Rekordmånga får rehabiliterande psykoterapi – kostnadsökningen har planat ut under de senaste åren
År 2023 fick 64 500 finländare rehabiliterande psykoterapi som ordnas av FPA. Den ökning av antalet klienter som pågått under hela 2000-talet har dock avtagit och kostnadsökningen har planat ut. Enligt FPA:s forskare kan förändringen förklaras dels av bättre tillgång till mentalvårdstjänster, dels av brist på terapeuter och dels av det allt kärvare ekonomiska läget.

År 2023 fick 64 500 finländare rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA, vilket är fler än någonsin. Både antalet terapiklienter och summan av de utbetalda ersättningarna har flerfaldigats på knappt tio år. Jämfört med år 2015, då mindre än 30 000 personer fick ersättning, har antalet nu ökat med mer än det dubbla.
Psykoterapi är den vanligaste formen av rehabilitering som FPA ordnar. I fjol betalade FPA mer än 105 miljoner euro i ersättning för rehabiliterande psykoterapi.
Kostnaderna steg med ett par miljoner euro från året innan, men sett över en längre period har ökningen planat ut och kostnadstoppen tills vidare passerats.
Mer information om de bakomliggande faktorerna behövs
De vanligaste diagnoserna bland dem som fått rehabiliterande psykoterapi är ångestsyndrom och depression. Specialforskare Miika Vuori vid FPA tror att det har blivit vanligare att man talar om psykiska problem och att tröskeln att söka hjälp är lägre än tidigare.
Det finns tillsvidare ingen närmare information om orsakerna till att efterfrågan på rehabiliterande terapi har stabiliserats, men enligt Vuori finns det flera möjliga förklarande faktorer.
– Både inom företagshälsovården och inom den offentliga hälso- och sjukvården finns det kanske i dag ett något större utbud av mentalvårdstjänster, såsom kortvarig terapi. Det finns ingen exakt statistik om saken, men det är möjligt att en bättre tillgång till olika terapiformer har lett till att man inte i samma utsträckning söker sig till långvarigare rehabiliterande psykoterapi, bedömer Vuori.
En annan möjlig faktor är svårigheten att hitta en terapeut. Rehabiliterande psykoterapi genomförs främst i form individuell terapi.
Att ökningen av rehabiliteringskostnaderna har planat ut kan också förklaras av den försämrade privatekonomiska situationen, som eventuellt återspeglas i antalet terapibesök eller i terapins längd.
– Även om FPA ersätter en del av besöksavgifterna, måste klienterna själva stå för resten av kostnaderna. Klienternas inkomster har konstaterats ha ett samband med sannolikheten att delta i rehabiliterande psykoterapi. Bland unga vuxna med högre inkomst- och utbildningsnivå är sannolikheten något större än i andra grupper.
Åt vilket håll utvecklingen går i år vill Vuori inte förutspå, men anser att det är viktigt att följa upp i vilken omfattning rehabiliterande psykoterapi används i olika socioekonomiska grupper.
Syftet med terapi är att främja studie- och arbetsförmågan
Målet med rehabiliterande psykoterapi är att främja klientens arbets- och studieförmåga. FPA-ersättning för terapikostnader kan betalas till finländare i åldern 16–67 år vars arbets- eller studieförmåga är hotad på grund av en diagnostiserad psykisk störning. För att beviljas terapi behöver klienten ett psykiaterutlåtande av vilket diagnosen och rehabiliteringsbehovet framgår.
Terapi kan beviljas för högst tre år, sammanlagt högst 200 gånger. FPA betalar 57,60 euro per besök i ersättning för individuell terapi. Priset för ett besök ligger kring 100 euro.
Mest ersättning betalas till förvärvsarbetande personer, vars antal har ökat kraftigt på tio år. Också studerande söker och får rehabiliterande psykoterapi allt oftare, men ökningen har inte varit lika stark bland dem.

Psykiska problem är också den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro bland förvärvsarbetande. I fjol fick drygt 100 000 finländare sjukdagpenning på grund av psykiska problem.
– Också THL:s primärvårdsdata visar att antalet personer som diagnostiserats med ångestsyndrom eller depression ökar år för år. Det här torde för sin del tyda på att man har blivit bättre på att identifiera psykiska problem och att det blivit vanligare att söka vård, säger Vuori.
Nyckelord
Kontakter
Miika Vuorispecialforskare, FPA
Tel:020 634 1790miika.vuori@fpa.fiLänkar
FPA har i uppgift att sköta grundtryggheten i livets olika skeden för alla dem som omfattas av den finländska sociala tryggheten.

Andra språk
Följ Kela/FPA
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Kela/FPA
Uttalande från FPA, Hyvil, Skatteförvaltningen samt städerna Esbo och Uleåborg: Datarörlighet bidrar till bättre tjänster och ökad effektivitet inom den offentliga sektorn13.3.2025 06:00:00 EET | Pressmeddelande
Vårens val är rätt tillfälle att ta itu med ett allmänt erkänt problem som påverkar hur smidigt offentliga tjänster fungerar.
Kelan, Hyvilin ja Verohallinnon sekä Espoon ja Oulun kaupunkien julkilausuma: Tiedon liikkuvuus parantaa palveluja ja tehostaa julkista sektoria13.3.2025 06:00:00 EET | Tiedote
Läs meddelandet på svenska (fpa.fi). Kevään vaalit ovat oikea hetki tarttua laajasti tunnustettuun ongelmaan, joka vaikuttaa ihmisten asiointiin ja palvelujen sujumiseen.
FPA har fått fler ansökningar om grundläggande utkomststöd än tidigare – Var fjärde sökande uppfyller inte villkoren för att få stöd12.3.2025 11:55:03 EET | Pressmeddelande
Den vanligaste orsaken till att en ansökan om utkomststöd avslås är att den sökande har så höga inkomster att villkoren för att få stödet inte uppfylls. En annan vanlig orsak är att kunden trots begäran inte har lämnat in de bilagor, t.ex. kontoutdrag, som behövs för ansökan.
Kelaan on tullut aiempaa enemmän perustoimeentulotukihakemuksia – Joka neljännellä hakijalla tuen saamisen ehdot eivät täyty12.3.2025 11:55:03 EET | Tiedote
Läs meddelandet på svenska (fpa.fi). Pressrelease in English (kela.fi). Toimeentulotukihakemuksen hylkäämisen yleisin syy on se, että hakijalla on tuloja sen verran, että tuen saamisen edellytykset eivät täyty. Toinen tavallinen syy on se, että asiakas ei ole pyynnöstä huolimatta toimittanut hakemukseensa tarvittavia liitteitä, kuten tiliotteita.
Kela receives more applications for basic social assistance than previously – One in four applicants fails to meet criteria12.3.2025 11:55:03 EET | Press release
The most common reason for the rejection of an application for social assistance is that the applicant's income exceeds the criteria for social assistance. Another common reason is that the customer has not submitted the supporting documents, such as bank statements, that Kela needs to process their application despite requests to do so.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum