Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
En studie av 2,8 miljoner gifta par visar att risken för skilsmässa ökar om en av eller bägge makarna har en neurologisk sjukdom. Neurologiska sjukdomar omfattar hundratals sjukdomar i hjärna, hjärnstam, ryggmärg och det centrala nervsystemet. Exempel på neurologiska sjukdomar är epilepsi, Parkinsons, Alzheimers, narkolepsi och MS.
I studien ingår registerdata på 2,8 miljoner danska, finländska, norska och svenska gifta heterosexuella par i åldern 30–64 år under en uppföljningsperiod om tio år (kring åren 2007-2016). Tolv procent av paren skiljde sig under uppföljningsperioden och hos 22 procent av paren förekom neurologisk sjukdom.
Forskarna jämförde par där det förekom åtminstone en neurologisk sjukdom, med par utan neurologisk sjukdom. Studien visar att risken för skilsmässa var högre bland par där det förekom neurologisk sjukdom: 1,21 gånger större risk för skilsmässa vid hustruns insjuknande och 1,27 gånger större risk vid mannens. Om bägge makar hade en neurologisk sjukdom var risken för skilsmässa så mycket som 1,38 gånger större jämfört med par utan neurologisk sjukdom.
– De observerade skillnaderna kan anses vara betydande. Resultaten visar att par som drabbas av en sjukdom behöver mer stöd, även i de nordiska välfärdsstaterna, säger Niina Metsä-Simola, universitetslektor i demografi vid Helsingfors universitet och en av studiens författare.
Den psykiska belastning, förändringar i ansvarsfördelningen inom familjen, nedsatt arbetsförmåga och lägre inkomster som en neurologisk sjukdom kan medföra anses öka risken för skilsmässa.
I Sverige spelar inkomsten roll, i de övriga länderna könet
I studien undersöktes vilka faktorer som påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk. Forskarna granskade bland annat könstillhörighet, inkomst, utbildningsnivå och sjukdomsform. Resultaten varierade lite mellan de nordiska länderna.
I alla länder utom Sverige spelade kön en roll: i Danmark, Finland och Norge ökade risken för skilsmässa om det var mannen som insjuknande.
– Mannens insjuknande antas öka skilsmässorisken mer än hustruns, eftersom männen i genomsnitt bär ett större ansvar för familjens uppehälle, förklarar Metsä-Simola.
I det svenska materialet ses dock inte denna effekt. Risken för skilsmässa ökar vid sjukdom även i Sverige, men risken påverkades inte av den insjuknades könstillhörighet.
– I Sverige är löneskillnaden mellan män och kvinnor minst och föräldraledigheten fördelas jämnare mellan könen jämfört med de övriga länderna. Följderna av en sjukdom kan således vara ganska likartade oberoende av vilken av makarna som insjuknar, säger Metsä-Simola.
I stället verkar inkomsten vara den faktor som starkare påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk, vilket inte kunde observeras i de tre andra länderna.
– I Sverige är det lättare att få vård inom specialsjukvården, men under korta sjukdomsperioder sjunker inkomsterna mer än i Danmark, Finland och Norge, vilket kan förklara skillnaderna länderna emellan, säger Metsä-Simola.
Särskilt stor betydelse hade könstillhörigheten i Danmark, där skilsmässorisken som observerades var 1,4 gånger så stor efter mannens insjuknande jämfört med 1,2 gånger så stor efter hustruns.
– Det danska resultatet kan dock ha påverkats av att antalet danska insjuknade par var lägre i proportion till de övriga länderna, vilket tyder på att de sjukdomar som förekommer i det danska materialet kan vara allvarligare än genomsnittet i de andra länderna, och därmed sådana som kan antas orsaka större störningar i familjelivet.
Större risk för skilsmässa när mannen insjuknade allvarligt
– Den vanligaste diagnosen av neurologisk sjukdom bland män är sömnproblem och den förekom betydligt oftare i det finska och norska materialet, än i det danska. Från Sverige fanns inga exakta data om diagnoserna att tillgå.
– Vid sömnstörningar fann vi att även om skilsmässorisken ökar hos par var det förekommer sömnrelaterad sjukdom, så är skilsmässorisken vid dessa sjukdomar inte kopplad till könstillhörighet, förklarar Metsä-Simola.
I en sjukdom som orsakar betydande funktionsnedsättning, såsom MS (multipel skleros), spelade kön däremot en roll: risken för skilsmässa var större om mannen insjuknade jämfört med hustrun.
– Både i Finland och Norge och särskilt i Danmark var risken för skilsmässa högre om mannen insjuknar i MS. Resultatet ligger i linje med antagandet om att mannens insjuknande innebär en större ekonomisk påfrestning för familjen, säger Metsä-Simola.
Studien har publicerats i tidningen Journal of Epidemiology and Community Health: http://dx.doi.org/10.1136/jech-2023-221328 .
Kontakter
Universitetslektor Niina Metsä-Simola
Telefon: +358 50 317 7636
E-post: niina.metsa-simola@helsinki.fi
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiHelsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar7.6.2024 10:09:04 EEST | Tiedote
Ny studie visar att det finns goda skäl till att begränsa laxfisket under försommaren, när de stora laxarna vandrar till sina lekområden.
Intensivt laxfiske i början av sommaren kan leda till små laxar5.6.2024 12:42:24 EEST | Tiedote
Ny information om laxars arvsmassa kan bidra till en bättre förvaltning av laxfisket då studie visat att laxfiske under försommaren fångar genetiskt betydelsefulla laxfiskar som behövs för att hålla laxbestånden livskraftiga.
Kärnavfall genomlyses före slutförvaring29.5.2024 12:50:59 EEST | Tiedote
Allt använt kärnbränsle som skall begravas i berggrunden kommer att mätas med hjälp av en metod och apparat som har utvecklats vid Helsingfors universitet för en doktorsavhandling som kommer att granskas den 4.6.2024. Man väntar sig att verksamheten med slutförvaring skall börja nästa år i Finland.
Inbjudan: De nya professorernas installationsföreläsningar den 29 maj20.5.2024 11:31:24 EEST | Kutsu
De 25 nya professorerna vid Helsingfors universitet berättar om de senaste forskningsrönen inom sina vetenskapsområden onsdagen den 29 maj 2024, kl. 14.15–16.15. Installationsföreläsningarna hålls i huvudbyggnaden. Du kan också följa föreläsningarna som livestream. Föreläsning på svenska hålls av professorn i straff- och processrätt Dan Helenius.
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum