Bedömningen kommer att förtydligas – utbildningsanordnarna har en viktig roll vid ledningen av förändringen

Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet har undersökt implementeringen av förnyelsen av bedömningen inom den grundläggande utbildningen år 2022–2023 ur ledningens, rektorernas och lärarnas perspektiv. Fokus låg på läroämnena matematik, fysik, modersmål och litteratur, engelska och historia. Slutrapporten för undersökningen, som finansierades av undervisnings- och kulturministeriet, har publicerats 31.1.2024.

– Undersökningen ger oss värdefull information om hur förnyelsen av slutbedömningen har tagits emot och hur de nya kriterierna fungerar i praktiken. Resultaten är i huvudsak positiva och forskarnas rekommendationer belyser konkreta utvecklingsområden, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.

Förändringen kräver tid och utbildning

Enligt undersökningen har lärarna upplevt att förnyelsen har förtydligat bedömningen, men att den tillfälligt har lett till en ökad arbetsmängd. Även om arbetet har förtydligats, upplever lärarna att bedömningen har försvårats. Det är tidskrävande att dokumentera elevernas kunnande, reflektera över slutbedömningen och sätta sig in i bedömningskriterierna. Lärarna anser ändå att bedömningen har blivit mer mångsidig.

− Verkställandet av förnyelsen kräver att rektorerna och ledningen av bildningsväsendet leder arbetet med förändringen. Lärarnas arbetsmängd kommer att minska när de blivit insatta i de nya bedömningskriterierna och bedömningskriterierna blivit en del av rutinerna i arbetet, konstaterar direktör Jarkko Niiranen.

− Det är viktigt att man i skolorna diskuterar principerna för bedömningen, så att lärarna bildar sig en gemensam uppfattning och skolan har en enhetlig bedömningskultur. Bedömning är en viktig del av arbetet som lärare och hänger samman med planeringen av undervisningen samt med undervisningen och lärandet, säger undervisningsrådet Riia Palmqvist.

Anvisningarna förtydligas i takt med att arbetet med förnyelsen framskrider

Lärarna upplevde att bedömningskriterierna och kunskapskraven för slutbedömningen är oklara till många delar och formuleringarna mångtydiga. I vissa läroämnen ansåg lärarna att antalet mål är för högt och att deras inbördes viktning är väldigt ojämn. Forskarna rekommenderar att bedömningskriterierna preciseras och förtydligas.

− Vi beaktar responsen när grunderna för läroplanen uppdateras. Vi kommer att revidera både målen och bedömningskriterierna. Prioriteringarna när det gäller tidtabellen för ändringarna kommer från regeringsprogrammet, konstaterar Niiranen.

Fortbildningen på nationell nivå effektiviseras – utbildningsanordnarna har ett stort ansvar på lokal nivå

Utbildningsstyrelsen har erbjudit stöd för utbildningsanordnarna och lärarna i form av stödmaterial och avgiftsfri fortbildning. Av undersökningen framgår att en tredjedel av lärarna inte hade deltagit i fortbildning överhuvudtaget, trots att ledningen för undervisningsväsendet och rektorerna anser att fortbildningen är viktig. Lärarna har även upplevt att de själva har tvingats vara aktiva för att få fortbildning i de nya bedömningskriterierna och kunskapskraven.

Enligt forskarnas rekommendation bör Utbildningsstyrelsen säkerställa att lärarna erbjuds enhetlig fortbildning på nationell nivå. Behovet av fortbildning bör förutsägas redan i planeringsskedet. Man måste reservera tillräckliga resurser för fortbildning och planera fortbildningen strategiskt. Utbildningsstyrelsen bör även se till att ledningen av undervisningsväsendet och rektorerna ges fortbildning i förnyelsen.

− Vi beaktar responsen och effektiviserar fortbildningen och anvisningarna till kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna på ett nationellt plan. Utbildningsanordnarna har även ett stort ansvar på lokal nivå när det gäller att försäkra sig om att de nationella anvisningarna behandlas lokalt och att man erbjuder fortbildning. Utbildningsanordnarna bör utarbeta en systematisk plan för fortbildningen till stöd för de anställdas lärande i arbetet, säger Niiranen.

Målet med förnyelsen är ökad likvärdighet

Förnyelsen av slutbedömningen inom den grundläggande utbildningen har genomförts stegvis sedan år 2018. I samband med förnyelsen har inga ändringar gjorts i läroämnenas mål och centrala innehåll.

Före de nya bedömningskriterierna för slutbedömningen utarbetades förekom stor variation i principerna och tillvägagångssätten för bedömningen i kommunerna. Målet för förnyelsen av bedömningen och bedömningsgrunderna har därför varit ökad likvärdighet för eleverna.

Särskilt viktigt med tanke på elevernas likvärdighet är de enhetliga nationella bedömningskriterierna för slutbedömningen som bereddes i samarbete med lärare och forskare. Bedömningskriterierna togs i bruk 1.8.2021 och tillämpades första gången vid slutbedömningen av elever i årskurs 9 våren 2022.

– Genom att revidera och förtydliga anvisningarna för bedömningen strävar vi efter att bedömningen och slutvitsorden ska vara enhetliga i hela landet. Detta bidrar till ökad likvärdighet för eleverna, konstaterar undervisningsrådet Lucina Hänninen.