Helsingfors universitet

Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar

Dela

Ny information om laxars arvsmassa kan bidra till en bättre förvaltning av laxfisket då studie visat att laxfiske under försommaren fångar genetiskt betydelsefulla laxfiskar som behövs för att hålla laxbestånden livskraftiga.

Laxar i ryssjor som används i Östersjön.
Laxar i ryssjor som används i Östersjön. Pekka Tuuri Bilden får enbart användas i anslutning till denna nyhet.

En ny undersökning av Östersjölaxens arvsmassa visar att laxar som lekvandrar tidigare i fiskesäsongen skiljer sig genetiskt från de laxar som inleder sin vandring senare. 

Generellt inleder yngre laxar sin lekvandring senare än de större och äldre laxarna, som gör sin lekvandring i början av fiskesäsongen omkring slutet av våren fram till försommaren. Undersökningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Evolutionary Applications, visar att laxfisket längs Bottniska vikens kust och i Torneälven, särskilt i början av sommaren, är inriktat på laxar som bär den så kallade ”genformen för stora laxar”. Genformen gör att laxen stannar fler år i havet innan den blir könsmogen och har då hunnit växa sig stor när den återvandrar till älven för att leka. Om stora laxar som bär på denna genform minskar i antal, kan laxbeståndens reproduktion och livskraft påverkas negativt.

Genetiska analyser av tusentals vildlaxar som fiskades mellan åren 1928 och 2020 visade att laxar som bar genformen för stora laxar var vanligare i fångsten i början av sommaren än senare under fiskesäsongen.

– Upptäckten tyder på att om fisket koncentreras till en viss tidpunkt, kan det medföra evolutionära förändringar i laxens könsmognad och därmed påverka storleken på de laxar som vandrar till älven och blir tillgängliga för fisket. Ett intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till att genformen för stora laxar blir mer sällsynt och att laxarna leker när de är yngre och mindre än tidigare, säger studiens huvudskribent Antti Miettinen vid Helsingfors universitet.

Laxfjäll ger svar på omstridda frågor

I undersökningen analyserades fiskfjällsprover från fångst både från laxryssjor i Bottenviken och från spöfiske i Torneälven. I båda fallen bestod fångsten under försommaren i högre utsträckning av laxar som leker i övre delarna av Torne-, och Kalixälven, jämfört med fångsten från slutet av sommaren. Östersjöns största laxbestånd leker i Torneälvens och Kalixälvens vidsträckta älvsystem.

– Tidigt fiske både till havs och i älven är inriktat på lax från de här älvarnas övre områden. För att bevara laxbeståndens livskraft och genetiska variation är det viktigt att beakta detta vid regleringen av fisket, säger Miettinen.

Laxbestånden i Östersjön är viktiga både ur ekologisk, ekonomisk och kulturell synvinkel. Naturresursinstitutet rapporterade i fjol att en oroväckande liten mängd lax vandrade upp längs Östersjöns största laxälv, Torneälven. Den tillåtna tiden för att idka laxfiske till havs och i Torneälven har också diskuterats nyligen. Forskarna hoppas att deras undersökning kan bidra med kunskap om hur en koncentrering av fisket till en viss tidpunkt kan påverka laxbestånden.

– Undersökningen förstärker förståelsen om hur laxbeståndens mångfald bevaras genom ett balanserat fiske, säger laxforskaren Atso Romakkaniemi vid Naturresursinstitutet.

Regleringen av laxfisket bestämmer när det är tillåtet att fiska och vilka mängder lax som får fiskas i Östersjön. Regleringarna finns bland annat till för att förhindra överfiske av stora lekvandrande laxar under slutet av våren och början av sommaren.

– Vår undersökning visar att det finns goda anledningar att begränsa laxfisket under början av sommaren, säger Romakkaniemi. 

Undersökningen genomfördes av Helsingfors universitet, Finlands Naturresursinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och University of the Highlands and Islands i Skottland.

I undersökningen isolerade forskarna DNA från laxfjäll. Laxfjällen som använts i undersökningen kommer från provarkiven vid Naturresursinstitutet och Svenska lantbruksuniversitetet. De undersökta fjällen kom från lax som fiskades mellan 1928 och 2020 i Torneälven, Kalixälven och längs Bottenvikens kust. 

Undersökningen finansierades av Jord- och skogsbruksministeriet, med medel från fiskevårdsavgifter, Naturresursinstitutet, intäkter från fisketillstånd för Torneälven, Alfred Kordelins stiftelse, Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys (Betty Väänänens fond), Raija och Ossi Tuuliainens fond, Societas pro Fauna et Flora Fennica, Naturskyddsstiftelsen i Finland (Östersjöfonden), Suomalainen Tiedeakatemia, Helsingfors universitet, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, Vetenskapsrådet i Sverige (Formas), Kempestiftelserna och Europeiska unionen.

Originalartikel

Temporal allele frequency changes in large-effect loci reveal potential fishing impacts on salmon life-history diversity

Nyckelord

Kontakter

Antti Miettinen, FD, Helsingfors universitet, antti.aj.miettinen@helsinki.fi/antmiet@gmail.com, tfn 044 999 4299, Twitter/X: @anttimietti.

Atso Romakkaniemi, FD, specialforskare, Naturresursinstitutet, atso.romakkaniemi@luke.fi, tfn 029 532 7416.

Om

Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel)
http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye