2024 är ett skottår med tio lediga vardagar

Skottdagen förlänger slutet av februari med en dag vart fjärde år. Utan skottdagar skulle kalendern långsamt börja röra sig i olika takt med årstiderna.

– Det 365 dagar långa kalenderåret är inte exakt lika långt som det astronomiska året i och med att det tar 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder för jorden att kretsa ett varv runt solen. På fyra år har timmarna ungefär bildat ett extra dygn, förklarar Asko Palviainen, specialplanerare vid Universitetets almanacksbyrå.

I regel är skottåren sådana år som kan divideras med fyra, som det kommande året 2024. Undantaget utgörs av jämna århundraden: de är skottår endast om de kan divideras med 400. Därför var år 2000 ett skottår medan år 2100 inte kommer att vara det.

Skottdag den 29 februari

 

Under skottår har februari 29 dagar i stället för 28.

– Fram till 1996 inföll skottdagen den 24 februari i den finländska kalendern, enligt början på skottmånaden i den gamla romerska kalendern. De namnsdagar i vår kalender som inföll den 24–28 februari under normala år flyttades på den tiden fram med en dag när det var skottår, berättar Palviainen.

Sedan år 2000 har skottdagen infallit den 29 februari och samtidigt har namnsdagarna i februari hållits oförändrade. Skottdagen är inte namnsdag för någon.

Sedan 1988 har över 1 400 barn i Finland fötts på en skottdag, 100–200 varje skottdag. Både födelsedagsbarnen och de som vill gratulera dem förvirras av vilken dag födelsedagen ska firas under de år som inte är skottår. Är det bättre att fira födelsedag den sista dagen i februari, dvs. den 28 februari, än den 1 mars? I regel kan den som är född på en skottdag välja sin födelsedag under de år som inte är skottår. I officiella sammanhang, som när personen blir myndig, infaller födelsedagen den 1 mars.

Lediga vardagar år 2024

Det finns elva lediga dagar i den finska kalendern som kan infalla på en vardag, men under ett år kan de vara 7–10. I de här dagarna ingår högtidsdagar och helgdagar samt midsommarafton och julafton, eftersom de är lediga dagar enligt de flesta kollektivavtalen.

– År 2024 kommer det maximala antalet lediga dagar att vara tio. På grund av skottåret kommer det dock också att finnas en arbetsdag mer än under normala år, påpekar Palviainen.

Den enda helgdagen som infaller under ett veckoslut år 2024 är trettondagen, eftersom den 6 januari är en lördag. Nyårsdagen den 1 januari infaller på en måndag. Valborg den 1 maj är en onsdag och Kristi himmelsfärdsdag den 9 maj infaller direkt veckan därpå. På så sätt blir det två fyra dagar långa arbetsveckor i början av maj. Självständighetsdagen den 6 december infaller på en fredag och på så sätt blir det långhelg i slutet av året lagom för julfester. Julen 2024 infaller i mitten av veckan: julafton är på tisdag, juldag på onsdag och annandag jul på torsdag.

 

Mer information:

Asko Palviainen, specialplanerare, 02941 22942, asko.palviainen@helsinki.fi

Onerva Ollila, kommunikationskoordinator, 02941 22943, onerva.ollila@helsinki.fi

Mer om almanacksbyrån

Universitetets almanacksbyrå är den främsta experten på den finländska kalendern. Byrån tillhandahåller aktuell information om namnsdagar, flaggdagar och festdagar i kalendern. Vi har omfattande kunskap om den globala och finländska historien om tideräkning och kalendrar. Byrån bistår kalendertillverkare, medier och medborgare i alla frågor som rör kalendern.

Helsingfors universitet äger upphovsrätten till den finska och finlandssvenska listan över namnsdagar samt till de listor över namnsdagar för djur som universitetet har sammanställt. Universitetets almanacksbyrå säljer publiceringsrättigheter för namnsdagar, andra kalenderuppgifter och färdiga kalendermallar till kalendermakare. Dessutom publicerar vi den traditionella Universitetsalmanackan varje år och ansvarar för informationen om den finländska kalendern. Universitetets almanacksbyrå ansvarar också för att upprätthålla festdags- och namnsdagskulturen i Finland.

Affärsverksamheten för Helsingfors universitets almanacksbyrå administreras av Helsingin yliopiston Kalenteripalvelut Oy, som ägs av Helsingfors universitets fonder. Bolagets vinst går till utbildning och forskning vid Helsingfors universitet. Bolagets styrelse fattar också beslut om vilka festdagar som ska införas i den finländska kalendern. Universitetets almanacksbyrå har fem anställda och omsatte 712 000 euro år 2022.