neuvonantajan palkkaaminen tukee Sitran uutta strategiaa.
Finland kan avsevärt öka produktionen av växtproteiner fram till 2040 – säkerställer försörjningstryggheten och diversifierar näringen5.9.2024 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Den inhemska produktionen av växtprotein kunde tredubblas fram till 2040. Detta kräver stora insatser, såsom att diversifiera jordbruket, förbättra lönsamheten och bygga värdekedjor. Inhemska växtproteiner kan spela en viktig roll för att säkerställa Finlands självförsörjning och hälsosam näring.
Suomi voi lisätä merkittävästi kasviproteiinien tuotantoa 2040 mennessä – turvaa huoltovarmuutta ja monipuolistaa ravitsemusta5.9.2024 02:00:00 EEST | Tiedote
Kotimainen kasviproteiinin tuotanto on mahdollista kolminkertaistaa nykyisestä vuoteen 2040 mennessä. Tämä edellyttää mittavia toimia, kuten viljelyn monimuotoistamista, kannattavuuden parantamista ja arvoketjujen rakentamista. Kotimaisilla kasviproteiineilla voi jatkossa olla merkittävä rooli Suomen omavaraisuuden ja terveellisen ravitsemuksen turvaamisessa.
Finland can significantly increase plant protein production by 2040 to secure security of supply and diversify nutrition5.9.2024 02:00:00 EEST | Press release
Domestic plant protein production could be tripled by 2040 compared to today. This will require major efforts, such as diversifying farming, improving profitability and building value chains. Domestic plant proteins can play a significant role in ensuring Finland’s self-sufficiency and healthy nutrition.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum